I varje kultur spelar kommunikationen en stor roll. Kommunikation Àr en process som bÄde sÀndare och mottagare deltar i och omfattar sÄvÀl verbal som icke- verbala delar. En person kan visa kÀnslor och attityder med kroppsliga uttryck om han eller hon inte kan anvÀnda sprÄket. NÀr det finns en brist i förstÄelsen mellan patient och vÄrdare kan detta pÄverka relationen mellan vÄrdare och patient och dÀrmed ocksÄ vÄrden av patienten. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva faktorer som kan vara hindrande i kommunikationen mellan vÄrdare och patient med annan kulturell bakgrund, utifrÄn vÄrdare och patient perspektiv.

Syfte: Syftet med arbetet Àr att undersöka nÄgra lÀrares förhÄllningssÀtt till bedömning, skrivna omdömen, dokumentation av elevernas kunskap och om företagsamt lÀrande.Undersökningen utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar:- Hur ser dokumentationen ut (omdömen, IUP)?- Hur ser lÀrarna pÄ bedömning?- Ser lÀrarna att arbetet med bedömning kommer att förÀndras efter fortbildningen?Vi vill ocksÄ undersöka vilka intentioner Barn och utbildningsnÀmnden (Bun) hade med fortbildningen för lÀrare under hösten 2008.Teori: Vi har anvÀnt oss av ett sociokulturellt perspektiv och teorier som relaterar till implementeringsprocesser i skolan utifrÄn ett top-down och bottom-up perspektiv (Berg, 2003). Vi undersöker hur de inre och yttre grÀnserna i skolans vÀrld pÄverkar verksamheten och hur man kan finna frirummet i undervisningen. Vi tar ocksÄ upp formativa och summativa funktioner av bedömning.Metod: VÄr undersökning har genomförts genom intervjuer med sex lÀrare som undervisar i Är 3-5. Vi har Àven intervjuat lÀrprocessledaren för de obligatoriska skolformerna i vÄr kommun.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som finns för kunskapsöverföring i ett specifikt kunskapsintensivt företag. I en organisation vars lönsamhet Àr beroende av att kunskap överförs, finns det hinder som beror pÄ individens egenintressen att utöva makt inom organisationen? En analysmodell, som utarbetats efter den teoretiska referensramen, anvÀnds för att avgöra hur kunskapsmakten pÄverkar överföringen av kunskap genom att studera förutsÀttningar för kunskapsöverföring. Ur modellen kan eventuella hinder för överföringen analyseras och dÀrigenom kan resonemang föras kring om det finns en ovilja eller oförmÄga att dela med sig av kunskap. En kvalitativ studie har utförts genom intervjuer med utvalda representanter frÄn ett kunskapsintensivt företag.

