Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.

Efterfra?gan pa? ekologisk konsumtionsmjo?lk har o?kat explosionsartat de senaste a?ren. Mil- jo?pa?verkan och djurens va?lbefinnande sta?r ofta i fokus i debatten och forskarna a?r fortfa- rande oeniga. En annan intressant fra?ga a?r om ekologisk mjo?lk skiljer sig fra?n konvention- ell mjo?lk rent inneha?llsma?ssigt.

Syfte Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten var att unders?ka evidensen f?r om en viktnedg?ngsbehandling genom energireducerad kost, med eller utan till?gg av fysisk aktivitet, inf?r in vitro-fertilisering (IVF) hos kvinnor med obesitas har en p?verkan p? f?delsetal och graviditetstal. Metod Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna Pubmed och Scopus den 23 januari 2023. Artikelselektionen utf?rdes systematiskt med hj?lp av en avgr?nsad fr?gest?llning samt inklusions- och exklusionskriterier. Populationen utgjordes av kvinnor med obesitas som planerade att genomg? IVF.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel. Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel? Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

Bakgrund: Torö Stenstrand tillhör naturreservatet Ören som Ă€r belĂ€get pĂ„ en udde pĂ„ ön Torö i den sydligaste delen av Stockholms lĂ€n. I slutet av 1970-talet kom vĂ„gsurfingsporten till Sverige och Torö Stenstrand. Det var nĂ„gra lokala entusiaster som upptĂ€ckte platsen och sĂ„g att vĂ„gorna lĂ€mpade sig för surfing. Sedan dess har officiella surf-SM genomförts av Swedish Surfing Association i stort sett varje höst sedan början av 90-talet. Det finns dock en konflikt kring frĂ„gan om stranden bör vara helt tillgĂ€nglig för allmĂ€nheten eller om de privata tomterna, som finns lĂ€ngsmed vissa delar av Stenstranden, ska ha Ă€ganderĂ€tt av marken ner till vattnet.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur förskollÀrare talar om den neuropsykiatriska diagnosens betydelse för förskolans pedagogiska praktik.Teori: Studien Àr kvalitativ och har en sociokulturell och diskursiv ansats med postmoderna utgÄngspunkter. Att veta nÄgot Àr med detta sÀtt att se inte att kunna beskriva hur nÄgot faktiskt Àr, utan snarare att ge och skapa betydelser. En utgÄngspunkt i studien Àr att samspelet mellan individer och kontext skapar förutsÀttningar för vad som Àr möjligt. I studien anvÀnds begreppet diskurs som ett bestÀmt sÀtt att tala om och förstÄ vÀrlden, eller ett utsnitt av den. Enligt Winther-JÞrgensen och Phillips (2000) leder olika sociala vÀrldsbilder till olika sociala handlingar.

I lÀroplanen stÄr det att förskolan ska arbeta för att flickor och pojkar ska fÄ lika stort inflytande och utrymme, arbetet ska vÀcka glÀdje och alla barn ska kÀnna att det Àr givande att lÀra sig nya saker. FörskollÀrarna ska aktivt motarbeta de traditionella könsrollerna genom att lÄta pojkar och flickor ha lika möjligheter till utveckling och lÀrande. PÄ- och avklÀdningssituationerna i hallen Àr en del av förskolans vardagsrutiner som innehar potential till att stimulera samspel, sprÄk och barns inflytande med genusperspektivet i fokus.Studiens syfte var att jÀmföra och analysera hur kvinnliga förskolepedagoger bemöter pojkar och flickor vid pÄ- och avklÀdningssituationerna i hallen. För att uppnÄ syftet stÀllde vi oss följande frÄgor: Hur fördelar pedagogerna sin tid/uppmÀrksamhet mellan flickor respektive pojkar under pÄ- och avklÀdning? Hur pÄverkas pÄ- och avklÀdningssituationen av hur pedagogernas förhÄllningssÀtt, vad gÀller genus, tilltal och inflytande, speglas i deras agerande? Finns det skillnader mellan en central förskola och en landsbygdsförskola nÀr det kommer till pedagogernas förhÄllningssÀtt till pÄ- och avklÀdningssituationen? Studien utgick ifrÄn empiri insamlad under sammanlagt 6 intervjuer och 7 observationer som genomfördes pÄ en centralt belÀgen förskola samt en landbygdsförskola.

