Den hÀr uppsatsen handlar om yoga i skolan. Studien syftar till att undersöka pedagogers och barns upplevelser och uppfattningar om anvÀndandet av yoga, och genom detta tillföra kunskap om anvÀndandet av yoga i skola och förskola. Studien har fokuserat pÄ förklaringar till varför man vÀljer att anvÀnda yoga i skolan. För att ta reda pÄ barns och pedagogers upplevelse av yoga har intervjuer anvÀnts. Resultat frÄn intervjuerna har sammanfattats och ordnats efter studiens frÄgestÀllningar.

Vad innebÀr det att undervisa i en sprÄkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslÄs att elever med ett annat modersmÄl behöver andrasprÄksundervisning för att utveckla den för skolframgÄng och samhÀllsdeltagande sÄ viktiga sprÄkbehÀrskningen, gör okunskap, resursbrist och lÄg status för Àmnet svenska som andrasprÄk att svensklÀrare utan kunskap om andrasprÄksinlÀrning stÀlls inför flersprÄkiga elevgrupper. I den hÀr undersökningen besvarar sex svensklÀrare i grundskolans senare Är vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har nÀr det gÀller undervisning i sprÄkheterogena kontexter. Genom att frÄga hur flersprÄkigheten pÄverkar undervisningen, om den Àr en tillgÄng istÀllet för ett hinder och om kunskaper i andrasprÄksinlÀrning behövs i svensklÀrarkompetensen vÀxer bilden fram av den mÄngkulturella och flersprÄkiga skolans ökade krav pÄ bÄde individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mÄngfalden betraktas som en positiv kraft i det mÄngkulturella klassrummet dÀr elevers olika perspektiv berikar undervisningen.

För barn som har fÄtt diabetes mellitus typ 1 betyder diagnosen en del förÀndringar och inskrÀnkningar i vardagen eftersom vardagen behöver förÀndras bÄde utifrÄn deras sociala, fysiska men ocksÄ mentala perspektiv. För att som sjuksköterska kunna stödja barn och deras familjer Àr det av betydelse att ha kunskap om hur barnen upplever situationen med sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva barns upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metoden som har anvÀnts Àr en systematisk litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Cinahl, PsycINFO, Pubmed och Elin@lnu.se samt via manuella sökningar. För att sÀkerstÀlla artiklarnas kvalitet gjordes en kvalitetsgranskning.

I dagens samhÀlle uppstÄr det nya friskolor samt vanliga kommunala skolor, som erbjuder nÄgot extra utöver den svenska lÀroplanen. Montessoripedagogiken Àr en pedagogik som lockar mÀnniskor, vilket jag har fÄtt tagit del av i mitt arbete med uppsatsen. Trots att sjÀlva grundfilosofin uppstod under ledning av Maria Montessori för över hundra Är sedan lever den fortfarande kvar. Det svenska Montessoriförbundet verkar för att breda ut Montessoripedagogiken i Sverige och de deltar i mÀssor och liknande för att sprida information. Syftet med arbetet Àr att dels beskriva och förklara vilka faktorer som spelar in för nÄgra förÀldrars val till att deras barn ska skolas in i en förskola/skola med Montessoripedagogik, dels ta del i nÄgra Montessoripedagogers sÀtt att samverka med förÀldrar/vÄrdnadshavare.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra barns perspektiv i en samling och hur pedagogerna bemöter barns perspektiv i samlingen. En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för arbetet och bygger pÄ en fenomenologisk teori. Studiens data samlades in med hjÀlp av observationer pÄ en förskola norr om Stockholm. Resultatet visar att barnen kroppsligt uttrycker sina upplevelser och erfarenheter av samlingen, dÀr olika former av passivitet och motstÄnd var förekommande hos barnen. Studien visar Àven pÄ att barnen ofta söker sig till varandra med avsikten att ingÄ i sociala gemenskaper, dela glÀdje och upplevelser.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med cancer som fÄr palliativ vÄrd upplever sin livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt. Sökningar genomfördes i databaserna Medline, Academic Search Elite och Cinahl samt manuellt. Sökord som anvÀndes var quality of life, palliative care, palliative treatment, cancer, advanced cancer, hospital och home care. Detta resulterade i att nitton vetenskapliga artiklar valdes ut till studiens resultat. Resultatet visade att en obotlig cancersjukdom försÀmrade livskvaliteten hos patienterna.

