Uppsatsens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i Äldern ett till Ätta Är. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det Àr viktigt att anvÀnda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik anvÀnds i verksamheten varierade. Av resultatet framgick ocksÄ att pedagogerna anser att musik Àr en artefakt i barns sprÄkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stÀrker pedagogernas svar.

Följande studien handlar om pedagogers uppfattningar om bild- och teckenkommunikation i förskolan. Studien utgÄr frÄn kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex förskollÀrare. Syftet med denna studie Àr att undersöka och fÄ en fördjupad kunskap kring hur en strategiskt utvald grupp förskolepedagoger uppfattar det egna arbetet med bild- och teckenkommunikation med sprÄkutvecklande syfte. Följande studie tar sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet, dÀr fokus ligger pÄ Vygotskij teorier om sprÄk, samspel och lÀrande. En betydande slutsats vi drar Àr att bild och tecken Àr stora potentiella kÀllor, som hjÀlpmedel till sprÄket.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lek gestaltas i undervisningen för elever med autism. Syfte Àr ocksÄ att undersöka om leken kan utvecklas med hjÀlp av lÀrarna för att dÀrefter kunna anvÀndas som en arbetsmetod i undervisningen. FrÄgestÀllningar: - Hur gestaltar sig leken för barn med autism? - Kan pedagoger utveckla deras lek? - Hur kan leken anvÀndas i undervisningen? Teori: De teoretiska utgÄngspunkterna i föreliggande studie Àr kÀnsla av sammanhang (KASAM) som bygger pÄ att arbeta med det som ger hÀlsa och sociokulturella teorin att personer lÀr i samspel med andra. Metod och urval: Metoderna som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningarna och syftet Àr deltagandeobservationer vid fyra tillfÀllen av vardera fyra sÀrskoleelever dvs.

BAKGRUND: Vi har beskrivit vad Kiwimetoden innebÀr och var den har sina rötter.Vi har skrivit allmÀnt om sprÄkutveckling samt tidigare forskningkring lÀsinlÀrning. Undersökningens teoretiska ram bestÄr avVygotskijs sociokulturella perspektiv och Deweys demokratiskaperspektiv.SYFTE: Undersökningens syfte Àr att undersöka en specifikundervisningsmetod för sprÄkinlÀrning. Vi har valt att avgrÀnsasprÄkinlÀrningen till att gÀlla lÀsinlÀrning. Den undersökningsmetod vivalt att undersöka kallas Kiwimetoden.METOD: Studien Àr en kvalitativ fallstudie med inspiration frÄn denetnografiska metoden. Som datainsamlingsverktyg har vi anvÀnt ossav intervju och observationer.

Syftet med studien var att se hur man genom reflektion över den egna undervisningen kan öka elevernas möjligheter till lĂ€rande. Metoden för arbetet har varit lesson study, en forskningsmetod som syftar till att utveckla undervisningen direkt i klassrummet. Studiens tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt innebar att en lektion planerades och genomfördes med likhetstecknet som lĂ€randeobjekt. Efter lektionen problematiserades den och en ny, omarbetad lektion tog form. Även denna lektion analyserades och sattes i relation till den första lektionen utifrĂ„n teorier om lĂ€rande.

Olika lÀrare har olika syn pÄ bildundervisning i skolan. UtifrÄn deras uppfattning och erfarenhet Àr syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till bildundervisningen i grundskolans tidigare Är. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har fyra intervjuer samt en enkÀtundersökning gjorts pÄ tvÄ skolor. Genom intervjuerna fÄr vi svar pÄ hur lÀrarna menar att deras skolmiljö pÄverkar bildundervisningen, hur de ser pÄ bilden som ett redskap till barns utveckling och hur de uppfattar sin egen bildundervisning. Detta empiriska material har tillÀmpats pÄ vÄra teoretiska utgÄngspunkter som framförallt ligger i det sociokulturella perspektivet och Àr baserad pÄ bland annat Vygotskij.

Syftet med vÄrt arbete Àr attstudera hur pedagoger inom förskolan ser pÄ leken. Leken Àr en viktig del avbarnens liv. Den framhÄlls i bÄde lÀroplan och inom forskning som viktig förbarn och deras utveckling, dÄ man menar att det Àr i leken som barn utvecklasbÄde fysiskt och psykiskt. I vÄr forskningsbakgrund redogör vi för forskningkring lekens betydelse och leken i förskolan. Vi redogör Àven för historiskaforskningsteorier om lek, som har haft inverkan pÄ hur förskolan och desslÀroplan utformats.

