Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid lÄngvariga skador. SÀrskilt fokus ligger pÄ hur trÀnarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlÀtta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhÄllit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhÄllit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att fÄ ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att trÀnare bör agera för att underlÀtta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebÀr att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst tvÄ mÄnader pÄ grund av idrottsskada.

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Av alla registrerade graviditeter slutar ungefÀr 20 % i missfall. NÀr allmÀnsjuksköterskan möter dessa kvinnor och en eventuell partner i sjukvÄrden har de ett stort behov av emotionellt stöd. Ett missfall innebÀr oftast en förlust av ett barn som förÀldrarna drömt om och vÀntat pÄ, förlusten medför kÀnslor av sorg, Ängest, hjÀlplöshet och ibland Àven skuld. I den kÀnslomÀssigt pÄfrestande situation som ett missfall innebÀr behöver förÀldrarna emotionellt stöd genom bekrÀftelse, information samt genom att fÄ empati och förstÄelse frÄn sjuksköterskan. Litteraturstudiens syfte var att undersöka om det upplevs brister i omvÄrdnaden efter missfall med fokus pÄ emotionellt stöd.

Bakgrund: Att uppleva en stroke Ă€r en dramatisk hĂ€ndelse. MĂ„nga drabbade fĂ„r fysiska funktionsnedsĂ€ttningar som kvarstĂ„r i lĂ„ng tid efter insjuknandet. ÅterhĂ€mtningen prĂ€glas av hĂ„rt arbete vilket krĂ€ver resurser bĂ„de hos individen och i omgivningen. Syfte: Att beskriva strokedrabbades upplevelser av Ă„terhĂ€mtningen av fysisk funktion i vardagen. Metod: En litteraturstudie. Resultat: Ett övergripande tema identifierades; önskan om att Ă„terstĂ€llas som individ.

Idag har cirka 300 000 mÀnniskor i Sverige diagnosen hjÀrtsvikt och mÄnga fler lever troligen med sjukdomen utan att veta om det. De vanligaste orsakerna till hjÀrtsvikt kan bland annat vara hypertoni, diabetes, klaffsjukdom, ischemi av myokardiet. Som en del av behandlingen ingÄr livsstilsförÀndringar dÀr patienten fÄr lÀra sig symtomövervakning. Fysisk aktivitet under kontrollerade former har potential att förbÀttra den fysiska kapaciteten hos individer med hjÀrtsvikt, sÄvÀl som förbÀttring av livskvaliteten. Sjuksköterskan ansvarsomrÄden innefattar att frÀmja hÀlsa, förebygga sjukdom, Äteruppbygga hÀlsa och lindra lidande.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid lÄngvariga skador. SÀrskilt fokus ligger pÄ hur trÀnarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlÀtta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhÄllit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhÄllit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att fÄ ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att trÀnare bör agera för att underlÀtta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebÀr att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst tvÄ mÄnader pÄ grund av idrottsskada.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Trötthet Àr ett vanligt förekommande symtom vid lÄngvarig och kronisk sjukdom. I engelskan anvÀnds ofta begreppet fatigue för att beskriva den svaghet och utmattning som tröttheten medför. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva cancersjuka personers upplevelse av trötthet. Studien baserades pÄ internationella vetenskapliga artiklar frÄn Är 1995 och framÄt. En kvalitativ innehÄllsanalys utifrÄn ett personperspektiv anvÀndes för att analysera de Ätta utvalda artiklarna.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.