[inget abstract finns].

Denna uppsats tar sin början i ett intresse av att studera ungdomars konstituerande av identitet. Vi valde att utföra vÄr studie i RÀdda Barnens projekt Ellen & allan som arrangerar samtalsgrupper med en normkritisk agenda för ungdomar i 14-Ärs Älder. Syftet Àr att genom en kvalitativ studie skapa förstÄelse för hur ungdomarna som deltar i Ellen & allan konstituerar en maskulin respektive feminin identitet, samt betydelsen av ungdomarnas sociala relationer för detta konstituerande. Studiens omfattning utgörs av tre intervjuer med projektledare och samtalsledare för projektet och av sex timmars observation vid fyra separata tillfÀllen i en Ellengrupp och i en allangrupp. Intervjuerna bidrog till kunskap om projektet som förberedde oss och skapade ett tydligt fokus inför vÄrt möte med fÀltet. Intervjuerna var utformade pÄ ett sÄdant sÀtt att de kom att generera material som korrelerade med vÄra observationsdata. FrÄn vÄr analys av intervjuer och observationer drar vi slutsatsen att ungdomarnas behov av att skapa och upprÀtthÄlla sociala relationer leder till en konformitet inom samtalsgrupperna som bidrar till att ungdomarnas konstituerande av maskulin respektive feminin identitet görs med ursprung i en maskulin heterosexuell hegemoni.

Denna undersökning har syftet att ta reda pÄ vad lÀrare har för förhÄllningssÀtt och syn pÄ relationer mellan elever. Studien Àr genomförd med hjÀlp av intervjuer med Ätta stycken verksamma mellanstadielÀrare i en svensk stad. Eftersom tidigare studier visat hur viktig det Àr att involvera det sociala i skolan och att vÀnskapsrelationer ofta samverkar med elevers skolresultat sÄ Àr det en viktig undersökning. Resultatet visar att lÀrare Àr mycket medvetna om det viktiga i att ha relationer, och de arbetar aktivt med att skapa trygga miljöer dÀr elever kan kÀnna tillhörighet. Dock gÄr arbetssÀttet nÄgot isÀr och Àven synsÀttet pÄ varför man arbetar pÄ olika sÀtt.

SammanfattningSociala medier va?xer som marknadsfo?ringsverktyg och det a?r enligt forskare ett utma?rkt sa?tt fo?r fo?retag att skapa dialog och bygga relationer med sina kunder. Flera tidigare studier som behandlar sociala medier och dess effekter har genomfo?rts de senaste a?ren och det finns fortfarande ett stort intresse inom a?mnet. Det vi har valt att underso?ka a?r hur fo?retag idag anva?nder sig av sociala medier i sitt marknadsfo?ringsarbete, vi har a?ven valt att ja?mfo?ra tva? olika branscher fo?r att uto?ka kunskapen inom det redan utforskade omra?det.

Studiens huvudsyfte var att undersöka upplevelsen av arbetslöshet och dess pÄverkan pÄ individens psykiska vÀlmÄende. Undersökningen avgrÀnsades till att innehÄlla tre faktorer, vilka antogs, ha en avgörande betydelse för arbetslösas psykiska vÀlmÄende. Dessa faktorer utgjordes av ekonomisk pÄfrestning, sjÀlvkÀnsla och sociala relationer/stöd. Vidare undersöktes om kön, Älder och arbetslöshetens lÀngd hade nÄgon betydelse för psykiskt vÀlmÄende. EnkÀt anvÀndes för att undersöka ovanstÄende.

Syftet med studien var att undersöka tonÄringar och förÀldrars uppfattning om vad en bra familj Àr. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgÄngspunkt har tonÄringar och förÀldrars beskrivning av Àmnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berÀttat vad en bra familj Àr för dem. 50 tonÄringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 Är och 40 var 13 Är. 50 förÀldrar, med barn i motsvarande Älder har som en del i en enkÀt svarat pÄ samma öppna frÄga.

Syftet med studien var att undersöka tonÄringar och förÀldrars uppfattning om vad en bra familj Àr. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgÄngspunkt har tonÄringar och förÀldrars beskrivning av Àmnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berÀttat vad en bra familj Àr för dem. 50 tonÄringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 Är och 40 var 13 Är. 50 förÀldrar, med barn i motsvarande Älder har som en del i en enkÀt svarat pÄ samma öppna frÄga.

