Det blir allt mer vanligt att organisationer och företag involverar de anstÀllda nÀr en verksamhet ska förbÀttras och utvecklas. I ett ?expansivt lÀrande?-perspektiv kan verksamheten - genom den kollektivt samlade kunskapen - finna nya lÀrande- och utvecklingsmöjligheter. HÀlso- och sjukvÄrden Àr inget undantag och ett omrÄde som blivit mer uppmÀrksammat de sista decennierna Àr sÄrvÄrden. Syftet med min studie har dÀrför varit att studera de lÀrande- och utvecklingsmöjligheter som kan uppstÄ inom distriktssköterskans verksamhet med fokus pÄ sÄrvÄrd.

Syftet med vÄr undersökning Àr att skapa en utökad förstÄelse för hur montessoripedagogiken bidrar till barns psykosociala utveckling. För att undersöka vÄr huvudfrÄga, hur montessoripedagoger bemöter barns vilja, har vi genomfört en kvalitativ undersökning pÄ montessoriförskolor i Halland. VÄrt insamlade empiriska material, av intervjuer och observationer, visar att det som utmÀrker montessori som pedagogisk inriktning Àr att barnet Àr i centrum och att pedagogerna stÄr tillbaka med sin egen auktoritet för att inte hindra barnets spontana aktivitet. Pedagogerna anvÀnder sig ocksÄ av olika pedagogiska handlingar för att stimulera att barnen fÄr frihet under ansvar. Utkomsten av de pedagogiska handlingarna har betydelse för barnens psykosociala utveckling dÄ de bidrar till att utveckla sjÀlvmedvetenhet, en förmÄga att reagera och agera med hÀnsyn till bÄde sig sjÀlv och andra.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrare och barnskötares uppfattningar om betydelsen av barngruppens storlek för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Studien bygger pÄ intervjuer av sju förskollÀrare och fem barnskötare i fem olika kommuner i SkÄne. Teoretiskt utgÄr studien frÄn ett sociokulturellt perspektiv, avsett att skapa en tydlig bild av hur förskollÀrare och barnskötare tÀnker kring arbetet i större barngrupper och hur barnen fÄr möjlighet att utvecklas enskilt och i samspel med andra. Resultatet visar pÄ att barngruppens storlek inte Àr det enda som har betydelse i den pedagogiska verksamheten utan att det Àr flera bakomliggande faktorer som spelar roll i hur arbetet fungerar. Vidare visar ocksÄ resultatet pÄ att det inte har nÄgon betydelse för vilken utbildning en person har vad gÀller att kunna svara pÄ frÄgor kring den pedagogiska verksamheten..

Bakgrund: Allt f?rre m?drar v?ljer att helamma sina barn trots att amning har visat sig vara den b?sta f?dan f?r barn under sex m?nader. Tidigare forskning har visat att pappor kan spela en avg?rande roll f?r huruvida kvinnan v?ljer att amma eller inte. Om pappan har en positiv inst?llning till amningen, har deltagit i amningsutbildningar och st?ttar mamman p?verkar det amningen i positiv riktning.

Furulund Àr en mindre ort i SkÄne som stÄr för en stor förÀndring nÀr orten fÄr en tÄgstation..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hÀlsoprofilerad skola arbetar hÀlsofrÀmjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hÀlsofrÀmjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frÄgestÀllningar:Vad utmÀrker skolans hÀlsofrÀmjande arbete?Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hÀlsofrÀmjande arbete i skolan?Vilka resultat av skolans hÀlsofrÀmjande insatser framtrÀder? MetodStudien Àr en fallstudie av en skola med uttalad hÀlsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestÄtt av sÄvÀl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvÀrderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text frÄn skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades.

FN har deklarerat Är 2005 till Är 2015 som ett decennium för utbildning om hÄllbar utveckling. DÀrför var det intressant att undersöka om det har fÄtt nÄgon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka om ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling har skett.Det empiriska materialet bestÄr av sex kvalitativa intervjuer med tvÄ fysiklÀrare, tvÄ naturkunskapslÀrare och tvÄ samhÀllskunskapslÀrare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hÄllbar utveckling varierar bland lÀrarna och att det inte har skett ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om intensiv lĂ€strĂ€ning har nĂ„gon effekt pĂ„ aspekter av arbetsminnet hos deltagarna. Ett annat syfte var att ta reda pĂ„ hur deltagarna uppfattade lĂ€strĂ€ningen och vilken effekt de tyckte att den hade.Teori: Den föreliggande uppsatsen har sin bakgrund i den omfattande forskning som visar pĂ„ sambandet mellan arbetsminne och lĂ€sning. Uppsatsen Ă€r skriven utifrĂ„n tvĂ„ teoretiska perspektiv. Å ena sidan ett kognitivistiskt perspektiv med utgĂ„ngspunkt i aktuell forskning kring mĂ€nniskans arbetsminne. Å andra sidan ett sociokulturellt perspektiv med den centrala tanken att mĂ€nniskans lĂ€rande Ă€r beroende av den sociala och kulturella kontext som hon prĂ€glas av.Metod: Studien Ă€r en fallstudie med fyra elever pĂ„ en högstadieskola.

