Genom den ökade medellivslÀngden drabbas allt fler personer av demens, en sjukdomsgrupp vars symtom endast kan lindras, inte botas. Demenssjukdomar rÀknas dÀrför till gruppen palliativa sjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som pÄverkar palliativ omvÄrdnad av personer med gravdemenssjukdom. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserar sig pÄ analys av 35 vetenskapliga artiklar med olika metodansatser publicerade 2001- 2011.

Bakgrund: Mellan 60-80% av de vÄrdtagare som bor pÄ nÄgon form av vÄrdinrÀttning lever med smÀrta. Hos vÄrdtagare med demens och med förlorad förmÄga att kommunicera verbalt kommer förmÄgan att förmedla smÀrta pÄ sÄ sÀtt försvÄras. Detta Àr ett problem som kommer att öka allt eftersom befolkningen blir Àldre och Àldre och ocksÄ antalet vÄrdtagare med demens och med förlorad förmÄga att kommunicera verbalt ökar. Syftet: Syftet var att belysa hur vÄrdgivare upplever att de kan identifiera smÀrta hos vÄrdtagare med demens som förlorat sin verbala förmÄga att kommunicera. Metod: Studien var en litteraturstudie baserad pÄ kvalitativa artiklar baserade pÄ vÄrdgivarens upplevelser.

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som har sjukdomen demens. Fjorton artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att kÀnna stÀndig oro och skuld, att roller och relationer förÀndras, att kunskap och stöd underlÀttar situationen, att se personen förÀndras kÀnns fruktansvÀrt och att ha kontroll över situationen ger styrka. NÀrstÄende upplevde en stÀndig oro och skuld gentemot personen med demens vilket ledde till bland annat sömnsvÄrigheter, maktlöshet och frustration. Hela livet förÀndrades i samband med sjukdomenoch nÀrstÄende kÀnde sig mer isolerade, hemmabundna och upplevde förlust av sitt sociala liv. Att leva med en person som har sjukdomen demens innebar Àven mycket sorg över personens minnesförlust och förÀndrade personlighet.

Syfte med denna studie var att identifiera mÄltidssvÄrigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvÄrdnadsÄtgÀrder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vÄrdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hÀmtades pÄ Högskolan Dalarna biblioteket med hjÀlp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som anvÀndes var dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades pÄ modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).

I den kvalitativa studien underso?ks vad som ligger till grund fo?r bedo?mning i fyra a?mnen inom gymnasieskolan. De a?mnen som underso?ks a?r teater, idrott- och ha?lsa, hotel- och restaurang samt tra?teknik. Intervjuer med la?rare visar att det la?ggs stor vikt vid bedo?mning av processen i den dagliga undervisningen, dvs.

Den ökade livslÀngden gör att fler personer riskerar att drabbas av demenssjukdom. Symtomen pÄ demens Àr i huvudsak minnessvikt som inledningsvis kan vara en kognitiv störning som försvÄrar den sociala interaktionen samt möjligheten att delta i det dagliga livet. En god vÄrdrelation mellan vÄrdgivare och vÄrdtagare handlar om att omvÄrdnadshandlingen utförs med respekt och vÀrdighet. FörutsÀttningen för en relation Àr att tvÄ parter kommunicerar verbalt eller icke verbalt. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva olika förhÄllningsÀtt som kan skapa trygghet i vÄrdrelationen mellan personer med demens och vÄrdpersonal.

Med en allt mer stigande Älder hos landets befolkning ökar ocksÄ demenssjukdomarna. Det stÀller högre krav pÄ sjukvÄrden att kunna bemöta deras behov och inge vÀlbefinnande. Forskningsintresset kring utformning av rum och plats inom vÄrdandet ökar succesivt och Àr en viktig grund i planering av nya sjukhus. Uppsatsens syfte Àr att identifiera aspekter av en god vÄrdmiljö för Àldre med sÀrskild inriktning mot personer med demens. Examensarbetet utgörs av en sammanstÀllning av forskningsresultat frÄn 15 artiklar inom vÄrdestetiskt omrÄde.

Bakgrund: Sederande l?kemedel anv?nds vanligtvis f?r att ?ka patientkomfort och tolerans av respiratorbehandlingen samt f?r att minska patientens oro och agitation. Sederingsstrategier inom intensivv?rd f?r respiratorbehandlade patienter, s?som analgosedering och dagliga avbrott i sederingen, har visat sig minska tiden i respirator och p? intensivv?rdsavdelningen samt minska risken f?r ventilatorassocierad pneumoni och andra komplikationer. Intensivv?rdssjuksk?terskans roll i bed?mningen och hanteringen av sedering hos respiratorbehandlade patienter ?r central.

De nĂ€rstĂ„ende vĂ„rdar ofta en person som lever med demens under en tid i hemmet, men till slut blir situationen ohĂ„llbar och de tvingas ta ett emotionellt tungt beslut att flytta personen till ett Ă€ldreboende. Syftet med studien var att beskriva nĂ€rstĂ„endes upplevelser av att överlĂ€mna omvĂ„rdnad av person med demens till professionella vĂ„rdare. Åtta studier valdes ut frĂ„n databaserna Academic search, Cinahl och Medline. Dessa kvalitetsgranskades innan de analyserades med en kvalitativ innehĂ„llsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kĂ€nna skuld, skam och sorg över att överlĂ€mna vĂ„rden till andra, att söka lindring för den emotionella bördan, att det Ă€r skrĂ€mmande nĂ€r personen försĂ€mras, att vilja vara sĂ€ker pĂ„ att personen vĂ„rdas bra, samt att vilja vara delaktig i vĂ„rden.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.

Alzheimers sjukdom a?r en degenerativ demenssjukdom. I det tidiga skedet av sjukdomen a?r personen medveten om att na?got fo?ra?ndras, genom att exempelvis glo?mma avtalade tider eller fa? sva?rt att finna ord. Syftet med studien var att beskriva upplevelserna av att leva med Alzheimers sjukdom i tidigt skede.

People with dementia often have difficulties expressing their needs. Untreated pain within this group can be manifested as depression, agitation or loss in appetite. It can be a challenging task for a nurse to estimate, treat and evaluate pain for people with dementia. With good knowledge and an empathic approach, nurses can often recognize and relieve pain amongst these people. Despite this, litterature often suggest that unrecognized and untreated pain is common within this group..