Sök:

Sökresultat:

9354 Uppsatser om Skogens sociala värden - Sida 2 av 624

Social integration av barn med autism i den svenska kommunala grundskolan - Sociala relationer och acceptans mellan barn

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

AnvÀndning av basala hygienrutiner inom intensivvÄrd

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.

Att vara överviktig i en vÀrld designad för smala mÀnniskor : En litteraturöversikt om vuxna överviktigas upplevelser

Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.

En ko?nsstereotyp friva?rd : Friva?rdsinspekto?rers beskrivningar av kvinnliga klienter

Tidigare forskning tyder pa? att det finns kunskapsluckor om och stereotypa bilder av kvinnliga klienter inom kriminalva?rden som dessutom pa?verkar hur arbetet med kvinnliga klienter ser ut. I denna studie ska da?rfo?r friva?rdsinspekto?rers beskrivningar av kvinnliga klienters problem, behov och resurser granskas. Det underso?ks ocksa? huruvida dessa beskrivningar kan betraktas som ko?nsstereotypa.

Kommunikation i den pediatriska palliativa vÄrden : ur förÀldrars perspektiv

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Unga vuxnas upplevelse av sjuksköterskans stöd under sin behandling av cancer

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Skogens sociala vÀrden : hÄllbarhet, hyggesmetoder och tunn reglering

The Swedish forest policies have earlier mainly been focused on two goals: production and environment. The production goal aims to benefit the economical gains from forestry while the environmental goal primarily aims to shield the ecological values of the forest. With the introduction of the Swedish environmental code and the environmental objectives it was made clear that the overall objective for Swedish community development, including the forestry sector, is sustainable development. Sustainable development includes supporting economic, ecologic as well as social values of which the latter seems to have been forgotten in the forestry sector. This was recently brought to attention to the sector and the debate how to handle the social values is now ongoing.The legislator has not been unaware of the social values since they have since long been at least somewhat included in the preliminary works.

HANDHYGIEN VID VENPROVTAGNING INOM PRIMA?RVA?RDEN EN OBSERVATIONSSTUDIE

Syftet med studien var att underso?ka hur fo?ljsamheten av handhygien vid venprovtagning var pa? en va?rdcentral i so?dra Sverige. Bakgrund. Varje a?r drabbas tusentals patienter av va?rdrelaterade infektioner, VRI. Den vanligaste smittva?gen i va?rdarbete a?r kontaktsmitta via ha?nder.

Hud & HĂ€lsocenter- Redesign av grafiskt material

I den ha?r rapporten har vi underso?kt hur man genomfo?r en re-design av logotyp och hur man kan fo?rmedla ka?rnva?rden genom grafiskt material. Vi fick i uppdrag ifra?n Hollies Reklambyra? att re-designa Hud & Ha?lsocenters ursprungliga logotyp samt grafiskt material. Det a?r inte ovanligt att fo?retag inte fo?rsta?r hur viktigt det a?r att ens grafiska profil a?r uppdaterad och fo?rmedlar det man sta?r fo?r.

Efter utbildning av palliativa ombud : En utva?rdering av mo?jligheter och hinder i arbetet med palliativa fra?gor

Syfte: Syftet med denna studie var att utva?rdera om de palliativa ombud som utbildats av Palliativt Kompetenscentrum mellan ho?sten 2008 och va?ren 2012 anser att de kan arbeta med palliativa fra?gor pa? sin arbetsplats. Metod: En icke experimentell empirisk tva?rsnittsstudie med mixad metod i form av en enka?tunderso?kning riktad till samtliga som ga?tt utbildningen till palliativt ombud och som la?mnat sin e-postadress vid kursregistreringen.Resultat: Ba?de medarbetare och o?verordnade ger ett bra sto?d i arbetet med palliativa fra?gor och i ambitionen att arbeta enligt ett palliativt fo?rha?llningssa?tt. Sto?det upplevs starkare fra?n medarbetare a?n fra?n o?verordnade.

HÀlsa trots sjukdom : Om att leva med hemodialys i hemmet. En litteraturöversikt

Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.

Den mÄngfunktionella skogen ? förutsÀttningar och möjligheter

Denna uppsats utgĂ„r frĂ„n författarens intresse för en hĂ„llbar landsbygdsplanering. Ämnet har avgrĂ€nsats till skogslandskapet, dĂ„ detta utgör en betydande del av den svenska landsbygden. Syftet Ă€r att jag som författare bĂ€ttre ska förstĂ„ vad som Ă€r skogens vĂ€rden och funktioner och hur en mĂ„ngfunktionell skog kan uppnĂ„s i led mot en hĂ„llbar utveckling. MĂ„let har varit att genom studie av litteratur och texter undersöka skogslandskapets vĂ€rden, metoder för mĂ„ngbruk och hur detta kan relateras till landskapsarkitektens yrke. Skogen har varit en del av kulturen i Sverige allt sedan invandringen av bĂ„de mĂ€nniskor och skog succesivt tog fart efter inlandsisens avsmĂ€ltning. Med jordbrukets etablering inleddes en omfattande pĂ„verkan pĂ„ skogen, som dock skiljde sig Ă„t betydligt mellan olika delar av landet.

Fra?n slutenva?rd till va?rd i kommunal omsorg- en patients utskrivning ur sjuksko?terskeperspektiv

SAMMANFATTNINGBakgrund: Fo?r att patientsa?kerheten ska kunna garanteras vid en utskrivning fra?n slutenva?rden till kommunen a?r det viktigt att ra?tt information ges mellan instanserna. Det finns dock problem med kommunikationen vilket kan fa? olyckliga konsekvenser.Syfte: Att beskriva en patients utskrivning, fra?n slutenva?rd till kommunal omsorg, ur kommunsjuksko?terskors perspektiv.Metod: En kvalitativ metod med en explorativ design har anva?nts fo?r att besvara studiens syfte. Grundutbildande och specialistutbildade sjuksko?terskor fra?n fyra olika kommuner intervjuades till studien.

"Vi vet bara hur det har varit" : en fallstudie om skogens vÀrdeförÀndring i nordöstra SkÄne

Detta Àr en samhÀllsvetenskaplig uppsats som skrivs för att erhÄlla en kandidatexamen i landsbygdsutveckling. Temat för texten Àr skog i Sverige. Det Àr ett aktuellt Àmne med tanke pÄ den modernisering, förÀndring och rationalisering som har skett i skogsbruket under de senaste 40 Ären. Skogen Àr viktig, stabil och stark som aldrig förr, vilket har fört med sig att fler har fÄtt upp ögonen för vÄrt gröna guld. Fler generationsskiften utmynnar i utbor och fler intressenter ?utifrÄn? har tagit steget in i skogsbranschen.

Mötet med psykisk ohÀlsa : Sjuksköterskans roll i arbetet mot stigmatisering

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka uppfattningar sjuksko?terskor harkring stigmatisering av patienter med psykisk oha?lsa, hur de bemo?ter patienter ur denna patientgrupp, samt hur sjuksko?terskor kan arbeta fo?r att motverka stigmatisering. Metod: Underso?kande design med kvalitativ inneha?llsanalys av fokusgruppsintervjuer. Nio deltagare intervjuades fo?rdelade pa? tva? fokusgrupper.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->