Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning om hur lÀrare pÄ ett yrkesprogram arbetar med Àmnesintegrering i Àmnet matematik, svenska och karaktÀrsÀmnen pÄ hotell- och restaurangprogrammet. Syftet var att genom lÀrarintervjuer fÄ inblick i hur lÀrare uppfattar Àmnesintegrering mellan kÀrn- och karaktÀrsÀmnen. Meningen var att ta reda pÄ i vilken omfattning de arbetar med det och skillnaden mellan kÀrn- och karaktÀrsÀmneslÀrares sÀtt att se pÄ Àmnesintegrering. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning kring Àmnet och tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lÀrare har en positiv attityd till Àmnesintegrering men att det inte sker i sÄ stor utstrÀckning pÄ den aktuella skolan. Det framkommer att Àmnesintegrering upplevs motiverande för bÄde lÀrare och elever, samtidigt som kommunikationen lÀrarna emellan brister.

Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av lÀrares uppfattningar av samspelet som pÄgÄr i klassrummet mellan lÀrare och elev. Ansatsen som anvÀnds Àr inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebÀr att man försöker beskriva mÀnniskors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgÄtt ifrÄn fenomenografin beror pÄ att vi frÄngÄtt dess grunder i databearbetningen dÄ vi stött pÄ svÄrigheter. Metoden som anvÀnts för datainsamlingen Àr intervju av halvstrukturerad art.

Landsbygden stÄr idag inför en rad olika problem. NÄgra av de problem som Àr orovÀckande Àr en dÄlig lönsamhet för företagare pÄ landsbygden, tilltagande urbanisering samt ökande miljöproblem (Internet, Regeringskansliet, 1, 2010). Dessa tillsammans utgör barriÀrer för en hÄllbar utveckling av den svenska landsbygden. I Brundtlandsrapporten, skriven pÄ uppdrag av Förenta Nationerna, Àr hÄllbar utveckling "en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov" (World Commission on Environment and Development, 1987, s.43). MÄnga gÄnger förknippas hÄllbar utveckling med tre specifika perspektiv; ekonomiskt, socialt, och miljömÀssigt perspektiv (Goosen, 2012).

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

Abstract Svensson, Elin & Svensson, Jeanette (2010) ?Det blir liksom lite kul? ? En studie om musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Denna studie belyser musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur musiken ser ut i verksamheterna, vilken betydelse musiken har samt hur pedagoger resonerar kring musik. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken plats och funktion har musiken i den dagliga verksamheten pÄ en förskola respektive i en skola? Finns det nÄgra likheter respektive olikheter i verksamheternas sÀtt att anvÀnda sig av samt se pÄ musikens plats och funktion i verksamheten? Studien tar avstamp i det sociokulturella perspektivet dÀr begrepp som interaktion, samspel och kommunikation ses som centrala nÀr det gÀller utveckling och lÀrande.

Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande undersöka hur slöjdlÀrareser pÄ klÀdsömnad som ett verktyg i textilslöjdsundervisningen. Undersökningen har riktatspÄ ett specifikt kunskapsmÄl: "Egen formgivning med hjÀlp av olika material, fÀrger ochformer" (Sverige skolverket 2011 s. 216). Metoden har varit halvstrukturerade intervjuer medtre textilslöjdslÀrare. Resultatet visar att alla intervjuade lÀrare anvÀnder sig av klÀdsömnad iundervisningen, men pÄ olika sÀtt.