FörvÀntat kunskapsbidrag: Denna studie förvÀntas ge kunskaper kring hur specialpedagogen kan stötta pedagogen i det dagliga arbetet, att förstÄ, möta och synliggöra det blyga barnet i de tidiga skolÄren. Syfte: Syftet Àr att pÄ en skola lyfta fram pedagogers och specialpedagogers syn pÄ de blyga barnen frÄn förskoleklass upp till Ärskurs tre. Teori: VÄr studie utgÄr frÄn tvÄ teorier, den relationella och den sociokulturella. Persson (2013) menar att den specialpedagogiska verksamheten bör ses ur ett relationellt perspektiv dÀr avsikten Àr att se till hur elevens förutsÀttningar Àndras beroende pÄ hur omgivningen Àr utformad. Lev S. Vygotskij var upphovsman till ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att alla mÀnniskor lÀr sig hela tiden i alla sociala sammanhang (Ahlberg, 2009a). Det Àr med hjÀlp av dialog som lÀraren kan gÄ in i barnets medvetande och dÀrigenom göra deras medvetande rikare (Vygotskij, 2005). Den relationella och den sociokulturella teorin gÄr att kombinera och Àr dessutom relevanta utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

InnehĂ„llet i denna uppsats Ă€r en undersökning ur barns perspektiv kring vad de berĂ€ttar om leken. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vad barn sĂ€ger om skillnader och likheter i pojkar och flickors lek pĂ„ förskolan. För att ta reda pĂ„ detta har intervjuer genomförts med barn som Ă€r fyra till fem Ă„r. Litteratur kring vad, var, hur och varför barn leker som de gör har bearbetats. Även genusbegreppet beskrivs och forskning ur barns perspektiv tas upp i forskningsbakgrunden, som avslutas med problempreciseringen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka tre lÀrares arbete med lÀsförstÄelse, samt se om de har förÀndrat sina undervisningsmetoder nÀr det gÀller lÀsförstÄelse efter den nya lÀroplanen Lgr 11. Jag har presenterat tidigare forskning och litteratur som behandlar Àmnet lÀsförstÄelse. Studien utgÄr frÄn Vygotskijs sociokulturella teori för inlÀrning. En central tankegÄng i denna teori Àr att barn utvecklas i samspel med andra och att den sociala omgivningen har en stor inverkan. Med hjÀlp av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebÀr intervju och fokusgruppsintervju, har jag tagit reda pÄ lÀrarnas undervisningsmetoder gÀllande lÀsförstÄelse. Resultatet av studien visar att det har kommit material om undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse som lÀrarna anvÀnder sig mer eller mindre.

Syftet med arbetet Àr att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser pÄ miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet Àr ocksÄ att teckna en bild av hur pedagogerna tÀnker kring miljön, som den tredje pedagogen nÀr det gÀller barn lÀrande utveckling.Jag har anvÀnt mig av litteratur som Àr baserad pÄ forskning och teori om miljön, som har viktig förutsÀttning för barns utveckling. Jag har Àven tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten Àr. NÀr det gÀller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lÀrande. Jag har anvÀnt mig av det sociokulturella perspektivet.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och ge ökad förstÄelse för hur pedagoger uppfattar den fria leken i förskolan. I bakgrundstexten har jag redogjort för vilken syn forskare har pÄ lek och den fria leken. Jag tar Àven upp om vad lagar och styrdokument lyfter fram inom leken i förskolan. Under rubriken ?Betydelsefulla lÀrandeperspektiv i förskolan? kommer jag att redogöra om tidigare studier som har gjorts runt det valda Àmnet.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka fyra gymnasieelevers erfarenheter av sprÄkundervisning i moderna sprÄk. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: ? Hur beskriver eleverna sin sprÄkundervisning? ? Vilka strategier anvÀnder sig eleverna av vid sprÄkinlÀrningen? ? Vilka teorier kring lÀrande gÄr att observera i elevernas undervisning? Underlaget till uppsatsen har varit fyra gymnasieelevers utsagor om sprÄkinlÀrning i form av kvalitativa intervjuer. Elevernas utsagor har analyserats med hjÀlp av olika teorier med anknytning till sprÄkinlÀrning. Slutsatsen Àr att denna sprÄkundervisning lÀgger tonvikten pÄ den sociala interaktionen, vilket speglar den forskning som har gjorts de senaste 30 Ären. Det visade sig Àven att det fortfarande finns spÄr av Àldre metoder i dagens undervisning, och att det Àr problematiskt att hitta en balans mellan lÀrarcentrerad och elevorienterad undervisning..