Den debatt om skolan som förs idag Àr kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har Àven riktats kritik gentemot dagens lÀrarutbildning. Som snart nyutexaminerade lÀrare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det Àven intressant att se vad skolledare tÀnker om lÀrarkompetens i allmÀnhet och i synnerhet i förhÄllande till lÀrarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lÀrare har med sig ut i arbetslivet.Syftet med den hÀr studien Àr att ta del av skolledares sÀtt att se pÄ lÀrarkompetens i allmÀnhet men ocksÄ i förhÄllande till lÀrarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lÀrarutbildning, SOU 1999:63.Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua nÄgra skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angÄende lÀrarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition.

En realistisk simulation krÀver att alla simulerade objekten ska interaktivt och dynamiskt animeras. Delar av objektens kropp ska deformeras och andra delar ska sönderfalla vid en krock med ett annat objekt. De flesta 3d applikationer har som gemensamt vissa tekniker som anvÀnds vid dynamiska simulationer. TyvÀrr sÄ finns det inte en smidig och snabb teknik för att deformera solida objekt vid kollisioner, detta gÀller Àven Maya som jag anvÀnde i detta arbete. Detta arbete ska visa en smidig teknik att deformera vissa delar av en komplicerad modell och fÄ andra delar att splittras och spridas i en dynamisk simulation som Àr bÄde fysiskt rÀtt och ser visuellt bra ut.

I Sverige hamnar mÄnga restprodukter direkt pÄ deponi Àven om det finns möjlighet att ta de tillvara i olika konstruktioner. Detta projekt har gÄtt ut pÄ att undersöka vilka möjligheter det finns att skapa en asfaltprodukt innehÄllande EAF-slagg. I undersökningsarbetet gjordes en litteraturstudie för att sammanstÀlla befintlig kunskap samt laboratorieförsök. EAF-slagg anvÀnds i stora delar av vÀrlden och till mÄnga olika ÀndamÄl. Den största anvÀndningen sker i vÀgar dÀr det gÄr att nyttogöra den höga nötningsbestÀndigheten och den kubiska formen.

Arbetet hanterar uppgiften att rita en tillbyggnad till Nationalmuseum. Byggnaden ska enligt uppgiften inhysa arbetsplatser för museets personal, förvaring av konst i magasin, konserveringsateljéer, utrymmen för att hantera in- och utlastning av konst samt en semipublik studiesal. Uppgiften har hanterats utifrÄn antagandet att logistiken, arbetsplatsen och byggnadens plats i stadsrummet Àr de tre huvudfrÄgorna. Den sistnÀmnda har hanterats med Beaux Arts traditionen som inspiration i det att tillbyggnaden stÄr i direkt relation till museets struktur och volym, men avviker frÄn denna i det att byggnaden inte förlÀnger strukturen, utan Àr en omarbetning av den, vilket resulterar i ett annat stadsrum, mer av ett stadsrum Àn en förlÀngning av museet. FrÄgan om arbetsplatsen har hanterats sÄ att arbetsplatsen fÄr uppta stor del av byggnadsvolymen, ljusa luftiga rum med möjlighet till kontakt med medarbetarna parat med mindre ytor för spontana möten understött av en planstruktur som uppmanar till detta ska möjliggöra en bra arbetsplats.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

Varfo?r fungerar det ba?ttre att spela med vissa personer a?n andra? Vad a?r det som go?r samklang? Vad a?r samklang? Hur musicerar olika personer tillsammans?Jag och tva? sopraner har bildat en ensemble fo?r att sjunga luciasa?nger och fo?r att sjunga pa? a?ldreboenden. Luciata?get har gjorts vid flera tillfa?llen varav ett tillfa?lle har dokumenterats.Huvudfokus fo?r detta arbete har varit samklang och interpretation. Det inneba?r att vi i samband med repetitioner har fokuserat pa? interpretation genom att analysera sa?ngsa?tt, frasering, nyanser, artikulation, intonation, uttal, balans och tolkning.

I dagens samhÀlle anvÀnds internet för kommunikation mellan mÀnniskor runtom i vÀrlden. Det första videosamtalet gjordes runt Är 1940 och det Àr dags fören utveckling, dÀr 3D Àr nÄgot som skulle kunna göra videomöten mer verkliga.För att möjliggöra detta sÄ konstruerades ett system som skulle kunna ta in datafrÄn olika time-of-flight- och fÀrgkameror och en ljudenhet. Denna data ska sedankomprimeras och sÀndas över internet för att kunna spelas upp pÄ nÄgonannans 3D-skÀrm. För att samtalet inte ska kÀnnas fördröjt mÄste samtliga delartillsammans ske inom realtid. De utvecklingsmetoder som har anvÀnts Àr parprogrammeringoch en variant utav testdriven utveckling.

Examensarbetet har utfo?rts i samarbete med fo?retaget LVI (Low Vision International) som tillverkar elektroniska hja?lpmedel fo?r synskadade. LVI utva?rderar vid ja?mna mellanrum nya LCD-bildska?rmar fo?r deras produkter. LVI beho?ver metoder samt utrustning fo?r att ma?ta bildska?rmars responstid och latens.

Jordbruket Àr nÄgot vÀldigt centralt i vÀrlden dÄ jordbruket Àr det som försörjer oss med mat, en vara vi inte kan leva utan. Idag lever vissa delar av befolkningen pÄ jorden i överflöd av jordbruksprodukter samtidigt som andra delar lever i svÀlt. 1994 bildades en ny internationell handelsorganisation, World Trade Organization (WTO), som har till uppgift att liberalisera den internationella handeln och pÄ sÄ sÀtt förbÀttra förutsÀttningarna för handel mellan lÀnder. En helt liberal handel innebÀr att alla lÀnder konkurrerar pÄ lika villkor pÄ vÀrldsmarknaden. Detta ska ske genom att lÀnderna reducerar sina handelshinder och öppnar sina inhemska marknader för omvÀrlden.

