Denna uppsats har som syfte att klargöra hur lÄngt det Àr tillÄtet att med reverse engineering experimentera med en patentskyddad uppfinning innan patentintrÄng föreligger. FrÀmst förs en diskussion om hur lÄngt det Àr tillÄtet att experimenteramed en patentskyddad uppfinning, utifrÄn patentlagens experimentundantag, utan att krÀnka ensamrÀtten som patentet ger. För att svara pÄ denna frÄga börjar diskussionen ur ett svenskt perspektiv i den svenska patentlagen, med ett instick ilagen om skydd för företagshemligheter. Diskussionen förs sedan ut i Europa för att se hur bedömningen av reverse engineering och experimentundantaget gjorts dÀr och till sist vÀnds blicken mot USA. Bedömningen som görs Àr att reverse engineering ges ganska fria hÀnder sÄ lÀnge mÄlet för processen Àr att finna ny kunskap utöver den kunskap som finns inbÀddat i patentet.

Som pedagog Ă€r det viktigt att vĂ€lja lĂ€romedel som uppfyller det Ă„tagande som gĂ€ller enligt Skolverkets styrdokument. Detta för att det förstĂ„s inte bara Ă€r pedagogerna som pĂ„verkar elevernas vĂ€rderingar utan Ă€ven innehĂ„llet i de lĂ€romedel som anvĂ€nds pĂ„verkar eleverna i stor utstrĂ€ckning. Det kanske t.o.m. Ă€r sĂ„ att det Ă€r den enda litteratur som eleverna kommer i kontakt med. DĂ€rför Ă€r det viktigt att innehĂ„llet uppfyller kraven som stĂ€lls pĂ„ goda lĂ€roböcker.Är det dĂ„ sĂ„ att det finns ett interkulturellt perspektiv i alla lĂ€roböcker? Detta Ă€r angelĂ€get att ta reda pĂ„ eftersom de flesta pedagoger med stor sannolikhet antar att Ă€ven lĂ€romedlen utgĂ„r ifrĂ„n ett interkulturellt perspektiv..

Att drabbas av multipel skleros (MS) förÀndrar livssituationen. Den nya livssituationen gör att ungefÀr 50 procent av de som drabbas av MS utvecklar en depression, vilket försÀmrar den upplevda livskvaliteten. DÀrför Àr det av vikt att sjuksköterskor innehar kunskap inom omrÄdet för att kunna ge en sÄ god omvÄrdnad som möjligt. Syftet med studien var att belysa vad som pÄverkar livskvaliteten hos personer med MS och depression. Studien Àr utförd i form av en litteraturstudie som baseras pÄ tolv vetenskapliga artiklar.

Denna kvalitativa studie undersöker balansen mellan det balanserade styrkortets perspektiv i en hÀlso- och sjukvÄrdsorganisation verksam pÄ en kvasimarknad. Studien har haft sin utgÄngspunkt i Uppsala lÀns landstings primÀrvÄrd. Resultatet har visat att det finns bÄde möjligheter och svÄrigheter att balansera styrkortets perspektiv. Kvasimarknaden möjliggör en koppling mellan nöjda kunder och ökade intÀkter vilket skiljer denna studie frÄn tidigare studier inom samma omrÄde. Denna koppling ger potential att se orsakssamband mellan styrkortets perspektiv vilket kan frÀmja balansen.

