VÄrt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartlÀggning och analyser om tre och fyra Äringar i förskolanordnar och sorterar olika föremÄl i tvÄ planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrÄgor var: hur ordnar och sorterar barn föremÄl individuellt? Vad sÀger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremÄl? Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som betonar sprÄkets och kommunikationens betydelse för barnslÀrande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

Tidigare forskning visar att nyintroduktioner o?veravkastar den fo?rsta handelsdagen men underpresterar relativt ett ja?mfo?rande index pa? la?ngre sikt. Enligt den effektiva marknadshypotesen a?r det inte mo?jligt att fo?rutse prisro?relser i marknaden med hja?lp av information som redan a?r tillga?nglig fo?r allma?nheten. Denna studie underso?ker om det finns en avvikelse fra?n den effektiva marknadshypotesen pa? den svenska aktiemarknaden fo?r nyintroduktioner beroende pa? bo?rsens trendla?ge.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till elevers sorg och hur de resonerar kring mötet med elever i sorg. Genom denna studie undersöks och besvaras frÄgor om hur lÀrarna definierar fenomenet sorg - bÄde egen sorg och elevers sorg, hur de förhÄller sig till elever i sorg samt hur resonerar lÀraren om mötet med elever i sorg. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar genomförs tio intervjuer med lÀrare som arbetar frÄn förskoleklass till Ärskurs 3. Dessa intervjuer har sammanstÀllts och analyserats utifrÄn tidigare forskning samt studerats ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultatet visar att olika sorters erfarenheter av sorg bÄde ifrÄn privatlivet, i rollen som lÀrare och frÄn deras kunskaper pÄverkar hur lÀrarna se pÄ fenomenet sorg. Men Àven hur lÀrare förhÄller sig till elevers sorg och hur de resonerar kring mötet med elever i deras sorg.

Fler personer överlever idag en svÄr hjÀrnskada, vilket har medfört att rehabiliteringen har stÀllts inför en utmaning avseende dessa personer. DÄ det gÀller arbetsterapeutens behandlingsmetoder finns det liten vetenskapligt dokumenterad kunskap och ett behov av fortsatt forskning inom omrÄdet. Studiens syfte var att undersöka vilka behandlingsmetoder, sett ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv, som beskrivs i vetenskaplig litteratur samt dess effekter för vuxna personer med en traumatisk hjÀrnskada i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstÄnd. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artikelsökning utfördes i databaserna Medline, AMED, Cinahl och PsycInfo och resulterade i 10 inkluderade artiklar.

Bakgrund: MÄnga mÀnniskor lider idag bÄde psykiskt och fysiskt av svÄrlÀkta bensÄr och smÀrta Àr det mest pÄtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svÄrigheter och pÄverkan pÄ dagligt liv. För att fÄ en helhetsbild av patienters livssituation stÀlls höga krav pÄ sjuksköterskor och mÄnga gÄnger saknar personal rÀtt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv pÄ att leva med svÄrlÀkta bensÄr.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrÄn 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanstÀlldes. UtgÄngspunkten var att fÄ fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: SmÀrta (att vara styrd och att hÀrda ut), begrÀnsningar (att vara ensam och en inskrÀnkt vardag), skam (att skÀmmas för sin kropp och att drabbas av lÄg sjÀlvkÀnsla), kamp (lidande och hopp i lÀkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (kÀnna tillit och förtroende och kÀnna brist pÄ tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krÀvs för att patienters lidande ska minskas samt att vÄrdpersonalen bÀttre ska kunna bemöta patienters behov..

Med denna studie har vi velat undersöka vilka synsÀtt som finns pÄ drama inom förskolan och hur man förhÄller sig till dessa synsÀtt i förskolans verksamhet. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med bÄde förskollÀrare och dramapedagoger. Med hjÀlp av Sternudds fyra dramapedagogiska perspektiv har vi skilt de olika synsÀtten Ät som framkommit i resultaten.Slutsatsen som vi har kommit fram till utifrÄn vÄr insamlade data Àr att bÄde förskollÀrare och dramapedagoger anvÀnder sig av drama pÄ mer eller mindre medvetna sÀtt och att deras synsÀtt pÄ drama kan sammankopplas med Sternudds dramapedagogiska perspektiv men Àven synsÀtt som gÄr utöver Sternudds perspektiv..

