Antalet personer insjuknade i demenssjukdom stiger, frÄn 25 miljoner Är 2000 till vad som berÀknas uppgÄ till 63 miljoner Är 2030. Demens kan beskrivas som en global störning av intellektuella funktioner dÀr den kognitiva förmÄgan inklusive kommunikation Àr pÄverkad. Högtekonologiska hjÀlpmedel som kommunikativt stöd för personer med demens Àr i nulÀget ett outforskat omrÄde med begrÀnsad evidens dÀr fÄ studier har genomförts.Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga vilka samtalsfenomen som förekom mellan en person med demens och dennes samtalspartners med och utan surfplatta med applikationen Book Creator. Ytterligare ett syfte var att undersöka en av samtalspartnernas upplevelse av att kommunicera med personen med demens. Studien genomfördes pÄ ett boende för personer med demenssjukdom dÀr sammanlagt nio samtal spelades in, sex samtal utan surfplatta med applikationen Book Creator och tre samtal med surfplatta med applikationen Book Creator.

Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus pÄ ?grön omsorg? /utemiljö i vÄrden av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder och eventuella effekter pÄ de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes vÀlbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, tvÄ studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i tvÄ delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design.

Sammanfattning:Bakgrund: Demens Àr en sjukdom som ger kognitiva nedsÀttningar och leder till svÄrigheter att utföra och delta i vardagliga aktiviteter. Arbetsterapirelaterade insatser syftar till att frÀmja aktivitetsdeltagandet och grundar sig pÄ kunskap som utgÄr frÄn att aktivitet Àr nÄgot mÀnniskor mÄr bra av.Syfte: Studiens syfte var att undersöka arbetsterapirelaterade insatsers pÄverkan i form av deltagande i vardagliga aktiviteter och i form av socialt deltagande för personer med demens.Metod: I form av en systematisk litteraturstudie sammanstÀlldes resultat frÄn vetenskapliga artiklar. För att hitta studier som svarade pÄ denna studies syfte gjordes sökningar i olika databaser med kombinationer av sökord. Artiklar inkluderades utifrÄn resultatets relevans och studiernas kvalitet vilket faststÀlldes med hjÀlp av resultat- och kvalitetsgranskning.Resultat: Det har visat sig att arbetsterapirelaterade insatser förekommer inom olika aktivitetsomrÄden för personer med demens, bestÄende av omrÄdena personligt ADL, instrumentellt ADL samt insatser som anvÀnds inom bÄde personligt och instrumentellt ADL.Olika inriktningar sÄgs Àven. Aktiviteter som morgonbestyr, trÀdgÄrdsaktiviteter och musikinriktad insats sÄgs samt Àven reminiscensbaserad insats.

Under de senaste Ären har levnadsÄldern ökat i Sverige och medellivslÀngden antas öka Ànnu mer. Antalet mÀnniskor med demenssjukdom kommer att öka och fler patienter med demens kommer att vÄrdas inom akutsjukvÄrden framöver. Stora krav kommer stÀllas pÄ vÄrdpersonalen för att tillgodose denna patientgrupps vÄrdbehov. Kunskap som vi menar inte finns idag. UngefÀr 140 000 personer i Sverige har nÄgon form av demenssjukdom och risken att drabbas ökar med Äldern.

Demens Àr en sjukdom som ökar i samhÀllet till följd av att den Àldre populationen ökar. Sjukdomen innebÀr ofta en försÀmrad livskvalitet för den drabbade samtidigt som det leder till samhÀllsekonomiska konsekvenser.  Vanligt förekommande beteendeförÀndringar Àr exempelvis oro, aggressivitet samt depression. LÀkemedel Àr en vanlig förekommande ÄtgÀrd vid beteendeförÀndringar, men innebÀr ofta negativa konsekvenser sÄsom oönskade bieffekter samt onödiga kostnader. Musik Àr dÀrför ett alternativt sÀtt till lÀkemedel för att lindra beteendeförÀndringar, dÄ musiken skapar en lugn atmosfÀr och en meningsfull tillvaro. Syftet med litteraturstudien var dÀrför att beskriva musikens pÄverkan pÄ personer med demenssjukdom.Resultatet visade en lindring av oro, fysisk- och verbal aggressivitet samt depression efter det att personer med demens lyssnade pÄ musik.

Bakgrund: NÀr beslutet att flytta in pÄ ett sÀrskilt boende fattats förÀndras livssituationen för bÄde den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in pÄ ett sÀrskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som anvÀndes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.

LÀkemedelsförskrivningen Àr idag hög pÄ sÀrskilda boenden. Det sker en överanvÀndning av antipsykotiska, lugnande och antidepressiva lÀkemedel. DÄ Àldre har en ökad kÀnslighet för lÀkemedelsbiverkningar Àr det av yttersta vikt att se möjligheterna med komplementÀra metoder. Nittio procent av individer med demenssjukdom drabbas av BeteendemÀssiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). Syftet med detta examensarbete var att belysa om BPSD kan lindras av musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd hos vÄrdtagare pÄ sÀrskilda boenden.