NÀr en bank gör en kreditbedömning av ett företag sÄ krÀvs det en stor del av riskmedvetenhet frÄn bankens sida nÀr det gÀller att anvÀnda och undersöka företagens Ärsredovisningar, men Àven andra faktorer. Anledningen till att banker idag fokuserar pÄ ett brett spektrum av faktorer har med 1990-talets generösa utlÄningsstruktur att göra, och att banken efter negativa kÀnningar av krisen ökat riskmedvetenheten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det Àr ett företags Ärsredovisning eller alternativt andra faktorer som kreditchefer pÄ ett flertal fristÄende Sparbanker undersöker vid en kreditbedömning, samt vilken av dessa tvÄ delar som vÀger tyngst vid bedömningen. Uppsatsen har utförts pÄ fristÄende Sparbanker frÄn i huvudsak tvÄ landskap, det vill sÀga BohuslÀn och Dalsland, samt en tredjedel av VÀstergötland. Vi har med en kvalitativ metod i form av intervjuer sammanlagt intervjuat sju kreditchefer frÄn olika fristÄende Sparbanker.

Uppsatsen handlar om svensk kod för bolagsstyrning och om den innehĂ„ller nĂ„got nytt för företagen som Ă€r registrerade pĂ„ Stockholmsbörsens A-lista. Är nĂ„gra av de viktigaste delarna i Koden redan implementerade och i sĂ„ fall bland alla börsnoterade företag pĂ„ A-listan? Vi har i Delstudie I tagit fram de delar vi anser vara de viktigaste nyheterna i Koden och dĂ€refter i Delstudie II undersökt utifall företagen redan tillĂ€mpar dessa. Detta gjordes genom att vi sammanstĂ€llde en intervjuguide och genomförde semistrukturerade telefonintervjuer. Efter intervjuerna kontaktade vi en expert för att fĂ„ djupare förstĂ„else för intervjuresultaten.

Titel: Outsourcing av ekonomifunktionenÄmne: FöretagsekonomiFörfattare: Emelie Andersson och Johanna CarlssonHandledare: Thomas Karlsson Bakgrund: Begreppet outsourcing föddes utifrĂ„n erfarenheterna som uppkom under IT-eran. Bakgrunden till outsourcing Ă€r att företag insĂ„g fördelen med att anvĂ€nda sig av externa specialister inom de omrĂ„den som företagen inte sjĂ€lva hade kompetenser och resurser inom. Ekonomifunktionen ses inte som en kĂ€rnfunktion som behöver skötas i företaget, utan den kan lĂ€ggas ut pĂ„ ett annat företag.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka varför företag vĂ€ljer att outsourca hela eller delar av ekonomifunktionen samt hur det Ă€r möjligt att fortfarande ha kontroll över företagets ekonomifunktion och verksamhet.Metod: Vi har analyserat vilka orsaker som ligger bakom varför företag vĂ€ljer att outsourca eller insourca hela eller delar av ekonomifunktionen genom att genomföra en kvalitativ studie. I studien har vi intervjuat fem representanter frĂ„n fem olika företag inom olika branscher.Slutsatser: Företag outsourcar eller insourcar frĂ€mst för att fĂ„ tillgĂ„ng till specifik kompetens som saknas i företaget. En annan orsak som framkommit i undersökningen Ă€r att företag vĂ€ljer att lĂ€gga ut hela eller delar av ekonomifunktionen för att fĂ„ loss tid till annat.

Konkurrensen mellan kommunerna i Sverige har ökat pÄ grund av den ekonomiska globaliseringen, den informationsteknologiska utvecklingen och till följd av den nationella ekonomiska omstruktureringen. Idag Àr det inte lÀngre inom industrisamhÀllet som den mesta tillvÀxt genereras utan kunskapssamhÀllet har fÄtt en allt större betydelse. LuleÄ kommun Àr en kommun som antagit en vision för att fÄ till stÄnd en utveckling och tillvÀxt. Syftet med uppsatsen Àr att analysera policyprocessen som ledde fram till att Vision 2010 antogs i LuleÄ kommun samt diskutera ifall Vision 2010 utifrÄn trippel helix-teorin kan vara ett medel för att skapa den önskvÀrda tillvÀxten? För att kunna besvara syftet i uppsatsen har jag stÀllt följande frÄgor: ? Vad bygger visionen pÄ för resonemang? ? Hur har visionen tagits fram? ? Vilka intressenter stÄr bakom framtagandet av visionen? Studien bestÄr av tvÄ delar: utvecklandet av en teoretisk modell för att kunna analysera och förstÄ processen samt en analys av policyprocessen kring Vision 2010 i LuleÄ kommun.

Med jÀmna mellanrum byter skogsfastigheter Àgare. Arv, gÄva, köp och expropriering krÀver en fungerande vÀrdering. VÀrderingarna sköts av personer med erfarenhet, ofta med hjÀlp av nÄgon av de gÀngse vÀrderingsmetoderna. För att vÀrderingar skall hÄlla god kvalitet Àven dÄ erfaren personal ej finns att tillgÄ behövs ytterligare metoder. MÄlet med studien Àr att undersöka variabler som pÄverkar priset vid en försÀljning av en skogsfastighet. Variablerna anvÀnds sedan för att sÀtta ihop en modell för vÀrdering. Denna studie baseras pÄ data frÄn 48 genomförda köp av skogsfastigheter i Kalmar lÀn.