Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskaper om förutsÀttningar för lÀrande inom det estetiska ÀmnesomrÄdet i grundsÀrskolan för elever med kombinationen utvecklingsstörning och hörselskada/dövhet. I studien undersöks vilka undervisningsstrategier som anvÀnds av lÀrare i bild, drama och slöjd. Studien beskriver Àven kunskaper och förmÄgor som eleverna ges förutsÀttningar att utveckla, samt hur detta lÀrande tar sig uttryck.Denna fallstudie har en kvalitativ ansats och genomsyras av en sociokulturell syn pÄ kunskapsbildning.  Det empiriska materialet bestÄr av videofilmade observationer av lektioner i bild, drama och trÀslöjd samt semistrukturerade intervjuer med respektive ÀmneslÀrare. För att identifiera lÀrarnas undervisningsstrategier och elevernas förutsÀttningar för lÀrande har det transkriberade materialet tolkats utifrÄn den didaktiska triangeln samt tvÄ andra teoretiska ramverk.Resultatet visar att lÀrarna genom ett flexibelt arbetssÀtt, personligt bemötande, individuella anpassningar och en ?röd trÄd? mellan lektionerna fÄr eleverna delaktiga och aktivt deltagande.

SyfteSyftet med arbetet Àr att utvÀrdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs pÄ tvÄ skolor i en vÀstsvensk kommun under lÀsÄret 10/11. Syftet med utvÀrderingen Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som inverkar pÄ projektet, projektets inverkan pÄ nÄgra av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan pÄ elevernas resultat. Syftet med utvÀrderingen Àr ocksÄ att ge förslag till förbÀttringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien Àr en utvÀrderingsforskning som utgÄr ifrÄn en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvÀrderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men ocksÄ att förklara hur resultatet har uppstÄtt. Underlaget för utvÀrderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gÄng och dels av intervjuer vilka tolkas utifrÄn en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.SjÀlva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar pÄ en sociokulturell grund i den mening att lÀrande Àger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgÄngspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

SyfteSyftet med arbetet Àr att utvÀrdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs pÄ tvÄ skolor i en vÀstsvensk kommun under lÀsÄret 10/11. Syftet med utvÀrderingen Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som inverkar pÄ projektet, projektets inverkan pÄ nÄgra av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan pÄ elevernas resultat. Syftet med utvÀrderingen Àr ocksÄ att ge förslag till förbÀttringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien Àr en utvÀrderingsforskning som utgÄr ifrÄn en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvÀrderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men ocksÄ att förklara hur resultatet har uppstÄtt. Underlaget för utvÀrderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gÄng och dels av intervjuer vilka tolkas utifrÄn en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.SjÀlva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar pÄ en sociokulturell grund i den mening att lÀrande Àger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgÄngspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

Ekologiska livsmedel a?r idag ett allt mer debatterat a?mne da?r majoriteten av den svenska befolkningen a?r positivt insta?llda till ekologiska livsmedel. Trots konsumenternas positiva insta?llning och den o?kade marknadskommunikationen som de stora livsmedelsbutikerna bedriver idag a?r fo?rsa?ljningen av ekologiska livsmedel i Sverige fortfarande la?g, endast 5,6 % av den totala livsmedelsfo?rsa?ljningen. Fo?r att o?ka den ekologiska fo?rsa?ljningen a?r det av stor vikt att bemo?ta konsumenten med en anpassad marknadskommunikation.

Bakgrund:     DÄ skolan av tradition fokuserar mer pÄ elevernas lÀs- och skrivförmÄga Àn pÄ deras förmÄga att tala och lyssna anser vi att det Àr av vikt att verka Àven för dessa aspekter av lÀrande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vÄr undervisning efter varje elevs individuella förutsÀttningar. En förutsÀttning för detta Àr att eleverna fÄr möjlighet att uttrycka sig pÄ varierade sÀtt.  Syfte:              VÄr avsikt Àr att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en höglÀsningssituation. DÄ det finns olika sÀtt att uttrycka sig pÄ bör eleverna fÄ tillgÄng till varierade kommunikationsmedel.

Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.

Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.

Studiens syfte Àr att beskriva nÄgra klasslÀrares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nÄ mÄlen i svenska som andrasprÄk i skolÄr tre pÄ grund av bristande sprÄkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna:Vilket stöd upplever lÀrarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lÀrarna att dessa elever fÄr av speciallÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk? Hur beskriver klasslÀrarna att deras samarbete med andra lÀrare pÄ skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödÄtgÀrder beskriver lÀrarna att de kan formulera i dessa elevers ÄtgÀrdsprogram? Studien bygger pÄ intervjuer med fem klasslÀrare som arbetar pÄ tre olika skolor. Majoriteten av eleverna pÄ dessa skolor har ett annat modersmÄl Àn svenska. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever sÄg olika ut pÄ de tre olika skolorna dÀr lÀrarna arbetade.

