Den inga?ende merva?rdesskatten som a?r ha?nfo?rlig till fo?rva?rv som har ett direkt och ome- delbart samband med en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?telse a?r inte avdrags- gill. Till fo?ljd av EU-domstolens avgo?rande i X BV och HFD:s avgo?rande i HFD 2014 ref. 1 sta?r nu klart att kostnader ha?nfo?rliga till en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?- telse ocksa? kan utgo?ra allma?nna omkostnader, vilket medfo?r att den inga?ende merva?r- desskatten a?r avdragsgill i den ma?n fo?rva?rven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgra?nsad del da?rav.Avgo?randena i X BV och HFD 2014 ref.

Som underlag för den hÀr rapporten anvÀnder vi oss av vÄrtspel Go Supernova. Det Àr skrivet i Java med hjÀlp avramverket LibGDX. Vi har undersökt hur man kan optimeraspelet för att kunna hantera sÄ mÄnga objekt som möjligt menÀndÄ hÄlla ett bra spelflöde utan att förstöra den vision vihade nÀr vi skapade spelet frÄn första början. Vi har kommitfram till att ljusmotorn box2dlights anvÀnder sig av mycketprocessorkraft och anvÀndningen av den behövde justeras föratt tillfredsstÀlla vÄra krav. Vi kommer Àven att tala omdesignval av spelets interna delar som gjorde att vi kundeundvika prestandaförluster..

Denna uppsats behandlar fenomenet chefslöst medarbetarskap. Ett teoretiskt omrÄde som gÄr att relatera till sjÀlvstyrande team, delat ledarskap och informellt ledarskap. Alla Àr företeelser som kan kopplas till platta organisationer, vilket Àr en organisationsform som under 2000-talet blivit allt vanligare. Detta vÀckte ett intresse hos undersökningsgruppen dÀr frÄgor angÄende vilka effekter ett chefslöst medarbetarskap kan ha i en organisation uppstod. I uppsatsen redogör dÀrför författarna, med hjÀlp av fallföretaget Fresh AB, för dessa effekter.Undersökningen i fallföretaget genomfördes med fem fokusgrupper med deltagare frÄn olika delar och team i fallföretaget.

O?verla?telsedirektivets a?ndama?l a?r att skydda arbetstagares ansta?llning fra?n negativ pa?verkan av en verksamhetso?verga?ng. O?verla?telsedirektivet fo?reskriver sa?ledes ett uppsa?gningsfo?r- bud som inneba?r att arbetsgivare inte fa?r vidta uppsa?gningar av arbetstagare vid en verk- samhetso?verga?ng pa? grund av o?verga?ngen som sa?dan. O?verla?telsedirektivet syftar a?ven till att beakta arbetsgivares intressen.

Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

Denna uppsats behandlar översÀttningen av det spanska företaget Crio-Cords infor-mationsbroschyr om privat lagring av stamceller frÄn navelstrÀngsblod. Den privata lagerhÄllningen anses av mÄnga, dÀribland dr Anders Fasth1, vars expertis jag haft möjlighet att anvÀnda under arbetets gÄng, vara en oÀrlig historia eftersom man i dagslÀget ?inte ser nÄgon nytta med det insamlade blodet? (Fasth, personlig kom-munikation, 2010-04-08). KÀlltexten (KT) Àr ett exempel pÄ alla de etiskt tvek-samma uppdrag som en översÀttare mÄste ta stÀllning till, inte i frÄga om dess inne-hÄll som sÄdant, utan i frÄga om huruvida han/hon aktivt vill ta del av att föra det tveksamma innehÄllet vidare till ett annat sprÄk. KT Àr pÄ ytan en informativ text, och dess huvudsakliga funktion verkar vara den informativa.

