Samlingen som fenomen
En kvalitativ studie om barn och pedagogers intentioner under en samling i en förskola
Syftet med den här studien är att synliggöra barns perspektiv i en samling och hur pedagogerna bemöter barns perspektiv i samlingen. En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för arbetet och bygger på en fenomenologisk teori. Studiens data samlades in med hjälp av observationer på en förskola norr om Stockholm. Resultatet visar att barnen kroppsligt uttrycker sina upplevelser och erfarenheter av samlingen, där olika former av passivitet och motstånd var förekommande hos barnen. Studien visar även på att barnen ofta söker sig till varandra med avsikten att ingå i sociala gemenskaper, dela glädje och upplevelser. Vidare pekar resultaten på att samlingen kan ses som traditionellt utformad stark ritualiserad. Många gånger såg vi en avsaknad från pedagogernas sida, när det gällde att närma sig barns perspektiv. Istället kan samlingen beskrivas som en kontrollerad och vuxenstyrd aktivitet där barn och pedagogers intentioner ofta krockar. Slutsatsen av studien är att en traditionell samling inte möjliggör för ett närmande av barns perspektiv.