I denna kvantitativa C-uppsats analyseras en webbaserad enkÀt som 167 socionomstudenter vid Uppsala Universitet hösten 2011 besvarat angÄende demens och demensproblematik. Uppkomsten av denna studie fÄr sin grund i mÀnniskors bemötande av varandra och att det finns en bakomliggande orsak i form av olika grad av kunskap och erfarenhet som uttrycks i en attityd till nÄgonting, i detta fall demenssjukdom. Det Àr av vikt att fÄ veta vad socionomstudenter, som Àr en grupp som kan komma i kontakt med individer som har demenssjukdom eller lider av demensproblematik, har för attityder till, kunskaper om och erfarenheter av demens för att pÄ sÄ sÀtt kunna se eventuella brister i ett möte. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den teoretiska referensramen skapad för studiens syfte och som genomsyrar den: tre specifika teman i förhÄllande till demens, attityder till, kunskap om och erfarenhet av demens. Det var Àven utifrÄn dessa teman som enkÀtstudien utformades. SÄledes undersöker uppsatsen frÄgestÀllningarna, vilken kunskap, vilka attityder och i vilken utstrÀckning socionomstudenterna har erfarenhet av demens och demensproblematik. FrÄgestÀllningarna har analyserats med hjÀlp av univariatanalys och bivariat analys.

Syftet med studien var att beskriva hur man undviker begrÀnsningsÄtgÀrder pÄ ett Àldreboende för mÀnniskor med demens. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och sex anstÀllda intervjuades. Svaren tyder pÄ att personalen hade goda kunskaper om olika begrÀnsningsÄtgÀrder och att det Àr förbjudet att anvÀnda dessa utan ordination. Informanterna upplevde inte bara mekaniska och fysiska begrÀnsningsÄtgÀrder samt medicinering som begrÀnsande för en mÀnniska med demens, utan Àven att sjuka boende ofta mÄste vÀnta pÄ att deras behov blev tillfredstÀllda. Alla intervjuade var eniga om att de anvÀnde begrÀnsningsÄtgÀrder enbart i sÀkerhetssyfte.

BAKGRUND: En av vÄra snabbast vÀxande folksjukdomar i dagens samhÀlle Àr demens. Individer med demenssjukdom besitter olika hinder dÀrav bl.a. kognitiv pÄverkan eller kognitiv svikt, vilket i sig medför svÄrigheter av kommunikationsart. Detta medför vidare problematik kring identifieringen av smÀrtsymtom. SYFTE: Att undersöka hur sjuksköterskor bedömer smÀrta hos Àldre personer med en diagnostiserad demenssjukdom.

I Sverige Àr det omkring 200 000 personer som fÄtt diagnosen demens. LÀkemedelskostnaderna för behandling av demenssymtomen anses uppgÄ till 160 miljoner kronor/Är i Sverige. Att anvÀnda sig utav icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder kan ses som ett alternativ, bÄde ur etisk synpunkt sÄvÀl som ekonomisk. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskan kÀnner till vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som finns tillgÀngliga. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder i omvÄrdnaden av oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens.

Bakgrund: I en befolkning dÀr medelÄldern ökar finns risk för ett ökat antal Àldre med demenssjukdom. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvÄrigheter och personlighetsförÀndring, vilket i sin tur kan sÀnka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens pÄ sÀrskilt boende. Metod: Detta Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes frÄn databaserna Cinahl och Medline.

BakgrundVa?rd av en patient inneba?r att skapa trygghet, mo?jliggo?ra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfo?lja sin behandling. Omva?rdnad inneha?ller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omva?rdnad kra?ver da?rigenom emotionellt arbete som utfo?rs fo?r att reglera va?rdarens egna emotioner sa? att de blir la?mpliga fo?r en viss kontext eller i en viss situation.

Vid allvarlig sjukdom som demens dÀr patienterna ofta drabbas av beteendeförÀndringar Àr det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om hur de kan minska symtomen eller förhindra att symtomen blir vÀrre. Det ingÄr i sjuksköterskans omvÄrdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en vÀrdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att i praktiken anvÀnda kunskapen för att uppmÀrksamma, bedöma och ÄtgÀrda patienternas behov. Syftet med studien var att i en vÄrdhemskontext belysa inverkan av musik- och djurterapi pÄ aggressivitet hos patienter med demens. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar vilka överensstÀmde med syftet.

Antalet Àldre personer ökar i samhÀllet. Risken att drabbas av demenssjukdom Àr större med stigande Älder. De nÀrstÄendes dagliga liv pÄverkas nÀr partnern blir sjuk, det dagliga livet och roller förÀndras. Den nÀrstÄende fÄr ofta ta ett stort ansvar förden sjuke partnerns liv. Sjuksköterskans uppgift Àr att se bÄde den sjukes och den nÀrstÄendes behov.