Det finns idag lagar och internationella rekommendationer som föresprÄkar barn och ungas rÀttighet och möjlighet till reellt inflytande i processer som rör dess fysiska miljö. Detta examensarbete syftar till att skapa en större förstÄelse för vilka förutsÀttningar dagens kommunala fysiska planeringsprocesser stÄr inför i frÄgan om barn och ungas möjlighet till medverkan och inflytande. För att förstÄ dagens förutsÀttningar sÄ mÄste man förstÄ de historiska aspekterna och dess utveckling som lett oss fram till den syn samhÀllet har pÄ barn som medborgare och aktörer i vÄr fysiska planering. Genom en djupgÄende litteraturstudie lÀggs den teoretiska grunden för de historiska och samtida aspekterna nÀr det gÀller barn och ungas inflytande. Det finns idag mycket forskning, teori och kunskap kring Àmnet som utvecklats under 1900-talet. Mycket av denna forskning och teori kring barns möjlighet till delaktighet och pÄverkan tillhör dock de senaste decenniernas forskning och frÀmst med fokus pÄ ratificeringen av FN:s barnkonvention som föresprÄkar barn som egna individer kapabla att agera i frÄgor som berör dem och dess nÀrmiljö.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartlÀggning och analyser om tre och fyra Äringar i förskolanordnar och sorterar olika föremÄl i tvÄ planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrÄgor var: hur ordnar och sorterar barn föremÄl individuellt? Vad sÀger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremÄl? Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som betonar sprÄkets och kommunikationens betydelse för barnslÀrande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till elevers sorg och hur de resonerar kring mötet med elever i sorg. Genom denna studie undersöks och besvaras frÄgor om hur lÀrarna definierar fenomenet sorg - bÄde egen sorg och elevers sorg, hur de förhÄller sig till elever i sorg samt hur resonerar lÀraren om mötet med elever i sorg. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar genomförs tio intervjuer med lÀrare som arbetar frÄn förskoleklass till Ärskurs 3. Dessa intervjuer har sammanstÀllts och analyserats utifrÄn tidigare forskning samt studerats ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultatet visar att olika sorters erfarenheter av sorg bÄde ifrÄn privatlivet, i rollen som lÀrare och frÄn deras kunskaper pÄverkar hur lÀrarna se pÄ fenomenet sorg. Men Àven hur lÀrare förhÄller sig till elevers sorg och hur de resonerar kring mötet med elever i deras sorg.

Fler personer överlever idag en svÄr hjÀrnskada, vilket har medfört att rehabiliteringen har stÀllts inför en utmaning avseende dessa personer. DÄ det gÀller arbetsterapeutens behandlingsmetoder finns det liten vetenskapligt dokumenterad kunskap och ett behov av fortsatt forskning inom omrÄdet. Studiens syfte var att undersöka vilka behandlingsmetoder, sett ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv, som beskrivs i vetenskaplig litteratur samt dess effekter för vuxna personer med en traumatisk hjÀrnskada i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstÄnd. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artikelsökning utfördes i databaserna Medline, AMED, Cinahl och PsycInfo och resulterade i 10 inkluderade artiklar.

Bakgrund: MÄnga mÀnniskor lider idag bÄde psykiskt och fysiskt av svÄrlÀkta bensÄr och smÀrta Àr det mest pÄtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svÄrigheter och pÄverkan pÄ dagligt liv. För att fÄ en helhetsbild av patienters livssituation stÀlls höga krav pÄ sjuksköterskor och mÄnga gÄnger saknar personal rÀtt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv pÄ att leva med svÄrlÀkta bensÄr.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrÄn 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanstÀlldes. UtgÄngspunkten var att fÄ fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: SmÀrta (att vara styrd och att hÀrda ut), begrÀnsningar (att vara ensam och en inskrÀnkt vardag), skam (att skÀmmas för sin kropp och att drabbas av lÄg sjÀlvkÀnsla), kamp (lidande och hopp i lÀkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (kÀnna tillit och förtroende och kÀnna brist pÄ tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krÀvs för att patienters lidande ska minskas samt att vÄrdpersonalen bÀttre ska kunna bemöta patienters behov..

Med denna studie har vi velat undersöka vilka synsÀtt som finns pÄ drama inom förskolan och hur man förhÄller sig till dessa synsÀtt i förskolans verksamhet. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med bÄde förskollÀrare och dramapedagoger. Med hjÀlp av Sternudds fyra dramapedagogiska perspektiv har vi skilt de olika synsÀtten Ät som framkommit i resultaten.Slutsatsen som vi har kommit fram till utifrÄn vÄr insamlade data Àr att bÄde förskollÀrare och dramapedagoger anvÀnder sig av drama pÄ mer eller mindre medvetna sÀtt och att deras synsÀtt pÄ drama kan sammankopplas med Sternudds dramapedagogiska perspektiv men Àven synsÀtt som gÄr utöver Sternudds perspektiv..