Ett anvÀndarinterface i Excel kan Äterskapas pÄ ett strukturerat sÀtt i Qt. Programmet Qt Àr lÀttanvÀnt för nÄgon med programmeringserfarenhet, men svÄrt för andra. Qt finns som gratisversion och Àr baserat pÄ programsprÄket C++.TÄgföretaget Bombardier anvÀnder ett interface i Excel, men med nya versioner av programmet har problem uppstÄtt. I detta projekt undersöks svÄrighetsgraden av Qt och delar av Excel-interfacet Äterskapas i Qt.Först skapades en design i Qt med bland annat tryckknappar, komboboxar och textfÀlt. Sedan skrevs kod för designens funktion.

Syftet med denna studie var att beskriva och ge djupare förstÄelse för hur unga vuxna arbetslösa i VÀstra Götalands lÀn upplever sitt identitetsskapande och sin levnadssituation. I denna studie utfördes tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i Äldrarna 18-29 Är. DÄ vi anser att identiteten Àr social valde vi i vÄr studie att utgÄ frÄn Symbolisk interaktionism, med underliggande teorier som definitionen av situationen (Charon, 2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), spegeljaget (Mortensen, 2003) och stÀmplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). Att vara arbetslös pÄverkar mÄnga olika delar av livet och Àr av allra högsta grad avgörande för hur individen upplever sin levnadssituation och sitt identitetsskapande. Det som framkommit pekar frÀmst pÄ vikten av de sociala interaktionerna gÀllande arbetslöshet samt dess betydelse för individen.

Studien grundar sig i hÄllbar utveckling anpassat pÄ ett samhÀlle i form av Dubai. Den behandlar den hÄllbara utvecklingen och problematiserar Dubai som ett hÄllbart koncept. Den framhÄller olika delar i ett samhÀlle som Àr viktiga att ta hÀnsyn till. Dessa omrÄden redovisas och diskuteras kring. Det kritiska tÀnkandet Àr huvudtanken i studien, dÀr det handlar om att kritisera och söka förstÄelse i vad det kan finnas för brister i ett samhÀlle och vad dessa kan fÄ för konsekvenser för framtiden.

Möjligheter att reducera vikten pÄ en hydraulmotor, som tillverkas pÄ Parker Hannifin AB i TrollhÀttan, har studerats. MÄlet med arbetet var att ge förslag pÄ hur motorn kan göras lÀttare för att nÄ det framtida mÄlet att erbjuda kunder en lÀttviktsmotor (LWM) lÀmpad som flÀktmotor.För att identifiera komponenterna och deras vikter vÀgdes alla delar var för sig. VÀrdena visade att trumhus, lagerhus, axel och lagerpaket stod för ca 75 % av motorns totala vikt. Arbetet koncentrerades dÀrför pÄ att reducera vikten pÄ dessa delar.Flera koncept togs fram med lÀgre vikt och bibehÄllen prestanda. Vissa delar kontrollerades mot hÄllfasthet med handberÀkningar och FEM-analyser.

Titel: MÄnga delar ingen helhetFörfattare: Dag Levin och Mattias WesterdahlUppdragsgivare: Norrbottens LÀns Landsting (NLL)Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMGTermin: HT 2012Handledare: Marie GrusellOrd: 15,073Syfte: Syftet med rapporten Àr att kartlÀgga mottagarnas bild av Norrbottens LÀns Landsting.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anstÀlldaHuvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av bÄde de nuvarande- och potentielltanstÀllda. Tillhörighet hos de nuvarande anstÀllda finns mot den egna avdelningen och inteorganisationen. En liknande tendens finns Àven ett bland de potentiellt anstÀllda vilka inte upplever attNLL Àr en arbetsplats - utan flera.Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anstÀllda att informationen inom organisationen ÀrbristfÀllig och det finns en oförstÄelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anstÀllda har av NLLsom arbetsplats Àr överlag vÀldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig ochatt de trivs.

