Sweden is a country based on democracy and equality. As a result, both men and women areencouraged to aspire equal career opportunities.The aim of this study is to explore how social and cultural contexts, as well as gender aspects,affect Swedish Upper Secondary Class pupils when they choose career. The study focuses onstudents who have chosen an ambitious school curriculum.As method, the study uses both qualitative interviews with students and a quantitative survey.The theoretical framework is based on gender theory and on the social and cultural contexttheory of Bourdieu.The result of the study shows that gender and social as well as cultural context affect students?ambitions and career choices..

 Studien berör barns initiativtagande till lek i förskolan. Inom det sociokulturella perspektivet anvÀnder barn kulturella redskap som hjÀlp för initiativ till lek. Studien har utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet. Studiens syfte Àr att undersöka hur barn i förskolan tar initiativ till lek. Studien baseras pÄ barnobservationer och intervjuer med pedagoger och barn.

Att beskriva och tolka nĂ„gra pedagogers upplevelser av sina lĂ„ngsiktiga arbeten ur genus-perspektiv, har varit mitt syfte med det hĂ€r arbetet. Vad upplever de har varit av betydelse för att kunna hĂ„lla arbetet vid liv under lĂ€ngre period? Studien bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer av sex olika pedagoger pĂ„ tre olika förskolor i en stad i Norrbotten. Samtliga informanter pĂ„talar att ledarens stöd och engagemang har haft eller kommer att ha avgörande betydelse för deras arbete av lĂ„ngsiktig karaktĂ€r. Även kunskapen om deras eget förhĂ„llningssĂ€tt och att fĂ„ syn pĂ„ genusmönster i barngruppen har varit avgörande.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssÀtt i matematikundervisningen pÄ högstadiet. Den praktiska undervisningen Àr en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, dÀr kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar dÀremot pÄ drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning fÄr resultatmÀssigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs sex och en Ärskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frÄgestÀllningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikomrÄdet och besvarade en enkÀt.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. UndersökningenutgÄr ifrÄn den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förstÄelse för hur ungdomar vÀljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten nÀr de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i tvÄ steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt sjÀlvportrÀtt samt att ungdomarna intervjuades.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan anvÀnder musikaliska uttrycksmedel i arbetet med barn som har annat modersmÄl Àn svenska, samt hur barn spontant anvÀnder sig musiska uttrycksmedel i lek. De teoretiska utgÄngspunkterna grundar sig i Vygotskijs sociokulturella lÀrandeperspektiv, Björkvolds syn pÄ den musiska mÀnniskan samt Uddéns teorier om musisk kommunikation och musisk pedagogik. Pedagoger pÄ en invandrartÀt förskola intervjuades, och dÀr genomfördes Àven observationer av verksamheten. I studiens resultat visas hur barn anvÀnder musisk lek i sin vardag genom till exempel rim, spontan sÄng och dans. Undersökningen visar Àven hur pedagogerna anvÀnder sig av musik i syfte att utveckla barnens sprÄk till viss del, men ocksÄ att pedagogerna inte alltid Àr medvetna om hur stor betydelse musik kan ha för barns sprÄkinlÀrning exempelvis i den spontana musiska leken..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ barnens tolkningar och uppfattningar av den könsneutrala boken Kivi och monsterhund. VÄr undersökning grundade sig i boken Kivi och monsterhunden som Àr den första Svenska könsneutrala barnboken som utkom januari 2012.Med hjÀlp utav kvalitativa intervjuer ville vi se hur barnen tolkade karaktÀren utifrÄn ett genusperspektiv. VÄr teoretiska bakgrund ligger i det sociokulturella perspektivet sett utifrÄn ett genusperspektiv.Resultatet visar att barnens sÀtt att tÀnka var realistiskt, och kopplas till tidigare erfarenheter. Majoriteten av undersökningsgruppen ansÄg genom bara att höra sagan att huvudkaraktÀren var en pojke. Det framgick aldrig varför barnen tolkade sagan som de gjorde.NÀr de intervjuade vÀl fick se den diskuterade litteraturen stod de fortfarande fast vid att karaktÀren var en pojke, medan de som svarat pÄ annat vis Àndrade de sig till pojke..