Religiös fundamentalism har pÄ senare tid blivit ett vanligare fenomen trots ett mer sekulariserat samhÀlle. Detta för att sekularisering i sig inte innebÀr att mÀnniskor blivit mindre religiösa utan att religionen har bytt plats frÄn det offentliga till det privata. PÄ grund av att fundamentalism ofta motsÀtter sig demokrati och pluralism, vÀrden som ska frÀmjas enligt den svenska lÀroplanen, Àr det viktigt att skolelever fÄr bekanta sig med fundamentalism som fenomen. DÀrför undersöker jag i denna uppsats vilken bild lÀroböcker ger av fenomenet. Enligt Kjell HÀrenstam finns det problem med att försöka framstÀlla religioner pÄ ett objektivt sÀtt i lÀroböcker.

This essay set out to propose a problematic interpretation of the socio-cultural perspective on learning. Its purpose is to show how the socio-cultural perspective on learning defines the concept of knowledge in an incomplete way. The aim becomes then that of giving a more comprehensive description of this concept, and, to this end, to construct a new, broader pedagogic discourse. The investigation starts with a deconstructive analysis of Roger SÀljö?s socio-cultural text in order to point out the incompleteness of the concept of knowledge.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur brukaren och brukarperspektivet beskrivs i tidningen Evidensbaserad praktik. FrÄgestÀllningarna har handlat om de diskurser som funnits kring brukaren och brukarperspektivet och vilken vikt som lÀggs vid brukarens kunskap. Metoden som har anvÀnts i uppsatsen Àr en kritisk diskursanalys. Studiens resultat visade att det i tidningen framtrÀdde ett flertal diskurser. I beskrivningen av brukaren gick det att urskilja tvÄ diskurser som har anvÀnts, en klientdiskurs och en brukardiskurs.

Problem: Hög personalomsÀttning Àr en realitet i mÄnga branscher, vilket gör att företag stÄr för utmaningen att framgÄngsrikt bevara kunskapen inom företaget nÀr de anstÀllda vÀljer att lÀmna. Eftersom att kunskapen i ett företag Àr starkt relaterad till företagets konkurrenskraft Àr det av stor vikt att ta till vara pÄ och sprida kunskapen som har utvecklats och som existerar hos de anstÀllda. Tyst personlig kunskap Àr svÄr att kodifiera, och pÄ sÄ sÀtt svÄr att bevara.Syfte: Denna uppsats syftar till att inom Àmnet Knowledge Management undersöka hur kunskap överförs via face-to-face processer. Studien Àmnar examinera frÄgan hur tyst kunskap överförs och bevaras i ett kunskapsintensivt företag, och dÄ vilken roll interaktionen mellan individer spelar i kunskapsöverföringsprocessen.Metod: Denna studie antar en kvalitativ ansats, med karaktÀren av bÄde deskriptiv och explorativ studie. Data har primÀrt samlats in genom intervjuer pÄ tvÄ olika företag inom revisionsbranschen.Slutsatser: Face-to-face processer sÄsom teamarbete, nÀtverk och sociala aktiviteter anvÀnds pÄ de kunskapsintensiva företagen som metoder för överföring av tyst kunskap, flera av dessa processer Àr dock inte vedertagna kunskapsöverföringsprocesser för medarbetare.

Bakgrund: MÄnga mÀnniskor lider idag bÄde psykiskt och fysiskt av svÄrlÀkta bensÄr och smÀrta Àr det mest pÄtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svÄrigheter och pÄverkan pÄ dagligt liv. För att fÄ en helhetsbild av patienters livssituation stÀlls höga krav pÄ sjuksköterskor och mÄnga gÄnger saknar personal rÀtt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv pÄ att leva med svÄrlÀkta bensÄr.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrÄn 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanstÀlldes. UtgÄngspunkten var att fÄ fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: SmÀrta (att vara styrd och att hÀrda ut), begrÀnsningar (att vara ensam och en inskrÀnkt vardag), skam (att skÀmmas för sin kropp och att drabbas av lÄg sjÀlvkÀnsla), kamp (lidande och hopp i lÀkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (kÀnna tillit och förtroende och kÀnna brist pÄ tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krÀvs för att patienters lidande ska minskas samt att vÄrdpersonalen bÀttre ska kunna bemöta patienters behov..