Lindrig kognitiv störning (eng. Mild Cognitive Impairment, MCI) betecknar ett tillstÄnd av försÀmrad kognitiv funktion, som inte uppfyller kriterierna för demens. MCI tycks innebÀra en ökad risk att utveckla Alzheimer och andra demenssjukdomar. Syftet med studien var att förutsÀttningslöst undersöka antal och typer av subgrupper till MCI som bÀst överensstÀmmer med kognitiva testresultat samt att undersöka utvecklingsförlopp för subgrupperna. En klusteranalys utfördes med testresultat frÄn 287 MCI patienter som utretts pÄ Huddinge sjukhus.

Bakgrund: Demenssjukdomar har ett smygande förlopp, dÀr tidiga symtom kan vara svÄra för anhöriga att upptÀcka. Allteftersom sjukdomen progredierar tvingas de anhöriga ta ett större ansvar för den insjuknade och hamnar omedvetet i en vÄrdgivarroll. Syfte: Syftet Àr att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en familjemedlem som drabbats av demens. Metod: Studien Àr en litteraturstudie som baseras pÄ vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna har analyserats enligt Burnards innehÄllsanalys.

Personer med demenssjukdom Àr den dominerande gruppen inom sÀrskilt boenden. Syftet med föreliggande studie var att beskriva omvÄrdnadspersonals upplevelse av att arbeta med personer med svÄr demens och att beskriva omvÄrdnadspersonals förvÀntningar pÄ anvÀndning av sjukgymnastens kunskapsomrÄde för att förbÀttra omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom. Sju undersköterskor intervjuades och de utskrivna intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tvÄ teman med vardera tvÄ underkategorier. Det första temat var Erfarenhet manar till tÄlamod och lugn och bildades av kategorierna Att försöka förstÄ och bli förstÄdd och Att behÄlla och stödja förmÄgor, det andra temat var Stöd och gemenskap och bildades av kategorierna Att det Àr tungt men det gÄr att söka professionell hjÀlp och Att ha arbetsglÀdje.

Bakgrund: Mellan 60-80% av de vÄrdtagare som bor pÄ nÄgon form av vÄrdinrÀttning lever med smÀrta. Hos vÄrdtagare med demens och med förlorad förmÄga att kommunicera verbalt kommer förmÄgan att förmedla smÀrta pÄ sÄ sÀtt försvÄras. Detta Àr ett problem som kommer att öka allt eftersom befolkningen blir Àldre och Àldre och ocksÄ antalet vÄrdtagare med demens och med förlorad förmÄga att kommunicera verbalt ökar. Syftet: Syftet var att belysa hur vÄrdgivare upplever att de kan identifiera smÀrta hos vÄrdtagare med demens som förlorat sin verbala förmÄga att kommunicera. Metod: Studien var en litteraturstudie baserad pÄ kvalitativa artiklar baserade pÄ vÄrdgivarens upplevelser.

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd med h?g global d?dlighet, som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskor p? akutmottagningen har en central roll i att uppt?cka tidiga tecken p? sepsis. Utmaningen ligger i symtomens ospecifika karakt?r, vilket g?r sjuksk?terskans strategier och kliniska bed?mning avg?rande f?r patientens ?verlevnad. Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka strategier sjuksk?terskan anv?nder sig av vid identifiering av tidiga tecken p? sepsis p? akutmottagningen.

Till följd av en framtid med ökad livslÀngd förvÀntas fler mÀnniskor insjukna i olika former av demenssjukdomar vilket medför kommunikativa svÄrigheter. För att frÀmja god omvÄrdnad Àr det viktigt att anvÀnda kommunikationsstrategier som anpassas efter de förutsÀttningar som personer med demens har. Fokus bör ligga pÄ personens autonomi och integritet. Syftet var att belysa kommunikation i omvÄrdnaden av personer med diagnosen demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar ingick i studiens resultat vilket mynnade ut i tre kategorier.

Palliativt förhÄllningssÀtt kÀnnetecknas av helhetssyn av mÀnniskan och uppnÄs genom stöttning av individen att leva med vÀrdighet och största möjliga vÀlbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller Älder.Demens Àr en sjukdom som Àr svÄrt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga Àr sjukdomen förödande. Den palliativa vÄrden av personer med demens Àr inte optimerad. Studier visar att det dels beror pÄ demenssjukdomen som Àr svÄr att vÄrda och dels för att stöd till de personer som vÄrdar sina anhöriga och det sociala kommunala nÀtverket har brister.Syfte: Att analysera upplevelsen av given vÄrd i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv.Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis.Resultat: Kunskap och personcentrering var de tvÄ begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering sÄ finns en bra upplevelse av given vÄrd hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sÀmre.Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vÄrd vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och pÄ olika nivÄer beroende pÄ vilken personalkategori som utbildas.Konklusion: Palliativ vÄrd och demens mÄste fÄ utrymme i utbildningarna av all personal, frÄn undersköterska till specialistlÀkare..

