AffÀrssystemet har den senaste tiden blivit ett viktigt verktyg för företagets effektivitet. Syftet med föreliggande studie Àr att förstÄ de kritiska framgÄngsfaktorerna som pÄverkar implementeringsprocessen av ett affÀrssystem, sett frÄn kundens och konsultens perspektiv. UtifrÄn de framgÄngsfaktorer som identifierades genom en litteraturundersökning har en intervjuguide skapats som sedan anvÀnts för att intervjua 12 respondenter, Ätta kunder och fyra konsulter. Resultatet visar att alla framgÄngsfaktorerna Àr relevanta men att faktorer som kommunikation, kunskap och att utföra en förstudie har en stor pÄverkan pÄ implementeringsprocessen..

AffÀrssystemet har den senaste tiden blivit ett viktigt verktyg för företagets effektivitet. Syftet med föreliggande studie Àr att förstÄ de kritiska framgÄngsfaktorerna som pÄverkar implementeringsprocessen av ett affÀrssystem, sett frÄn kundens och konsultens perspektiv. UtifrÄn de framgÄngsfaktorer som identifierades genom en litteraturundersökning har en intervjuguide skapats som sedan anvÀnts för att intervjua 12 respondenter, Ätta kunder och fyra konsulter. Resultatet visar att alla framgÄngsfaktorerna Àr relevanta men att faktorer som kommunikation, kunskap och att utföra en förstudie har en stor pÄverkan pÄ implementeringsprocessen..

Företag runt om i vÀrlden genomför mÀngder av transaktioner, vilka kan förenklas och effektiviseras med affÀrssystem. DriftsÀttning av affÀrssystem Àr en omfattande process som krÀver kunskap, engagemang och planering frÄn de inblandade parterna. Leverantörerna av affÀrssystem samarbetar ofta med externa konsultbolag vilka bistÄr med sin kunskap rörande implementationsprocessen och driftsÀttningen av affÀrssystem. De externa konsulterna Àr beroende av ett samarbete med kunden och framförallt de personer som ska anvÀnda systemet, de sÄ kallade anvÀndarna. Detta för att fÄ kunskap om verksamheten och de förhoppningar som finns pÄ affÀrssystemets framtida funktionalitet.

Sammanfattning Det hÀr examensarbetet syftar till att undersöka vilka kvalifikationer som förskolechefer beaktar vid bedömning av nyexaminerade lÀrares yrkeskompetens. De övergripande frÄgorna handlar om hur förskollÀrares skicklighet vÀrderas av förskolechefer, vilka kvalifikationer som betraktas vara specifika för en bra förskollÀrare, vilka aspekter som fokuseras i bedömningssituationer idag samt hur förskolechefer ser pÄ frÄgan om bedömning av förskollÀrare. Inledningsvis presenteras betÀnkandet SOU 2008:52 avseende en legitimering av lÀraryrket. I examensarbetets teoretiska del behandlas tre begrepp: kunskap, kompetens och bedömning. Innebörden av de tre begreppen lyfts fram utifrÄn olika teoretiska perspektiv och bildar dÀrmed grund för tolkning och förstÄelse av examensarbetets empiri. Med en enkÀtundersökning som riktats till förskolechefer har det empiriska underlaget samlats in.

Problem: Kunskapsspridning Ă€r av stor vikt i dagens lĂ€kemedelsföretag och informationssystem anses vara en viktig lĂ€nk i detta arbete. FrĂ„gorna vi stĂ€llde oss var dĂ€rför: Vad krĂ€vs av ett informationssystem för att det ska stödja kunskapsspridning? Kan ett informationssystem vara det enda verktyget för att bĂ€ra upp kunskapsspridningen i en organisation eller krĂ€vs det stöd av andra strukturer inom organisationen? Kan ett informationssystem bidra till att överföra endast explicit kunskap eller gĂ„r det att ocksĂ„ överföra tyst kunskap? Är det nödvĂ€ndigt för en organisation att ha en uttalad knowledge managementstrategi i syfte att stödja kunskapsspridningen? Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att studera om ett informationssystem har förutsĂ€ttningar att stödja kunskapsspridning i ett lĂ€kemedelsföretags FoU-organisation. Metod: Uppsatsen baseras pĂ„ intervjuer med elva respondenter pĂ„ AstraZeneca AB. För att fĂ„ olika perspektiv har intervjuerna utförts pĂ„ olika befattningsnivĂ„er samt pĂ„ olika avdelningar inom FoU-organisationen.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka hur pedagoger skapar inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas inkluderande strategier Àr relaterade till det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen bestÄr av beskrivningar av olika hÀndelser, bÄde mer generella skeenden men Àven sÄdant som Àr karaktÀriserande för de olika fallen. Det fanns fem inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid.

