Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Utifr?n ett planerings- och policyperspektiv finns det en stark uppfattning om att bostadsblandning p? grannskapsniv? kan bidra till en ?kad social sammanh?llning och en h?gre livskvalitet f?r de boende i dessa grannskap. Bland forskare r?der det d?remot en oenighet kring hur starkt sambandet mellan bostadsblandning och social sammanh?llning verkligen ?r, d? studier uppvisar varierade resultat. Denna studie ?mnar att unders?ka social sammanh?llning i urbana grannskap som tidigare dominerats av hyresr?tter, men som sedan millennieskiftet blandats upp med andra bostadstyper.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur en individs liv kan pÄverkas av att vÀxa upp med en missbrukande förÀlder. UtifrÄn en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppvÀxt, deras sj?ÀlvkÀnsla och de sociala relationer de har idag. VÄr huvudsakliga frÄgestÀllning var ?Hur pÄverkas en mÀnniska av att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhÀllsmedborgare?? De Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras pÄ analyserades med grundlÀggande teorier frÄn socialpsykologin.

Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna investeringar i sociala medier..

Individens hÀlsa har stor betydelse för hennes vÀlmÄende och livskvalitet. HÀlsa definieras utifrÄn fysiska, psykiska och sociala faktorer. Idag vet vi att individens hÀlsa pÄverkas av ett flertal faktorer som ligger utanför hÀlso- och sjukvÄrdens nuvarande ramar. En av de faktorer som anses pÄverka individens hÀlsa sammanfattas inom begreppet socialt kapital. Socialt kapital Àr ett resultat av att individer, grupper och organisationer investerat i resurser vilka bidragit till att utveckla goda sociala relationer.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa hur fastighetsmÀklare arbetar med sina kundrelationer. Uppsatsen tar upp olika arbetssÀtt som fastighetsmÀklare anvÀnder nÀr de bygger och vÄrdar relationen till deras kunder. Vi har valt att utföra en fallstudie med HusmanHagberg och HusaffÀren dÀr intervjuer har utförts för att samla in relevanta data. Resultaten som Àr presenterade visar att fastighetsmÀklarna lÀgger stor fokus pÄ vÄrdandet av relationer för att pÄ sÄ sÀtt bygga nya relationer. För att kunna bygga nya relationer lÀgger fastighetsmÀklare dÀrför stor vikt vid att fÄ sÄ nöjda kunder som möjligt för att dÀrigenom bli rekommenderade vidare..

The purpose of this study is to investigate how social media can affect and influence the B2B-relationship. Social media is now a widespread and accepted tool for communication in many B2C-companies; therefore we find it interesting to examine how social media can find its place in the communication mix of B2B-companies. We are also aiming to distinguish standards in how social media is practiced and discussed in the context of the B2B-market. We have applied a qualitative method for this study and we have interviewed seven respondents, which are experts in social media or working with market communication at B2B-companies in Sweden. During our study we have identified several comparable attributes within the B2B market and their opinions about how social media should be approach and adopt in the communication mix of the company..

Arbetsterapi Àmnar möjliggöra utförande av meningsfulla aktiviteter för klienter. Djur ger positiva effekter pÄ mÀnniskans fysiska, mentala och sociala funktioner som kan öka dennes aktivitetsförmÄga, vilket Àr en förutsÀttning för aktivitetsutförande. Syftet var att kartlÀgga forskning kring djur i relation till arbetsterapi samt betydelsen djuren har pÄ individens aktivitetsliv. Metoden var en systematisk litteratursökning som gjordes med 14 valda sökord i sju databaser som slutligen gav 15 artiklar för analys. I resultatet identifierades forskningsomrÄdena djurÀgarskap och djurterapi.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur de sociala medierna, exempelvis Twitter, Facebook och YouTube, anvÀnds i svenskundervisningen. Litteraturen vi anvÀnde var tidsenlig. Detta var ett medvetet val eftersom de sociala medierna Àr en tÀmligen ny företeelse. Som informationshÀmtande metoder anvÀnde vi elevenkÀter som vi delade ut i en sjua, en Ätta och tvÄ nior och tre lÀrarintervjuer med SO och svensklÀrare i dessa klasser. EnkÀtfrÄgorna belyste hur eleverna anvÀnder de sociala medierna pÄ sin fritid, om deras lÀrare anvÀnder de sociala medierna i undervisningen och om de ansÄg att de sociala medierna passade i undervisningen.