Religiös fundamentalism har pÄ senare tid blivit ett vanligare fenomen trots ett mer sekulariserat samhÀlle. Detta för att sekularisering i sig inte innebÀr att mÀnniskor blivit mindre religiösa utan att religionen har bytt plats frÄn det offentliga till det privata. PÄ grund av att fundamentalism ofta motsÀtter sig demokrati och pluralism, vÀrden som ska frÀmjas enligt den svenska lÀroplanen, Àr det viktigt att skolelever fÄr bekanta sig med fundamentalism som fenomen. DÀrför undersöker jag i denna uppsats vilken bild lÀroböcker ger av fenomenet. Enligt Kjell HÀrenstam finns det problem med att försöka framstÀlla religioner pÄ ett objektivt sÀtt i lÀroböcker.

This essay set out to propose a problematic interpretation of the socio-cultural perspective on learning. Its purpose is to show how the socio-cultural perspective on learning defines the concept of knowledge in an incomplete way. The aim becomes then that of giving a more comprehensive description of this concept, and, to this end, to construct a new, broader pedagogic discourse. The investigation starts with a deconstructive analysis of Roger SÀljö?s socio-cultural text in order to point out the incompleteness of the concept of knowledge.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur brukaren och brukarperspektivet beskrivs i tidningen Evidensbaserad praktik. FrÄgestÀllningarna har handlat om de diskurser som funnits kring brukaren och brukarperspektivet och vilken vikt som lÀggs vid brukarens kunskap. Metoden som har anvÀnts i uppsatsen Àr en kritisk diskursanalys. Studiens resultat visade att det i tidningen framtrÀdde ett flertal diskurser. I beskrivningen av brukaren gick det att urskilja tvÄ diskurser som har anvÀnts, en klientdiskurs och en brukardiskurs.

Konkurrensen i tillverkningsfo?retag o?kar sta?ndigt och detta medfo?r att det sta?lls ha?rda krav pa? produktkvalitet och fo?rma?gan att leverera produkter i tid. Fo?r att fo?retag ska kunna na? upp till dessa ma?l kra?vs utveckling och sta?ndiga fo?rba?ttringar i takt med den va?xande marknaden. Detta uppna?s pa? olika sa?tt men ett vanligt sa?tt a?r att arbeta med fo?rba?ttringsmetodiker.

Problem: Hög personalomsÀttning Àr en realitet i mÄnga branscher, vilket gör att företag stÄr för utmaningen att framgÄngsrikt bevara kunskapen inom företaget nÀr de anstÀllda vÀljer att lÀmna. Eftersom att kunskapen i ett företag Àr starkt relaterad till företagets konkurrenskraft Àr det av stor vikt att ta till vara pÄ och sprida kunskapen som har utvecklats och som existerar hos de anstÀllda. Tyst personlig kunskap Àr svÄr att kodifiera, och pÄ sÄ sÀtt svÄr att bevara.Syfte: Denna uppsats syftar till att inom Àmnet Knowledge Management undersöka hur kunskap överförs via face-to-face processer. Studien Àmnar examinera frÄgan hur tyst kunskap överförs och bevaras i ett kunskapsintensivt företag, och dÄ vilken roll interaktionen mellan individer spelar i kunskapsöverföringsprocessen.Metod: Denna studie antar en kvalitativ ansats, med karaktÀren av bÄde deskriptiv och explorativ studie. Data har primÀrt samlats in genom intervjuer pÄ tvÄ olika företag inom revisionsbranschen.Slutsatser: Face-to-face processer sÄsom teamarbete, nÀtverk och sociala aktiviteter anvÀnds pÄ de kunskapsintensiva företagen som metoder för överföring av tyst kunskap, flera av dessa processer Àr dock inte vedertagna kunskapsöverföringsprocesser för medarbetare.

