Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan pÄverka elevers lÀrande i grundskolans lÀgre Äldrar. För att sökasvar pÄ detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvÀnts. Studien utgÄr frÄn Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande och undervisning. Centrala begrepp förstudien Àr estetiska erfarenheter, estetiskt vÀrdeomdöme och metaforer.

Det hÀr Àr en observationsstudie över barns lek. Syftet med studien Àr att studera barns lek med avseende pÄ det sociala samspelet. Metoden för studien har varit av kvalitativ sort, dÀr redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi valt att redovisa de tvÄ dominerande synsÀtten, i förskolan, pÄ barns sociala utveckling, det utvecklingspsykologiska synsÀttet och det sociokulturella synsÀttet. Vi har valt att göra en fördjupning av det sistnÀmnda dÄ det Àr dÀr vi har vÄr stÄndpunkt.Vi kan, efter gjorda observationer av barns lek, konstatera att leken har en mycket stor betydelse för barnen i sitt utvecklande av sociala egenskaper.

Denna studie har syftat till att underso?ka hur ett antal grafiska formgivare upplever pitchenur ett yrkesrollsperspektiv; na?got som inom forskningen a?r ett relativt a?sidosatt omra?de.Studien baseras pa? tio respondentintervjuer samt en informantintervju. Samtligarespondenter arbetar pa? byra?er med en tydlig inriktning pa? grafisk form i Stockholm.Ansatsen i studien a?r kvalitativ med fallstudiekarakta?r och datainsamling och analys skeddemed inspiration fra?n Grounded Theory och abduktion. Efter empirisk insamling togstudien avstamp i tre teoretiska utga?ngspunkter; yrkesrollen, designprocessen ochkundrelationen.Underso?kningen visar att pitchen a?r ett komplext och sva?rdefinieratfenomen som framkallar ma?nga a?sikter bland de grafiska formgivarna.en o?vergripande kartla?ggning av fenomenet bland annat pa? en komplex process ?Studien visar efterpitchprocessen ? som delas upp i fyra steg: briefen, problemformulering, ide?- ochkonceptutveckling samt presentation.

Uppsatsen behandlar metoder för livsstilssegmentering. Uppsatsens syfte Àr att inventera och klarlÀgga ett urval av de kommersiella undersökningsinstitutens metoder gÀllande livsstilssegmentering. Dessa har sedan jÀmförts för att belysa skillnader metoderna emellan. Syftet var Àven att uppmÀrksamma problem som kan uppstÄ mellan institut, köpare och anvÀndare i samband med köp och anvÀndning av livsstilsundersökningar. Vi har observerat att tvÄ olika grupper av livsstilsundersökningar förekommer.

Syftet med studien Àr att beskriva hur nÄgra pedagoger i sitt arbete upplever dramats och dansens inverkan pÄ barns utveckling och lÀrande i förskolan. UtifrÄn detta syfte stÀlls en forskningsfrÄga sÄ att en djupare förstÄelse för undersökningen kan bildas. För att besvara forskningsfrÄgan gjordes kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger som var insatta i Àmnet. VÄr studies teoretiska utgÄngspunkt Àr Lev Vygotskijs sociokulturella teori pÄ lÀrande som grundar sig pÄ att att allt lÀrande sker i gemenskap med andra. Studiens resultat visar att pedagogerna sÄg mÄnga fördelar i arbetet med drama och dans, till exempel gynnar dessa uttrycksformer barns sjÀlvkÀnsla vilket Àr viktigt för att kreativiteten ska vÀxa och detta Àr en förutsÀttning för barns utveckling och lÀrande..

VÄrt syfte med denna studie var att med utgÄngspunkt i nÄgra pedagogers arbete analysera hur datorer och surfplattor kan anvÀndas som hjÀlpmedel för att frÀmja barns tal- och skriftsprÄksutveckling. Vi formulerade Àven tvÄ frÄgestÀllningar som hjÀlp för att kunna uppnÄ vÄrt syfte. VÄr studie har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet och som metod valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultatet visar att bÄde surfplattor och datorer anvÀnds i förskolan för att stimulera barns tal- och skriftsprÄksutveckling, men pÄ skilda sÀtt. Datorer anvÀnds mest till att skriva med och surfplattor mer för spelande, dock med spel som pedagogerna ansÄg hade fokus pÄ lÀrande.

I denna studie fokuserar vi pÄ hur lÀrare kan öka inlÀrningen för elever med ett andrasprÄk. Studien Àr huvudsakligen indelad i tvÄ delar, dÀr den innehÄllsliga och metodlogiska delen ingÄr. OmfÄnget pÄ studien Àr tolv artiklar med olika typer av inriktning och resultat. UtgÄngspunkten Àr det sociokulturella perspektivet med sÀrskild teoretisk förankring i Vygotskij och Hundeide. I resultatet kan vi se att det finns flera metoder som har en positiv inverkan pÄ andrasprÄksinlÀrningen.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka mobbningens orsaker. VÄra frÄgestÀllningar rör vilka som Àr involverade i mobbning och vad som karaktÀriserar dessa samt hur man kan förklara att mobbning sker. Vi berör i denna studie bÄde traditionell mobbning och internetmobbning. I vÄrt resultat sammanfattar vi vad ett antal studier pÄ omrÄdet har kommit fram till under de olika kategorierna, vad som karaktÀriserar en mobbare, vad som kÀnnetecknar en utsatt och vilka orsaker som finns till mobbning. Den övergripande teori som ligger till grund för denna text Àr det sociokulturella perspektivet, vilket utgör grunden för vÄr diskussion.