Bakgrund: Personer med demens har en försÀmrad förmÄga att förstÄ och kommunicera med omgivningen och dÀrför kan det vara svÄrt och krÀvande att vÄrda personer med demens. Agitation Àr ett vanligt beteendeproblem vid demenssjukdom och Àr pÄfrestande för sÄvÀl personen med demens, som för vÄrdgivaren. Personer med demens behandlas frÀmst farmakologiskt trots de biverkningar som lÀkemedelsbehandlingen orsakar och dÀrför behövs andra behandlingsstrategier och omvÄrdnadsÄtgÀrder för att öka vÀlbefinnandet och minska deras lidande. Syfte: Att beskriva musikens inverkan pÄ mÀnniskor med demenssjukdom och deras vÄrdgivare. Metod: En systematisk litteraturöversikt av fjorton kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som sedan analyserades och sammanstÀlldes i ett resultat.

Bakgrund: NÀr beslutet att flytta in pÄ ett sÀrskilt boende fattats förÀndras livssituationen för bÄde den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in pÄ ett sÀrskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som anvÀndes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur smÀrta, hos Àldre personer som har diagnosen demens, kan identifieras och vilka hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att skatta/bedöma smÀrta hos dem som har diagnosen demens. Dessutom var syftet att beskriva vilka kriterier/sÀrdrag man anvÀnder sig av vid smÀrtbedömningen hos de med sjukdomen demens. Artiklar söktes i följande databaser: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med och i Science Direct. Dessa databaser valdes relaterat till att de Àr erkÀnda och hade ett relativt stort utbud pÄ relevanta artiklar inom Àmnet.Designen i denna studie var beskrivande litteraturstudie dÀr resultatet baseras pÄ vetenskapliga artiklar. Totalt 31 artiklar var relevanta för studien och togs med i resultatet, av dessa var 24 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 artiklar var bÄde kvalitativa och kvantitativa.

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur undersköterskor upplevde stress i arbetet och vad som fick undersköterskor att uppleva stress i arbetet inom demens- och ÀldrevÄrd, samt betydelsen av stöd i arbetet frÄn omgivningen. En intervjustudie genomfördes med vÄrdpersonal pÄ ett Àldreboende med inriktning pÄ demensvÄrd. Sex undersköterskor intervjuades om deras upplevelser av arbetsrelaterad stress. Intervjuerna spelades in och det inspelade materialet transkriberades till ett textinnehÄll som analyserades. Resultatet visade att undersköterskor upplevde höga krav i kombination med ett lÄgt beslutsutrymme i sitt arbete.

Äldre personer med demens Ă€r en stor del av patienterna inom akutsjukvĂ„rden. NĂ€r en person fĂ„r en demenssjukdom kan symtom vara förĂ€ndringar i beteenden och personen kan fĂ„ svĂ„righeter att uttrycka sina kĂ€nslor sĂ„ omgivningen förstĂ„r. Sjuksköterskan ska bemöta alla patienter med vĂ€rdighet och respektera deras integritet. DĂ„ sjuksköterskan och patienten fĂ„r svĂ„rt att kommunicera stĂ€ller det krav pĂ„ att sjuksköterskan har kunskap om demens och kan ge god omvĂ„rdnad som Ă€r individanpassad. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor beskriver omvĂ„rdnaden av personer med demens inom akutsjukvĂ„rd, visa pĂ„ svĂ„righeter och hinder samt möjligheter och framtida förbĂ€ttringar i omvĂ„rdnaden.

Bakgrund: Demenssjukdomar har ett smygande förlopp, dÀr tidiga symtom kan vara svÄra för anhöriga att upptÀcka. Allteftersom sjukdomen progredierar tvingas de anhöriga ta ett större ansvar för den insjuknade och hamnar omedvetet i en vÄrdgivarroll. Syfte: Syftet Àr att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en familjemedlem som drabbats av demens. Metod: Studien Àr en litteraturstudie som baseras pÄ vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna har analyserats enligt Burnards innehÄllsanalys. Resultat: Resultatet visar att nÀr en familjemedlem drabbas av demens stÀlls anhöriga inför stora förÀndringar. Kraven ökar och konsekvensen blir ofta att de anhöriga upplever att deras egna behov glöms bort.