Syftet med studien Àr att belysa hur Àldre mÀnniskor upplever ensamhet. För att skapa en djupare förstÄelse om Àmnet, anvÀndes semistrukturerade intervjuer och nÀtverkskartor, vid insamling av det empiriska materialet. Totalt medverkade fem respondenter, mellan 77 och 96 Är, i studien. Det empiriska materialet har tolkats utifrÄn den tidigare forskningen om Àmnet och fyra olika teorier inom socialgerontologin; aktivitetsteorin, disengagementteorin, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens. Resultatet i studien visar att upplevelserna av ensamhet kan förklaras genom en individs situation eller specifika livshÀndelser.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka positiva och negativa förÀndringar separationen kan leda till i singlarnas sociala liv samt försöka identifiera möjliga anledningar till dessa förÀndringar. Empirisk data insamlades genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer dÀr informanterna hade genomgÄtt en skilsmÀssa och hade barn. Resultatet visar att informanternas upplevelser ofta kunde styrka tidigare forskning. FörÀndringar efter skilsmÀssan hade lett till bÄde positiva och negativa förÀndringar i singlarnas sociala liv. Gamla vÀnskapsrelationer hade ofta blivit bÀttre medan relationer med parvÀnner oftast hade avslutats eller umgÀnget hade minskat. Bland anledningarna till minskat umgÀnge Äterfinns parvÀnners initiativlöshet och ointresse att inkludera singlar i sina aktiviteter.

Genom konsten vill jag fokusera pÄ och utforska sociala relationer och olika former av förtryck, manipulation och motstÄnd. Jag lÀngtar efter att konsten ska kunna inlemmas i livets alla skeenden för att kritiskt motarbeta binÀrt tÀnkande och möjliggöra alternativ till stagnerade mönster..

MÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer Àr en mÄlgrupp som fÄr begrÀnsad uppmÀrksamhet i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrÄgor. För att fÄ en djupare förstÄelse av bemötandet anvÀnde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannÀmnda verksamheter, och hade varit i kontakt med mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer.Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har frÀmst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med mÄlgruppen.

Trots att intresset för att ha katt som husdjur Ă€r stort i Sverige lĂ€mnas tusentals katter in till olika katthem Ă„rligen. MĂ„nga av dessa katter uppges vara hemlösa. DĂ„ katternas bakgrund ofta Ă€r okĂ€nd finns en risk för bristande eller negativa mĂ€nskliga erfarenheter. NĂ„got som i sin tur kan leda till otillgĂ€nglighet och/eller skygghet hos dessa katter.Kattstallet i Åkeshov Ă€r ett av fĂ„ katthem i Sverige som tar emot Ă€ven skygga och till synes förvildade katter. De klassificerar inkomna katter, pĂ„ en femgradig skala, utifrĂ„n hur sociala och/eller hanterbara katterna bedöms vara.

MÄnga personer lever med demenssjukdom, och antalet berÀknas stiga i takt med att befolkningen blir Àldre. Syftet med studien var att utifrÄn personer med demenssjukdom och deras berÀttelser beskriva upplevelser av att bo i ordinÀrt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som Àr över 65 Är och som bor i ordinÀrt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begrÀnsningar i vardagen, förÀndrad sjÀlvbild, kÀnslan av missnöje, kÀnslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De Àldre personerna upplevde begrÀnsningar och varberoende av andra pÄ grund av sin demenssjukdom.

Introducerandet av de sociala medierna har pÄverkat och förÀndrat sÀttet hur vi mÀnniskor kommunicerar pÄ. Det Àr i dagens samhÀlle bÄde populÀrt och vanligt underhÄlla relationer, skapa nya eller enbart enkla konversationer via sociala medier. Företag och marknadsförare har insett betydelsen av den hÀr mediekanalen, dÀrför har anvÀndning och nÀrvaro frÄn företagens sida inom denna mediekanal expanderat kraftigt under den senaste tiden. Dock finns det svÄrigheter att definiera vad det ger i direkt affÀrsvÀrde till företaget. Studien handlar om att undersöka vilka möjligheter samt verktyg som finns tillgÀngliga för marknadsförare till att mÀta marknadsföringseffekter i sociala medier.

NÀr ett nystartat företag som söker kredit ska bedömas krÀvs frÄn bankmannens sida en omfattande informationsinsamling för att utreda om nyföretaget har ÄterbetalningsförmÄga. Vid insamling av information anvÀnder sig bankmannen av olika informationskÀllor, en av dessa Àr bankmannens sociala nÀtverk. Syftet med denna studie Àr att utreda betydelsen av det sociala nÀtverket dÄ bankmÀn i smÄ stÀder samlar information betrÀffande nystartade företag som söker kredit. För att uppfylla syftet har efter teoretiska studier en kvalitativ undersökning bestÄende av personliga intervjuer utförts pÄ Varbergs Sparbank, SEB, Handelsbanken och Nordea i Varberg. Genom att utföra vÄr undersökning i Varberg tror vi att vi pÄ ett bra sÀtt kan spegla bankverksamheten i en svensk smÄstad.