Syftet med artikel var att beskriva och analysera hur den sociala och pedagogiska praktiken PatientsLikeMe framstÀlldes pÄ onlinemötesplatsen www.PatientLikeMe.com. UtgÄngspunkten togs i de övergripande frÄgorna Hur Àr villkoren för deltagande presenterade? samt Hur Àr erbjudanden till anvÀndarna presenterade? Den teoretiska referensramen utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv. Begreppen Medicine 2.0 och sociala objekt anvÀndes ocksÄ för att tolka resultaten. Analysenheten utgjordes av text frÄn www.PatientsLikeMe.com och metoden som anvÀndes var induktiv innehÄllsanalys med fokus pÄ det latenta innehÄllet i texten.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Syftet med studien Àr att undersöka uppfattningar om sprÄkstörning som begrepp och dess pÄverkan pÄ lÀs- och skrivutveckling samt om den lÀrmiljö elever med sprÄkstörning erbjuds. Att de intervjuade personerna tillhör olika yrkesgrupper bidrar med variation i uppfattningarna och ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr vi lÀr i samspel med andra och utveckling sker inom den proximala utvecklingszonen. Resultaten diskuteras ocksÄ utifrÄn olika synsÀtt pÄ specialpedagogisk verksamhet; det relationella och det kategoriska perspektivet samt dilemmaperspektivet. Den fenomenografiska ansatsen har inspirerat till intervjuer som datainsamlingsmetod och Àven till valt analysförfarande.

Vi Àr intresserade av vilken roll barnboken har i förskolan och om bÄde pedagoger och barn hade nÄgon uppfattning om varför lÀsning kan vara av betydelse. DÀrför ville vi ta reda pÄ pedagogers och barns syn pÄ lÀsandet av barnböcker i förskolan, samt att ta reda pÄ vilka likheter och skillnader det finns mellan deras uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat sex pedagoger och 18 barn. VÄr studie bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna anvÀnde barnboken frÀmst som ett verktyg i förskolan för att frÀmja barnets kunskapsutveckling som exempelvis sprÄket, fantasin och faktakunskaper.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ i vilka situationer pedagoger frÀmjarvardagsmatematik i förskolan och huruvida deras egen instÀllning till matematik kommer attpÄverka detta. Undersökningen tog plats pÄ tre olika förskolor dÀr sju pedagoger intervjuades.Resultatet visade att informanterna uttryckte att matematiken finns precis överallt, allt frÄnlunchtillfÀllen dÀr man exempelvis delar frukt, vid uteleken dÀr barnen hoppar hage eller vidpÄklÀdningen nÀr barnet övervÀger vilken sko som passar till vilken fot. Samt att matematikenfrÀmjas bÀst genom att pedagoger gör den till nÄgot roligt som intresserar barnen och ligger pÄderas nivÄ dÀrtill tar till sig deras Äsikter och önskemÄl. Det visade sig ocksÄ att en pedagogmed mer positiv instÀllning till matematik finner det lÀttare och framför allt mer inspirerandeatt synliggöra matematiken i barnens vardagliga sammanhang..

Projektet har utförts ur ett bokförlags perspektiv och förklarar Natur & Kulturs byte av teknisk plattform för deras digitala lÀromedel. Detta projekt var ett delprojekt och delades in i tre faser: FAS 1: Förstudie, FAS 2: Genomförande och FAS 3: Analys och utvÀrdering. Syftet med projektet Àr dels att ge en helhetssyn över hur bytet skett i praktiken inom bokförlaget, och dels undersöka mÄlgruppens förvÀntning pÄ den nya tekniska plattformen. Projektets mÄl Àr att producera tvÄ titlar i produktions- och publiceringsverktyget 3D Issue, med utgivning höstterminen 2015. Metoderna som har anvÀnts i det hÀr projektet Àr: intervju och en sammanstÀllning av Natur & Kulturs enkÀtstudie, och en variation av deltagande observation.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.