Bakgrund: Åldrandet innebĂ€r naturliga biologiska, sociala och psykologiska förĂ€ndringar, andelen Ă€ldre i samhĂ€llet berĂ€knas öka och Ă€ldre upplever ett lĂ€gre socialt deltagande kontra resten av befolkningen. Ensamhet beskrivs som en obehaglig eller oacceptabel avsaknad av relationer och involverar hur en person uppfattar, upplever och utvĂ€rderar den avsaknaden. HĂ€lsoproblem och upplevelsen av livskvalitet Ă€r knutet till ensamhet. Ingen konsensus om fenomenet ensamhet finns inom vĂ„rdvetenskapen. Sjuksköterskan har viktig roll att upptĂ€cka, motverka och förebygga ensamheten, dĂ€rför behövs mer kunskap om fenomenet.

Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mÀnskliga resurserna, har de senaste Ären vuxit sig större. Detta beror bl.a. pÄ att medvetenheten kring organisationer och hur man fÄr anstÀllda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna pÄ en arbetsplats Àr av stor vikt för att fÄ en ökad produktivitet och effektivitet.

I dagslÀget pratar man alltmer om sociala medier och hur anvÀndandet av sociala medier kanhjÀlpa företag med sin marknadsföring. Sociala medier Àr inte renodlade reklamkanaler,de Àr kommunikationskanaler som framförallt kan och ska anvÀndas för att bygga förtroendeoch stÀrka relationer mellan företag och individ. Vi stÄr mitt i en nyordning somförvandlat anvÀndaren till en mer aktiv del av nÀtets utbud. Det Àr dÀrför viktigt att företagenanpassar sig och gör sig tillgÀngliga pÄ nÀtet.För att se vilka faktorer som driver utvecklingen framÄt, har vi tittat pÄ teknikerna bakomsociala medier och hur företag idag arbetar med sociala medier, hur organisationen ser ut runtom kring och vilka positiva och negativa erfarenheter som personer med uppgift att ledaprojekt med sociala medier har redovisat. I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metodmed Ätta stycken intervjuer med ansvariga för sociala medier pÄ respektive företag.De drivande faktorerna bakom anvÀndandet av social media som marknadsföring Àr, som vihar sett, att stÀndigt vara tillgÀnglig och nÀrvarande.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialarbetare i socialtjÀnsten talar om vÄld i nÀra relationer samt hur de reflekterar kring att frÄga klienter om eventuella erfarenheter av vÄld i nÀra relationer. De tre frÄgestÀllningarna har varit: 1. Hur beskriver och förstÄr socialarbetare vÄld i nÀra relationer? 2. I vilka situationer frÄgar socialarbetare klienter om eventuella erfarenheter av vÄld i nÀra relationer? 3.

[inget abstract finns].

Denna uppsats tar sin början i ett intresse av att studera ungdomars konstituerande av identitet. Vi valde att utföra vÄr studie i RÀdda Barnens projekt Ellen & allan som arrangerar samtalsgrupper med en normkritisk agenda för ungdomar i 14-Ärs Älder. Syftet Àr att genom en kvalitativ studie skapa förstÄelse för hur ungdomarna som deltar i Ellen & allan konstituerar en maskulin respektive feminin identitet, samt betydelsen av ungdomarnas sociala relationer för detta konstituerande. Studiens omfattning utgörs av tre intervjuer med projektledare och samtalsledare för projektet och av sex timmars observation vid fyra separata tillfÀllen i en Ellengrupp och i en allangrupp. Intervjuerna bidrog till kunskap om projektet som förberedde oss och skapade ett tydligt fokus inför vÄrt möte med fÀltet. Intervjuerna var utformade pÄ ett sÄdant sÀtt att de kom att generera material som korrelerade med vÄra observationsdata. FrÄn vÄr analys av intervjuer och observationer drar vi slutsatsen att ungdomarnas behov av att skapa och upprÀtthÄlla sociala relationer leder till en konformitet inom samtalsgrupperna som bidrar till att ungdomarnas konstituerande av maskulin respektive feminin identitet görs med ursprung i en maskulin heterosexuell hegemoni.