I Sociologiskt perspektiv pÄ HÀstunderstödd terapi studeras hur deltagares upplevelser och effekter av HÀstunderstödd terapi med nÄgon form av psykosocial inriktning kan förstÄs ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra artiklar som behandlar HÀstundersstödd terapi analyseras med ett konstruktivistiskt förhÄllningssÀtt och en induktiv ansats har antagits. Resultatet av analysen stÀlls i relation till tidigare sociologisk forskning och sociologiska teorier som behandlar interaktion, kommunikation och relation mellan mÀnniska och djur. Resultatet mynnade i tre kategorier som stÄr i relation till varandra. Kategorierna Àr: Sociala relationer, emotionell utveckling och identitetsskapande.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen kring bedömning i sÄngÀmnet detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Jag upplever att jag i min utbildning fÄtt lite trÀning i att bedöma sÄng och framförallt att bedöma för betygsÀttning. Detta har lett fram till att jag vill undersöka hur andra sÄnglÀrare gÄr tillvÀga. Hur jobbar de med bedömning? Hur ser de pÄ bedömning i sÄngÀmnet? Finns det nÄgot som Àr problematiskt kring bedömning i sÄng? I den hÀr studien har fyra sÄnglÀrare intervjuats kring hur de jobbar med bedömning i sÄngÀmnet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken stÀllning sakprosan har i undervisningen nÀr nÄgra lÀrare utvecklar elevers lÀsförstÄelse pÄ lÄg- och mellanstadiet. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer med fem lÀrare i pÄ lÄg- och mellanstadiet frÄn fyra olika skolor. Materialet behandlas ur ett sociokulturellt perspektiv och utgÄr frÄn rÄdande lÀsforskning och resultat i den internationella undersökningen PIRLS 2011. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder flera vÀl beprövade metoder och modeller för undervisning i lÀsförstÄelse, som till exempel genrepedagogik, vÀgledd lÀsning och strukturerade boksamtal. LÀrarna Àr vÀl uppdaterade nÀr det gÀller lÀsutvecklande metoder och lÀsförstÄelse, medan lÀrarnas undervisning i lÀsförstÄelse utifrÄn sakprosatexter kan utvecklas vidare.

Denna studie syftar till att belysa och analysera hur sex lÀrare i tvÄ skolor arbetar med de nyanlÀnda elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling i förberedelseklasser. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att försöka fÄ fram lÀrarnas egna uppfattningar och hur de resonerar deras agerande och tolkningar över deras arbete nÀr det gÀller nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Resultatet visar att lÀrarna pÄ bÄda skolorna anser att nyanlÀnda elever bör börja sin skolgÄng i en förberedelseklass för att underlÀtta inlÀrningen av svenska sprÄket, samt anvÀnder lÀrarna samma arbetssÀtt för att frÀmja nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi kom fram till att lÀrarnas mÄlsÀttning Àr att nyanlÀnda elever ska lÀra sig grunderna i svenska sprÄket och att stÀrka elevernas tidigare kunskaper, för att kunna gÄ vidare till en ordinarieklass och fÄ en naturlig skolgÄng.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur killar i Äldrarna 11 och 14 ser pÄ sig sjÀlva och sin psykosociala utveckling. Vad pÄverkar killars syn pÄ sig sjÀlva i sin psykosociala utveckling i Äldrarna 11- och 14 Är? Har killar i dessa Äldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berÀtta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och frÀmst mamman Àr viktig för killarna. Kompisar Àr Àven viktiga för killarna..

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

HÄllbar utveckling och Corporate Social Responsibility (CSR) har under det senaste decenniet utvecklats till viktiga och vedertagna begrepp inom den svenska klÀdbranschen. Under de senaste Ären har konsumtionen av textilier ökat markant samtidigt som produktionen har förflyttats till lÄgkostnadslÀnder, vilket har resulterat i en komplex internationell vÀrdekedja. I kombination med dagens transparenta media samt miljömedvetna slutkonsumenter ökar kraven pÄ företagen att bedriva ett aktivt hÄllbarhetsarbete. Denna studie behandlar klÀdföretag pÄ den svenska marknadens komplexa arbete kring hÄllbar utveckling. DÄ tidigare forskning frÀmst skildrat Àmnet utifrÄn ett socialekonomiskt perspektiv, infann sig intresset att skapa en studie ur en miljörelaterad synvinkel.Den övergripande problemformuleringen Àr sÄledes att studera hur klÀdföretag pÄ den svenska marknaden arbetar med hÄllbar utveckling inom verksamheten.

SammanfattningSyftet med denna undersökning Àr bland annat att se vilka kunskaper före detta gymnasieelever pÄ Hotell och restaurangprogrammet har tillÀgnat sig i skolan och vad de, sett ur sitt nuvarande perspektiv, tycker har varit anvÀndbar kunskap. För att uppnÄ syftet har jag valt ett kvalitativt undersökningssÀtt dÀr jag har intervjuat sju personer ur ovannÀmnd grupp. Jag har sedan presenterat och analyserat dessa intervjuer. Av resultatet framkom att samtliga elever beskrev att de tillÀgnat sig anvÀndbar kunskap, bland annat i förmÄga att ta eget ansvar, samarbeta och planera. Det var dÀremot endast ett fÄtal av dem som uppgav att de lÀrt sig att tÀnka kritiskt och granska fakta.

Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.