Syftet med studien var att studera och undersöka hur lÀrare i Àmnena hem- och konsumentkunskap samt svenska arbetar och förhÄller sig till elever med bristande socioemotionell kompetens, bÄde i undervisningssituationer samt i betygsÀttning. Den empiriska undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lÀrare. De teoretiska utgÄngspunkterna för studien grundades utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv, Erikson och det sociala sammanhangets betydelse samt Antonovskys kÀnsla av sammanhang. Resultatet har visat att lÀrarna Àr vÀl medvetna hur de delar in elever med bristande socioemotionell kompetens vid olika gruppindelningar. Vidare visar resultatet att en elevs bristande socioemotionella kompetens kan bidra med ett icke godkÀnt betyg..

Syftet med studien var att beskriva hur pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation med stöd av IKT vid synliggörandet av barns lÀrande. ForskningsfrÄgorna som ingick i studien var Hur synliggörs barns lÀrande? Hur anvÀnds IKT i arbetet med pedagogisk dokumentation? och Vilken inverkan pÄ barn och pedagoger har kombinationen pedagogisk dokumentation och IKT? I bakgrunden redovisas bland annat hur pedagogisk dokumentation med stöd av IKT kan anvÀndas. Studien har den sociokulturella teorin dÀr valet inte stÄr mellan huruvida mÀnniskor lÀr sig nÄgot eller inte, utan fokus ligger pÄ vad de lÀr sig av situationer de ingÄr i. I min undersökning har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar aktivt med att integrera datorn och andra digitala verktyg med den pedagogiska dokumentationen.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur en tvÄsprÄkig undervisning kan utformas samt hur lÀrare arbetar med tvÄsprÄkighet i skolan. MÄlsÀttning Àr att öka förstÄelsen för tvÄsprÄkiga elevers situation i skolan. Jag har jÀmfört olika teorier och faktorer som handlar om tvÄsprÄkighet och tvÄsprÄkiga elever.Datainsamlingen genomfördes genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer av elever och lÀrare. , detta genom att observera samt intervjua utvalda elever och lÀrare.Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet spelar en viktig roll för tvÄsprÄkiga elevers inlÀrning och utveckling i skolan. Relationen mellan hemmet och skolan samt elevens kultur pÄverkar starkt inlÀrningen av det nya sprÄket.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sÄnglÀrare och sÄngelever pÄ gymnasiet ser pÄ lÀrare-elevrelationens utformning och dess betydelse för lÀrande. Det sociokulturella perspektivet utgör studiens teoretiska grund och undersökningen genomsyras av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Studien har utförts genom individuella, kvalitativa forskningsintervjuer med tvÄ sÄnglÀrare och tvÄ sÄngelever pÄ gymnasiets estetiska program, inriktning musik. Det insamlade materialet har sedan analyserats genom en fenomenografisk analysmetod bestÄende av fyra analysrundor.Resultatet av studien visar att informanterna betraktar respekt och tillit som viktigt i lÀrare-elevrelationen. Enligt informanterna Àr en trygghetskÀnsla hos eleven efterstrÀvansvÀrd och kan uppnÄs exempelvis genom att lÀraren intresserar sig för sina elever och anpassar undervisningen efter varje enskild individ..

I och med medias utveckling och förankring i vÄrt samhÀlle har pedagoger i dagens skola inte lÀngre monopol pÄ kunskapsförmedling. Detta examensarbete undersöker hur pedagoger talar om hur de arbetar med media i undervisningen. Undersökningen bygger pÄ 14 stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever ifrÄn tvÄ olika skolor i Malmö. Skolorna Àr belÀgna i tvÄ olika stadsdelar varav en av dem Àr prÀglad av mÄngkulturalitet och den andra Àr mer traditionell svenskt homogen. Empirin analyseras utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning som bedrivits kring medias roll i skolan.

Detta arbete Àr delvis en empirisk fortsÀttning av författarinnans c-uppsats "Företagsledares lÀrande i arbete". Ambitionen Àr att praktiskt studera hur ledare, i detta fall fyra kvinnliga rektorer, upplever sitt arbete och sin utveckling.Syftet Àr att undersöka relationen mellan erfarenheter gjorda i arbetet och rektorernas upplevda utveckling i sin yrkesroll. Stor vikt lÀggs vid de sociala relationernas pÄverkan av individen.Uppsatsen Àr en intervjustudie och utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. Detta ger speciella förutsÀttningar. Objektet som beskrivs blir med rÄdande förutsÀttningar inte rektorernas lÀrande i arbetet utan derasbeskrivna uppfattning av det samma.