Bakgrund: MÄnga mÀnniskor lider idag bÄde psykiskt och fysiskt av svÄrlÀkta bensÄr och smÀrta Àr det mest pÄtagliga problemet. Tidigare genomförda studier vittnar om patienters svÄrigheter och pÄverkan pÄ dagligt liv. För att fÄ en helhetsbild av patienters livssituation stÀlls höga krav pÄ sjuksköterskor och mÄnga gÄnger saknar personal rÀtt kunskap.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters perspektiv pÄ att leva med svÄrlÀkta bensÄr.Metod: En litteraturstudie utfördes utifrÄn 12 kvalitativa empiriska studier. Studier som motsvarade syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanstÀlldes. UtgÄngspunkten var att fÄ fram patienters upplevelser och erfarenheter.Resultat: Fem kategorier med underkategorier formulerades: SmÀrta (att vara styrd och att hÀrda ut), begrÀnsningar (att vara ensam och en inskrÀnkt vardag), skam (att skÀmmas för sin kropp och att drabbas av lÄg sjÀlvkÀnsla), kamp (lidande och hopp i lÀkningsprocessen och frustration över att inte veta) samt stöd (kÀnna tillit och förtroende och kÀnna brist pÄ tillit och förtroende).Slutsats: Mer kunskap och utbildning krÀvs för att patienters lidande ska minskas samt att vÄrdpersonalen bÀttre ska kunna bemöta patienters behov..

Denna uppsats Àmnar redogöra olika för- och nackdelar med 4G ur ett anvÀndarperspektiv, dÀr fokus ligger pÄ smartphoneanvÀndare. Ett kvalitativt synsÀtt har tillÀmpats samt en blandning av deduktivt och induktivt synsÀtt, dÀr det deduktiva synsÀttet Àr det övergripande. PrimÀrdata bestÄr av intervjuer och enkÀtundersökningar. SekundÀrdata bestÄr frÀmst av akademiska, utvÀrderade journaler. Studiens syfte identifierades nÀr vi tyckte oss finna en tydlig brist i kunskap bland anvÀndare om vad 4G faktiskt Àr.

Projektredogörelsen redovisar tillsammans med tillhörande gestaltning den undersökning som vi har gjort. Vi har genomfört kvalitativa observationer av 16 lektioner i Är 1-5, dÀr vÄr fokus lÄg pÄ metoderna som anvÀndes i undervisningssituationerna. Syftet med observationerna Àr att samla in material att anvÀnda till framstÀllning av gestaltningen, Handboken, vilken Àr en metodhandbok som har sina rötter i den av oss upplevda brist pÄ litteratur som beskriver hur undervisning, baserad pÄ huvudÀmnet KME: s grundvalar, skulle kunna se ut. Metodhandbokens syfte Àr att stödja och inspirera pedagoger som vill arbeta med det vidgade sprÄkbegreppet för att stimulera elevers olika lÀrstilar och tillsammans med eleverna utveckla meningsfulla och meningsskapande lÀrandeprocesser. Samtliga metoder som observerades finns presenterade i handboken, vilka ocksÄ utgör grunden för vÄr gestaltning.

BAKGRUND: Den forskning som presenteras i denna studie visar att barns fortsatta matematiska intresse grundlĂ€ggs redan i förskolan. Även forskning om pedagogens förhĂ„llningssĂ€tt och förmĂ„gan att ta barns perspektiv beskrivs samt vikten av att utnyttja leken och vardagssituationer för matematiska möten.SYFTE: Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur pedagogerna upplever att deras kunskap och instĂ€llning till matematik pĂ„verkar förskolebarnens intresse för matematik, samt hur pedagogerna synliggör den.METOD: Vi har anvĂ€nt oss av kvalitativ metod. De tvĂ„ undersökningsmetoder vi anvĂ€nt oss av i studien Ă€r self-report och observation, detta för att undersöka pedagogernas instĂ€llning till matematik och hur de synliggör den i förskolan. VĂ„rt urval bestĂ„r av tjugo self-report och tre self-report som har koppling till tre observationer.RESULTAT: Resultatet i studien visar att pedagogens instĂ€llning och kunskap Ă€r betydelsefullt för hur barnen upplever matematiken. NĂ€r pedagogerna har en positiv instĂ€llning till matematiken och tar till vara pĂ„ vardagstillfĂ€llen för att synliggöra den finns det mĂ„nga tillfĂ€llen att skapa roliga och meningsfulla lĂ€rsituationer..