Syftet med vÄr undersökning har handlat om att försöka fÄ klarhet i vad som hindrar eller möjliggör skolutveckling. Vi har i examensarbetet Möjligheter och hinder för förverkligandet av en sjÀlvförnyande och demokratisk skola ? Sett utifrÄn olika perspektiv och ramfaktorteorin (Possibilities and obstacles for fullfullment of a modern and democratic school ? Analysed from different perspectives and the framefactor theory) stÀllt ett antal frÄgestÀllningar som vi besvarat genom ett deduktivt, kvalitativt arbetssÀtt. Detta innebÀr att vi utgÄtt frÄn teori och hypoteser som vi sedan prövat med verkligheten genom intervjuer. Synen pÄ skolutveckling har skiftat, men en gemensam nÀmnare vi iakttagit Àr att nÀstan samtliga informanter associerar begreppet mot nÄgot framÄtsyftande och gemensamt för skolan att strÀva mot som en mÄluppfyllande helhet.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela vÀrlden, vilket ökar trycket pÄ den somatiska vÄrdens kunskap att vÄrda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillrÀcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter kÀnner sig felbehandlade och sjuksköterskor kÀnner sig obekvÀma i sin sjuksköterskeroll i olika vÄrdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning pÄverkar omvÄrdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vÄrden. Metoden Àr en litteraturstudie med fokus pÄ sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar frÄn olika delar av vÀrlden. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Syftet med rapporten var att beskriva varför idrottsföreningar inte internutbildar sina ledare. Vidare syftade rapporten till att analysera vilka faktorer i det befintliga samarbetet mellan idrottsföreningarna och SISU idrottsutbildarna som gjorde att samarbetet fortsatte samt att analysera vilka avgörande faktorer som gjorde att idrottsföreningarna avstod frÄn ett samarbete med dem. I resultatet visade det sig att nÄgra av föreningarna inte hade tillrÀcklig kunskap om vad SISU idrottsutbildarnas arbete gick ut pÄ, andra faktorer sÄsom avstÄnd till utbildningar, ovilja frÄn ledarnas sida, glömska och ett bristande engagemang frÄn SISU idrottsutbildarnas sida, var avgörande dÄ föreningarna avstod frÄn ett samarbete med dem. De som har eller har haft ett samarbete med organisationen tycker att den personliga kontakten Àr viktig för att samarbetet skall fortsÀtta. Fördelarna med samarbetet har varit de resurspengar som klubben tillgÄr via lÀrcirklarna.

en uppsats om tre olika Faust-versioner i ett intertextuellt och intermedialt perspektiv.

Autonomi Àr ett etiskt begrepp och etiken Äterfinns alltid som en dimension i omvÄrdnaden. En specifik del av omvÄrdnaden Àr vÄrdrelationen dÀr fenomenet autonomi synliggörs. För att som sjuksköterska kunna ge omvÄrdnad pÄ ett underbyggt och reflekterat sÀtt anser vi att innebörder i begreppet autonomi bör belysas. Syftet med denna uppsats Àr att belysa innebörder i begreppet autonomi för att dÀrmed fÄ en fördjupad förstÄelse av och kunskap av autonomi som fenomen i en vÄrdrelation. Begreppets innebörder belystes genom att identifiera dess karaktÀristika, antecendenter och konsekvenser.

Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan anvÀndas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta Àmne har sin grund i att kunskapsöverföring idag Àr en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar Àven hur organisationer genom anvÀndning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att fÄ en förstÄelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa tvÄ kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan anvÀndas som ett verktyg för överföring av kunskap genom frÀmst tre faktorer, de sjÀlvstyrande enheterna, dess tvÀrfunktionalitet samt hur agila metoder pÄverkar organisationskulturen.

EssÀn belyser de problem som kan uppstÄ i utvecklingen av ett yrkesutövande pÄ en skola eller en arbetsplats. Problem som Àr svÄra att sÀtta ord pÄ och som framstÄr som dilemman dÄ de Àr abstrakta i sin utformning.Att lÀra sig ett yrke kan vara svÄrt, framför allt de yrken som krÀver en speciell yrkeskunskap som kan vara svÄr att sÀtta ord pÄ. Den tysta kunskapen. Att lÀra ut denna kunskap krÀver speciella metoder. I denna essÀ har dialogseminariemetoden anvÀnts som Àr ett sÀtt att reflektera över kunskap och lÀrande.

StrÀvan efter att undvika subjektivism resulterar ofta i en objektivism dÀr kunskapsbildningen Àr helt bestÀmd av objektet och inte av det upplevande subjektet. Subjekt stÀlls mot objekt - medvetande mot föremÄl. Detta motsatsförhÄllande upphÀvs av studiens val av perspektiv som istÀllet för över fokus pÄ lÀrandet som sker mellan subjekt och objekt - korrelationen mellan mÀnniska och vÀrld.Syftet med studien Àr att utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv undersöka subjektets roll i mötet med objektet. För att uppfylla syftet görs en litteraturstudie, vars teoretiska material bearbetas via den fenomenologiska reduktionen.Sökandet efter ett subjektsbegrepp som kan möta och undersöka objekt utan att hamna i vare sig subjektivism eller objektivism, leder till ett artificiellt subjekt som förlorar de mÀnskliga elementen i processen. Genom dess avskalning av subjektiva faktorer minskas subjektets korrelation till objektet samtidigt som subjektet alltmer övergÄr till att bli ett objekt.

Konkurrensen i tillverkningsfo?retag o?kar sta?ndigt och detta medfo?r att det sta?lls ha?rda krav pa? produktkvalitet och fo?rma?gan att leverera produkter i tid. Fo?r att fo?retag ska kunna na? upp till dessa ma?l kra?vs utveckling och sta?ndiga fo?rba?ttringar i takt med den va?xande marknaden. Detta uppna?s pa? olika sa?tt men ett vanligt sa?tt a?r att arbeta med fo?rba?ttringsmetodiker.