Syftet med undersökningen var att belysa studie- och yrkesvÀgledares Äsikter om kunskap och kompetens kring ÀmnesomrÄdet funktionsnedsÀttningar. Den svenska forskningen kring funktionsnedsÀttningar anses idag som starkt eftersatt. Kvantitativ metod anvÀndes genom en webbenkÀt som skickades till 44 studie- och yrkesvÀgledare varav 31 svar inkom. Resultatet visar att det efterfrÄgas kunskap kring vilka olika typer av skador och sjukdomar som klassificeras som en funktionsnedsÀttning och det Àr frÀmst neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som anses vara extra viktiga. Vidare efterfrÄgas kunskap kring hur en funktionsnedsÀttning kan pÄverka en individs karriÀrutveckling samt kunskap kring metoder, utöver de som lÀrs in pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet, för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsÀttningar.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Titel: Kunskap ? nyckeln till framgĂ„ng? Seminariedatum: 2011-01-12Högskola: MĂ€lardalens Högskola VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutvecklingÄmne/kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi ? FÖA 300Författare: Linda Lycken (780131) och Rafael Vega Trujillo (870711)Handledare: Sara MelĂ©n Nyckelord: Innovation, kunskap, knowledge managementSyfte: Uppsatsens syfte Ă€r att fĂ„ en djupare förstĂ„else för den kunskap som finns pĂ„ ASSA samt att se hur kunskap pĂ„verkar utvecklingen av innovationer.Metod: Kvalitativ och deduktiv metod. En fallstudie har genomförts genom 2 semistrukturerade intervjuer pĂ„ ASSA. Teori: Teorikapitlet baseras pĂ„ vetenskapliga artiklar och böcker om innovation, kunskap och  knowledge management.Empiri: Empirikapitlet bestĂ„r av intervjuer med tvĂ„ anstĂ€llda pĂ„ ASSA, Perla Bovin som Ă€r designansvarig samt projektansvarig Jonas Herrmann. Dessutom har ASSAs webbplats och Ă„rsredovisning frĂ„n 2009 anvĂ€nts.Slutsats: Det gĂ„r att identifiera synlig och osynlig kunskap pĂ„ ASSA.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka med vilka teoretiska perspektiv kommunala handlingsplaner för mÀns vÄld mot kvinnor konstruerar en förstÄelse av vÄldet.De teoretiska perspektiv av mÀns vÄld mot kvinnor som Äterfinns i materialet Àr det feministiska, det psykopatologiska, det systemteoretiska och det ekologiska perspektivet. Materialet har analyserats utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, Haldéns problemfigur samt Christies teori om det idealiska offret. Materialet bestÄr av 18 kommunala handlingsplaner utvalda med hjÀlp av ett systematiskt urval. Dess innehÄll har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod, fortolkning i kombination med meningskategorisering.Resultatet visar att de kommunala handlingsplanerna i sjÀlva verket Àr en mÀngd olika typer av dokument med olika namn, syfte, innehÄll och omfattning. De innehÄller ocksÄ ett flertal olika teoretiska perspektiv med vilka mÀns vÄld mot kvinnor förstÄs.

Patientundervisning Àr en förutsÀttning för att delaktiggöra patienter i sin egen vÄrd och behandling. Datorer och modern teknik tar mer och mer plats i dagens sjukvÄrd. Datorbaserad patientundervisning Àr en nytillkommen metod för att tillföra kunskap till patienter om sjukdom och behandling. Syftet med studien Àr att belysa patienters upplevelser av datorbaserad patientundervisning. För att besvara syftet har en litteraturstudie utförts.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilken kompetens förskollÀrare har om höglÀsning. Vi har valt att göra studien, dÄ vi finner att höglÀsning oftast inte Àr en pedagogiskt prioriterad aktivitet och dÀrför ville vi undersöka hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ höglÀsning som en pedagogisk aktivitet. Vi analyserade med hjÀlp av ett didaktiskt perspektiv och utgick frÄn grundfrÄgorna: varför, hur, nÀr och var, för att synliggöra förskollÀrarnas tankar och kunskaper kring höglÀsning. För att vi ska uppnÄ syftet med studien anvÀnde vi oss av enkÀter som metod. Vi vÀnde oss till förskollÀrare pÄ tvÄ förskolor och empirin bestÄr av 14 besvarade enkÀter.

Examensarbetet undersöker hur elever blir motiverade till att lÀra sig och ta till sig kunskap. Undersökningen genomfördes i en högstadieklass i Äldrarna 15-16 Är och eleverna gick i Är 8 och 9. Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀt som jag lÀmnade ut till eleverna dÀr de fick svara pÄ tre frÄgorna, ?Vad har du lÀrt dig?", ?Hur har du lÀrt dig?? och ?Villkor/förutsÀttningar för detta lÀrande?. Det man kan utlÀsa av examensarbetet Àr hur elever motiveras till lÀrande och ta till sig kunskap.