Att lagerföra produkter med begrÀnsad hÄllbarhet kan skapa problem för det lagerförande företaget. Problematiken ligger i att inte lagra för mycket produkter, sÄ hÄllbarhetstiden hinner gÄ ut, samtidigt som man mÄste kunna mÀtta sina kunders behov. Ett vÀlfungerande lagerstyrningsarbete kan hjÀlpa företag med denna problematik, vilket Àven skapade grunden för denna uppsats. Tre företag inom StockholmsomrÄdet studerades gÀllande deras respektive arbetssÀtt nÀr det kommer till lagerstyrning. Det studieobjekten har gemensamt Àr att de lagerför livsmedel; produkter med begrÀnsad hÄllbarhet.Studien tar reda pÄ vilket sÀtt företag, som lagrar livsmedel, arbetar med lagerstyrning samt vilken eller vilka faktorer som ses avgörande för lagerstyrningens effektivitet.

Studenter har ofta som ma?l att fa? ett arbete efter avslutade studier och med ho?g konkurrens pa? arbetsmarknaden skulle personal branding, personligt varuma?rkesbyggande, i sociala medier kunna vara ett bra hja?lpmedel fo?r att fa? ett arbete. Men hur ma?nga utnyttjar egentligen detta? Uppsatsens syfte a?r att belysa denna kombination. Fra?gesta?llningen handlar om hur studenter inom olika yrkesomra?den upplever och hanterar presentationen av sig sja?lva i sociala medier.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.

Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur rektor och tvÄ specialpedagoger pÄ en gymnasiefriskolabeskriver organisation och arbetsprocesser för och med elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter.Syftet var Àven att studera huruvida informanternas tal om dessa elever innebÀratt man uttrycker att eleverna inkluderas i verksamheten eller om eleverna tycks exkluderas ivissa sammanhang.TeoriDet teoretiska perspektivet sociokulturell teori innebar dels en tonvikt pÄ att elevenssvÄrigheter uppstÄr i samspel med den omgivande miljön, dels en tonvikt pÄ sprÄk ochkommunikation. Det sistnÀmnda betyder att informanternas tal, s.k. diskurser, om arbetetkring elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter ocksÄ uttrycker en social praktik, dvs. att talet fÄrkonsekvenser för de handlingar som utförs.MetodMed den kvalitativa forskningsintervjun som grund anvÀndes diskursanalys som metodologiskansats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kategoriserades utifrÄn frÄgestÀllningarnavilka förutsÀttningar som finns pÄ skolan för inkludering, hur skolan förebyggeroch undanröjer hinder för inkludering samt vilka möjligheter och hinder det finns förinkludering.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrandet uttryckt i vardagliga samspelshandlingar mellan pedagog och barn i en förskola. Mer specifikt har vi intresserat oss för vilka förutsÀttningar pedagogerna skapar för barnens lÀrande och vilka mönster som framtrÀder i dessa samspelshandlingar. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Vilka förutsÀttningar för lÀrandet skapas i samspel mellan pedagog och barn? Vilka samspelsmönster framkommer mellan pedagog och barn? Vilka intentioner synliggörs i pedagogers handlingar i samspel med barn? Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn sociokulturell teori med sÀrskild förankring kring barns lÀrande. Studien genomfördes pÄ en förskola med barn i Äldrarna 3-5 Är samt med tre medverkande pedagoger.

Uppsatsen handlar om att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka vilka aspekter av juristprogrammet som pÄverkar studenternas trivsel. Detta gjordes utifrÄn frÄgestÀllningarna: (1) Hur pÄverkar juriststudenters sociala bakgrund deras upplevda trivsel pÄ juristprogrammet? (2) PÄ vilket sÀtt pÄverkar utbildningens struktur huruvida juriststudenter integreras socialt och akademiskt pÄ juristprogrammet? Vi ville Àven undersöka om juriststudenternas kÀnsla av att passa in och trivas pÄverkas av en eventuell förestÀllning om vad som karaktÀriserar en typisk juriststudent, vilket omvÀnt kan innebÀra att de som inte identifierar sig med denna förestÀllning kan kÀnna sig avvikande. Bakgrunden till denna uppsats Àr att juristprogrammet sÀrskiljer sig bland olika elitutbildningar genom sin höga frekvens av studieavbrott, vilket kan spegla en problematik unik för just den utbildningen. I tidigare forskning om trivsel och studieavbrott pÄ juristprogrammet framhÀvs social bakgrund, sociokulturell alienering och undervisningsstrukturen som de mest drivande omstÀndigheterna vid studieavbrott.