Syftet med denna undersökning har varit att utifrÄn pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor anvÀnds utifrÄn sin interaktiva potential i klassrummet - vilka pÄverkansfaktorer kan urskiljas för införande och anvÀndande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har Àven belyst motiven för satsningarna, anvÀndningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer pÄverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras pÄ litteraturstudie, en mindre enkÀtundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrÄn min tolkning valt att satsa pÄ interaktiva tavlor utifrÄn arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare Àn inlÀrningsaspekter. Organisationerna har pÄverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgÄr dels frÄn lÀrarens kompetens, vÀrderingar och intressen, dels till den praktik dÀr individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter.

Syfte: Studiens övergripande syfte var att undersöka hur specialpedagoger beskriver ÄtgÀrder avsedda att stödja och utveckla elevers lÀrande inom kommunal vuxenutbildning. Studien har Àven undersökt hur specialpedagoger beskriver elever i behov av stöd och om det finns nÄgra specifika svÄrigheter.Teori: Studien har en sociokulturell ansats. LÀrande och utveckling ses som kommunikativa processer. Grunden för lÀrande Àr interaktion och samarbete. Vygotskys begrepp mediering innebÀr olika former av stöd i lÀroprocessen.

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhÀllet har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhÀlle. Digitala lÀrverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för bÄde elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur verksamma lÀrare undervisar elever i behov av sÀrskilt stöd med hjÀlp av digitala lÀrverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. PÄ vilket sÀtt undervisas elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan kring digitala lÀrverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan anvÀnder sig av? PÄ vilket sÀtt integreras digitala lÀrverktyg för att gynna lÀrandet, kommunikation och delaktighet gÀllande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgÄr ifrÄn sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv pÄ den verklighet som studeras.

Sammanfattning Regner, Anna (2014). En fallstudie av samarbete mellan förÀlder och olika aktörer kring barn med sprÄkstörning. (A case study of cooperation between parent and various actors around children with language disorders). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Bakgrund: SprÄket, som Àr en mycket viktig del av individen, Àr komplext och bestÄr av olika delar; form (fonologi och grammatik), innehÄll (semantik) och anvÀndning (pragmatik).

Bakgrunden till studien Àr mina egna tankar om hur de lönesÀttande samtalen inom arbetslivet egentligen fungerar nu nÀr de har blivit alltmer vanliga pÄ arbetsplatserna. Syftet med studien Àr dels att undersöka hur kommunikationen hanteras och upplevs under ett lönesÀttande samtal av medarbetare respektive ledare dels att utveckla kunskapen om vilken betydelse kommunikationens pÄverkan har för samspelet under det lönesÀttande samtalet. Studiens forskningsfrÄga har varit hur medarbetarna och ledarna upplever samspelet under samtalet, varför den sociokulturella teorin har anvÀnts tillsammans med andra kommunikativa begrepp och teorier. Studien har av den anledningen haft en fenomenologisk ansats för att fÄ fram respondenternas subjektiva upplevelser av samspelet under det lönesÀttande samtalet. Som metod anvÀndes en öppen intervju med en frÄgeguide som innehÄll ett antal olika teman som de olika respondenterna sjÀlva fick resonera kring.

SyfteSyftet med arbetet Àr att utvÀrdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs pÄ tvÄ skolor i en vÀstsvensk kommun under lÀsÄret 10/11. Syftet med utvÀrderingen Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som inverkar pÄ projektet, projektets inverkan pÄ nÄgra av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan pÄ elevernas resultat. Syftet med utvÀrderingen Àr ocksÄ att ge förslag till förbÀttringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien Àr en utvÀrderingsforskning som utgÄr ifrÄn en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvÀrderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men ocksÄ att förklara hur resultatet har uppstÄtt. Underlaget för utvÀrderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gÄng och dels av intervjuer vilka tolkas utifrÄn en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.SjÀlva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar pÄ en sociokulturell grund i den mening att lÀrande Àger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgÄngspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att studera hur parskrivning vid datorn hjÀlper elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn syftet har följande forskningsfrÄgor formulerats:? Hur deltar, samtalar och interagerar eleverna i skrivsituationen?? Vilka förutsÀttningar krÀvs för att parskrivning vid datorn ska frÀmja elevernas lÀs- och skrivutveckling?Teori: Studien har en socialkonstruktionistisk teori. Centralt inom socialkonstruktionismen Àr att verkligheten ses som socialt konstruerad. Forskningsansatsen i studien Àr sociokulturell.