Med denna studie vill vi öka förståelsen för hur barn i fyra- sexårsåldern upplever det samspeloch den lek som sker i förskolan, samt hur pedagogers närvaro eller icke närvaro i rummet tolkas och upplevs av barnen. I forskningsgenomgången behandlas bl.a. samspel som begrepp, samspel i leken och även pedagogens betydelse för det samspel och samspelsmönster som sker i förskolan. I denna studie har vi intervjuat 15 barn i åldrarna fyra- sex år. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt.

BakgrundI bakgrunden behandlas tidigare forskning och litteratur som är relevant för föreliggande studie. Avsnittet tar upp hur socialt samspel skapas utifrån grupper, roller och lek i utomhus- och inomhusmiljö.SyfteSyftet med studien är att se om barnens sociala samspel och interaktion i en förskoleklass ändras beroende på om de leker utomhus eller inomhus.MetodI denna studie genomförs två kvalitativa metoder, intervju och observation. Observationen består även av en kvantitativ del, detta då en del av resultatet kommer redovisas i två stapeldiagram. Intervjuerna är valda att användas som ett komplement till de observationer som utförs. Studien förhåller sig Vetenskapsrådets etiska principer och Robert Mertons CUDOS-krav.ResultatResultatet visar vad vi med hjälp av observationer och intervjuer har kommit fram till.

Traineeprogram har blivit ett begrepp som används på ett vardagligt och avspänt sätt. Men det finns lite forskning i Sverige på området och frågan är om deltagande i traineeprogram leder till utveckling. Vad innebär samspel i grupp för individen? Syftet är att undersöka vad individerna upplever att samspel i traineeprogrammet ger i form av kompetens. Undersökningen är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk forskningsansats, där individernas upplevelse av fenomenet står i fokus.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Syftet med vårt examensarbete är att studera barns samspel i den fria leken. Vi vill ta reda på hur barns samspel i leken kan se ut. I litteraturdelen tar vi upp olika teoretikers syn på samspel genom lek. Vår undersökning som är kvalitativ, består av sex olika observationer som vi gjort på två olika förskolor. Genom att analysera och reflektera över vårt datamaterial har vi kommit fram att det är skillnad mellan de äldre och de små barnens lek.

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vad som ha?nder med dramapedagogik na?r den a?r en tillfa?llig beso?kare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien underso?ker vad som ha?nder med dramapedagogikens processinriktade arbetssa?tt na?r den ska rymmas inom en ma?linriktad projektverksamhet som Skapande skola vars syfte a?r att mo?jliggo?ra professionell konst i fo?r- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomfo?rs en kritisk diskursanalys fo?r att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen fo?r Skapande skola projekt.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor.

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

Syftet med den här uppsatsen är att tillsammans med ett posthumanistiskt perspektiv undersöka fenomenet socialt samspel i förskolan med fokus på hur ickemänniskor deltar i detta samspel. Empirin för studien samlades in, under vad som liknas vid en mindre fältstudie, på en förskola i Stockholm. I uppsatsen analyserar jag videoupptagningar från de deltagande observationerna tillsammans med ett antal performativa begrepp utifrån posthumanistisk teori.I dessa analyser blir det tydligt hur ickemänniskorna går att förstå som performativa agenter, som på många olika sätt deltar i samspelandet och formar barnens agerande och de roller barnen får. Genom att jag lyfter fram ickemänniskorna, och även sådana man ofta inte tänker på som så betydelsefulla som t.ex. små golvytor, en trälåda och ett bord, går det att förstå barnens agerande och samspelande, inte som uttryck för hur barnen verkligen är, utan som artikuleringar och översättningar av olika ickemänniskors kommunikation.

Syftet med denna studie är att belysa pedagogers syn på samspel i förskolan, samt vilka arbetssätt pedagoger tillämpar för att främja samspel för barn som är utanför. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare samt en specialpedagog, alla med lång erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Studien visar att alla de intervjuade pedagogerna ser samspelet som mest grundläggande för barns lärande och utveckling. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenheter av arbetssätt för att främja samspel för barn som är utanför, och de arbetssätt som pedagogerna förespråkar är tydligt färgat av tidigare positiva erfarenheter av dessa arbetssätt. Alla intervjuade pedagoger besitter en samsyn i vilka arbetssätt som främjar samspel för barn som är utanför, där pedagogerna i kombination med en miljö anpassad efter barnens behov och intressen ses som högst betydelsefullt för att gynna samspel i barngrupperna.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

I denna studie har syftet varit att studera barns konflikthantering i förskolan. De metoder som användes i detta arbete var gruppintervjuer med barnen och observationer av barns konflikthantering i den fria leken. Detta med utgångspunkt i Husserls fenomenologi som handlar om att se fenomen sett från individens perspektiv. Dessa dokumenterades med videoinspelning och loggbok. Resultaten visade att barnen hade flera rika och varierande lösningar på konflikter i förskolan.

Traineeprogram har blivit ett begrepp som används på ett vardagligt och avspänt sätt. Men det finns lite forskning i Sverige på området och frågan är om deltagande i traineeprogram leder till utveckling. Vad innebär samspel i grupp för individen? Syftet är att undersöka vad individerna upplever att samspel i traineeprogrammet ger i form av kompetens. Undersökningen är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk forskningsansats, där individernas upplevelse av fenomenet står i fokus.

Detta arbete ska ge oss en insyn i hur samarbete och samspel mellan förskollärare och modersmålspedagoger sker i förskolan..