Studien syftar till att undersöka rektorers förestÀllningar om estetik och vad de tror att estetiken betyder för elevernas lÀrande i grundskolan. I studien medverkar fem rektorer som Àr verksamma i Malmö stad. Anledning till denna undersökningsgrupp beror pÄ att rektorer har mycket att sÀga till om nÀr det gÀller allt frÄn anstÀllning av pedagoger, till arbetssÀtt och satsning pÄ estetisk och kultur i skolan. Metoden som jag har anvÀnt Àr kvalitativ intervju och intervjuerna genomfördes under oktober och november 2011. Teorin som jag har valt att anvÀnda i studien Àr teoretisk- och praktisk kunskap av Bernt Gustavsson (2002) i sin bok Vad Àr kunskap? Resultatet av studien visar pÄ att rektorernas förestÀllningar om estetik handlar om det fysiska utseendet.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det rÄder ojÀmlikhet mellan romer och övrig befolkning pÄ mÄnga av livets centrala omrÄden. De romska grupperna Àr sÀrskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vÄr kunskap och vÄra tolkningar av samhÀllet, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

Hur fungerar teckning som ett resonerande verktyg? Vad ger den utforskande handlingen upphov till? I mitt examensarbete söker jag efter referenser och begrepp som styrker min mening om vÄrt behov av att utveckla tecknandet (en handling som i följande anvÀnds i en vidare bemÀrkelse). Som landskapsarkitekter Àr det viktigt att vi skapar vÄrat eget förhÄllande till den verklighet som omger oss ? och sÀtter den i relation till andras ? för att fungera som formgivare. Genom att utforska vÀrlden och dess landskap erhÄller vi nya perspektiv och breddar vÄrat vetande. Med utgÄngspunkt i gestaltpsykologin, enligt Rudolf Arnheim behandlar jag förhÄllandet perception ? registrering ? teckning, vilket utgör den outtalade grunden för det som lÀrs ut pÄ konst- och designutbildningar idag.

I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar sidor na?r responstiden o?kar.

Nyutexaminerade studenter inom samma utbildning gÄr alla ut med samma teoretiska kunskap, men vad Àr det som gör att en student skiljer sig frÄn mÀngden och utmÀrker sig i ett hav av studenter med samma utbildning? Med denna frÄga i huvudet valdes Àmnet personal branding, eller personligt varumÀrkesbyggande, i syfte att fÄ bÀttre kunskap vad en student kan göra för att bli mer attraktiv pÄ arbetsmarknaden efter examen. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur en student kan utveckla det egna personliga varumÀrket för att bli mer konkurrenskraftig pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr dÀr vi genom intervjuer utfrÄgat tvÄ respondenter kunniga inom Àmnet men som ocksÄ innehar en god insyn för just studenters perspektiv.Slutsatsen av studien visar pÄ att med ett starkt personligt varumÀrke blir man som student mer konkurrenskraftig pÄ arbetsmarknaden och stÄr ut över sina konkurrenter vid sökande av jobb efter examen. Et annat fynd Àr att det krÀvs mÄnga egenskaper och finns mycket att ha Ätanke som student vid utvecklandet ett personligt varumÀrke som ska ses som starkt.

Avsikten med mitt arbete Àr att undersöka hur personalen pÄ ett boendestöd för mÀnniskor med dubbla diagnoser anvÀnder sin kunskap i det dagliga arbetet, hur det pÄverkar personalen sjÀlva, brukarna och verksamheten. De har en bred kunskap och jag ville undersöka den tysta kunskapen och försöka se hur den skapar allianser mellan personalen och brukarna. För att kunna ÄskÄdliggöra detta svÄrmÀtbara omrÄde sÄ anvÀnde jag bland annat Polanys Kunskapsbegrepp. Genom litteratur i Àmnet har jag sammanstÀllt nÄgra viktiga bestÄndsdelar i denna kunskap, sÄsom kulturens betydelse, hur sprÄket pÄverkas, och Àven pÄ vilket sÀtt individen bidrar till den tysta kunskapen och till slut hur detta skapar ett förtroende mellan personalen och brukaren. Med hjÀlp av kvalitativa studier intervjuade jag fem personer som arbetar vid detta dubbeldiagnosboende.

Syftet med vÄrt arbete var att belysa vad det Àr för meningserbjudande som barnen tillskriver fritidshemmets verksamhet. Den ledande frÄgan var barns resonemang om lÀrandet liksom fritidshemmets meningsfullhet..

Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.