Flera forskare gÄr sÄ lÄngt att de sÀger att kunskap kan vara den enda bestÄende konkurrensfördelen ett företag har i dagens förÀnderliga omvÀrld. Knowledge Management som begrepp tog fart i början av 1990-talet och har sedan dess varit föremÄl för omfattande forskning. Samtidigt sÀgs det att kunskap kan vara svÄr att kommunicera och överföra. Vi började fundera pÄ vilka företag som kan tÀnkas anvÀnda strategier för att hantera kunskap, och om Knowledge Management Àr sÄ utbrett bland företagen som forskarna ger sken av, Àr det en sÄ betydelsefull komponent i utvecklandet av företags konkurrensfördelar? Vi valde att undersöka Saab Barracuda AB som Àr vÀrldsledande inom signaturanpassning och titta pÄ hur de, som svenskt multinationellt företag, hanterar tillvaratagande och överföring av kunskap.

Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka om och i sÄ fall hur grundskolor, hÀr avgrÀnsat till en kommun, arbetar med handledning som redskap att nÄ skolutveckling samt hur skolledare i denna kommun talar om och ser pÄ handledning respektive skolutveckling. Syftet har preciserats med följande frÄgestÀllningar; Vilka förutsÀttningar finns för handledning pÄ skolorna och vilka konsekvenser fÄr det? Vilken Àr handledningens fokus, funktion och syfte enligt skolledarna? Har handledningen potential att leda till utveckling pÄ individ-, grupp- och/eller skolnivÄ och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt anser skolledarna? samt PÄ vilket sÀtt ses handledning som redskap för skolutveckling enligt skolledarna?Teori: Denna studie Àr inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv. Inom ett sociokulturellt perspektiv ses sprÄk som handling och mÀnsklig kunskap Àr i huvudsak diskursiv, det vill sÀga sprÄklig. SprÄket och kommunikationens roll betonas vid mÀnsklig utveckling inom detta perspektiv och sprÄket ses som handledningens centrala redskap.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa.Hur bra anser eleverna att de kÀnner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan elev och lÀrare angÄende betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jÀmfört med de som anser att de har dÄlig kunskap med avseende pÄ delaktighet, dialogen med lÀraren och motivation för idrottslektionerna?MetodStudien Àr baserad pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr respondenterna har svarat pÄ frÄgor med fasta svarsallternativ. Urvalet bestÄr av sex klasser i Ärskurs nio frÄn tre olika skolor, bestÄende av sammanlagt 146 elever.ResultatResultaten frÄn denna studie visar att de flesta eleverna ansÄg sig ha nÄgorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hÀlsa dock visade det sig att ungefÀr en fjÀrdedel av elevena ansÄg att de hade relativt lÄg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar ocksÄ att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansÄg att de hade bra respektive dÄlig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bÀttre dialog med idrottslÀraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn pÄ idrottslektionerna jÀmfört med elever som rapporterade att de hade dÄlig kunskap om betygskriterierna. .

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det finns en progression i lÀrarstudenters kunskap om grundskolans sekretesslag under utbildningens gÄng. Studien genomfördes pÄ lÀrarstudenter i slutskedet av deras första termin och bygger vidare pÄ en undersökning som gjordes bland studenter som gick sista terminen pÄ samma högskola Är 2006.Undersökningen genomfördes som en totalundersökning bland studenter som lÀser med inriktning mot de yngre barnen i skolan. EnkÀten som respondenterna fick besvara var en replikation pÄ den förra studiens enkÀt. Undersökningen visar att den kunskap som studenterna fÄr under sin första termin bestÄr och mycket lite tillkommer..

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om elevernas kunskap för begreppen area och omkrets ökar nÀr problemlösning anvÀnds i den matematiska undervisningen. Vi valde detta omrÄde dels för att vi sjÀlva Àr intresserade av problemlösning och geometri, dels för att stÀrka oss i vÄr lÀraroll. Undersökningen gjordes med 10 elever som alla var födda 1991. Vi har anvÀnt oss av tester, observationer och intervjuer i vÄr undersökning. Tester och intervjuer skedde enskilt medan observationerna skedde i gruppsammanhang.