Genom vÄr utbildning har intresset för lÀsinlÀrning vÀckts och vi har stÀllt oss frÄgan hur man fÄr elever att vilja lÀsa böcker. Vi har dÀrför valt att undersöka hur pedagoger gör för att vÀcka lÀsintresse hos elever, hur de gör för att stimulera och lÀgga grund för ett fortsatt lÀsande. Syftet Àr att fÄ en inblick i pedagogers syn pÄ hur man stimulerar till lÀsning, hur de anser att en bra lÀsmiljö skapas och hur de arbetar med höglÀsning. Vi har valt att utgÄ ifrÄn Vygotskijs samspelsteori och det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande och miljö hÀnger nÀra samman. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av intervjuer med fyra utvalda pedagoger dÀr intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka möjligheter och dilemman som uppstÄr nÀr tre lÀrare medierar begrepp i matematik med hjÀlp av olika artefakter. Syftet Àr ocksÄ att, genom det sociokulturella perspektivet, synliggöra vad dessa artefakter ger för möjligheter till begreppslÀrande för alla elever.Teori: För att undersöka möjligheter och dilemman nÀr lÀrare medierar, d.v.s. förtolkar eller representerar begrepp i matematik, fokuserades i denna studie bÄde verbala och fysiska handlingar i samspelet mellan lÀrare och elever. Som stöd i denna undersökningsprocess anvÀndes begrepp ur det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses anvÀndandet av artefakter som mediering av kunskap och utveckling.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur organisationer gör för att nyanstÀllda ska kunna skapa sin yrkesidentitet. Vi har i denna studie valt att betrakta yrkesidentitet som en social identitet som skapas och upprÀtthÄlls i en specifik yrkespraktik. Vi har valt att utgÄ frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr mÀnskligt handlande och tÀnkande ses som situerat i sociala kontexter. LÀrande betraktas utifrÄn detta perspektiv som en pÄgÄende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra mÀnniskor. Den empiriska datainsamlingen grundas pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat sju HR-ansvariga inom olika organisationer.  Materialet Àr transkriberat och analyserat med hjÀlp av kodning och tematisering.

SammanfattningExamensarbetet tar sin utgÄngspunkt i vÄr önskan att fÄ reda pÄ mer om hur den verbala kommunikationen hjÀlper barnen att ta och upprÀtthÄlla ledarskap i leken. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa observationer. I studien utgÄr vi frÄn det sociokulturella perspektivet som har varit styrande för vÄr forskningsgenomgÄng. I teoridelen har vi dÀrför valt att utgÄ frÄn olika tema sÄsom barns samspel, lek och kommunikation. Vi har Àven lyft fram forskning om olika kommunikationsstilar och deras koppling till ledarskapet.

VÄrt problemomrÄde handlar om barns TV- och filmerfarenheter i förskolan. VÄra huvudfrÄgor Àr: Vilka erfarenheter ser vi i förskolan som barn har fÄtt genom massmedia samt hur kommer dessa till uttryck? Hur möter förskollÀrarna dessa eventuella erfarenheter? Hur ser förskollÀrarna pÄ att tillvarata barns TV- och filmerfarenheter i förskolan? Vi tar utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet. I vÄr framtida roll som förskollÀrare Àr det av stor vikt att vi kÀnner till barns erfarenheter, Àven de frÄn TV och film. Vi mÄste kÀnna till vad det Àr barnen ser pÄ för att kunna hjÀlpa dem att ifrÄgasÀtta och reflektera kring vad de har sett.

LUS Àr en förkortning för lÀsutvecklingsschema, vilket Àr ett koncept som skolor i hela eller delar av kommuner anvÀnder sig av, för att fÄ en överblick pÄ elevernas lÀsförmÄga.Syftet med denna C-uppsats Àr att analysera huruvida LUS Àr ett relevant och anvÀndbart instrument i dagens högstadieskola, vad gÀller arbetet med elevers lÀsutveckling.Min undersökning innehÄller dels en teoretisk del som bygger pÄ LUS egen forskning, dels en praktisk del som grundar sig pÄ tre kvalitativa lÀrarintervjuer. Resultatet av min undersökning visar att LUS bygger pÄ sociokulturella tankegÄngar, dÀr ? trots en kompetensteoretisk uppbyggnad ? den individuella lÀsupplevelsen stÄr i fokus och den optimala lÀsningen anses vara den som ligger inom lÀsarens nÀrmaste utvecklingszon. LUS relevans pÄ högstadiet Àr dock mest befogat som en tydliggörande mall av lÀskompetenser, för uppsÀttande av delmÄl i ÄtgÀrdsprogram för de elever som inte nÄr upp till kursplanens mÄl. För de elever som ÄldersmÀssigt följer den utveckling lÀsutvecklingsschemat mÄlar upp, kÀnns LUS överflödigt pÄ högstadiet..

Detta arbete syftar till att teoripro?vande analysera och ja?mfo?ra tva? av Graham Allisons teoretiska perspektiv avseende drivkrafterna bakom den argentinska milita?rjuntans agerande och beslut info?r kriget om Falklandso?arna 1982. Den studerade tidsperioden avser a?ren 1976-1982. Fo?r att identifiera milita?rjuntans drivkrafter har Allisons teorier om fo?rklaringsmodeller anva?nts.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.