 Vi har kommit fram till att kontorets framgÄngsfaktorer ligger bl.a. i pÄ vilket sÀtt personalen rekryteras, teamarbetet, företagskulturen samt att personalen delar med sina kompetenser och erfarenheter och bollar idéer med varandra. Att personalen rekryterar lÀmpliga konsulter pÄ rÀtt arbetsplats Àr andra framgÄngsfaktorer enligt oss. Vi har utformat ett koncept i form av en stjÀrna till kontoret som ett bidrag till fortsatt utveckling.   Vi har kommit fram till att kontorets framgÄngsfaktorer ligger bl.a. ipÄ vilket sÀtt personalen rekryteras, teamarbetet, företagskulturensamt att personalen delar med sina kompetenser och erfarenheteroch bollar idéer med varandra.

Syftet med uppsatsen Àr att titta nÀrmare pÄ hur vÀsentlighetsbedömningen gÄr till i praktiken och i teorin, och framförallt att studera de delar av bedömningen som kan ha mer kvalitativa inslag, det vill sÀga dÀr alla siffror inte beror pÄ modeller eller byrÄspecifika regler, utan dÀr revisorn snarare anvÀnder sitt professionella omdöme i bedömningen. Uppsatsen bygger pÄ ett antal kvalitativa intervjuer dÀr frÄgor gÀllande vÀsentlighetsbedömningen stÀllts om bÄde teknikanvÀndning, praktiskt tillvÀgagÄngssÀtt, byrÄspecifika regler och bedömningsgrunder. Intervjuerna Àr gjorda pÄ byrÄer av varierande storlek i stockholmsomrÄdet dÀr alla respondenterna huvudsakligen arbetar med Àgarledda aktiebolag. I vÄra samtalande intervjuer har vi stÀllt frÄgor rörande tillvÀgagÄngssÀtt, teknikanvÀndning i samband med faststÀllande av vÀsentlighetsnivÄ. De har fÄtt tillfÀlle att dela med sig av sin syn pÄ revision samt hur revisionsarbetet förÀndrats den senaste tiden.

Vi har pÄ uppdrag frÄn VÀgverket undersökt hur vÀl implementeringen av det nya intranÀtet, Infarten, har genomförts och mottagits av berörd personal pÄ lokalkontoret i Karlstad.Infartens övergripande mÄl Àr att vara en del av chefernas och medarbetarnas dagliga arbete samt fungera som ett verktyg för att söka information. IntranÀtet ska sprida aktuella nyheter, som alla inom organisationen ska kunna ta del av. Anledningen till att VÀgverket valde att vidareutveckla Infarten, frÄn regionala intranÀt till ett intranÀt för samtliga regioner, var att de upplevde svÄrigheter och problem med en icke fungerande uppföljning och dubbellagring av information.För att ta reda pÄ hur vÀl Infarten fungerar i det dagliga arbetet i verksamheten genomförde vi en kvalitativ undersökning bland medarbetarna pÄ lokalkontoret i Karlstad. I de intervjuer vi gjorde, studerade vi medarbetarnas anvÀndning av Infarten i sina dagliga arbeten och Àven deras egna uppfattningar om Infartens uppbyggnad.Resultatet visade att medarbetarna hade anvÀndning av Infarten, de uppgav att de inte skulle vilja vara utan Infarten. Vi sÄg ett mönster som visade att respondenterna endast anvÀnde sig av vissa delar av Infarten, de delar de behövde för att klara av sina arbetsuppgifter.

Johannitermunkarna i Eskilstunaklostret var kÀnda för att utföra sjukvÄrdsgÀrningar och vÀl förtrogna med för tiden rÄdande medicinska kunskaper. Men pesten var nÄgot helt nytt för dem och var allomfattande under Ären kring 1350-talet och slog hÄrt inte bara i Sverige utan i stora delar av Europa.Med tanke pÄ Rekarne­bygdens bördiga landskap som gynnade en stor lokal befolkning som bevisligen hade en stor kontaktyta utanför den egna bygden, sÄ Àr möjligheterna stora att pesten nÄdde Àven Rekarnebygden..