Syfte: Syftet Àr att undersöka vad som pÄverkar att smÄbolag försÀtts i konkurs utifrÄn en revisors perspektiv.Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhÀmtat data frÄn Bolagsverket.Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt pÄverkar att smÄbolag gÄr i konkurs Àr att de likvida medlen tar slut och att detta uppmÀrksammas i ett för sent skede. Dessutom Àr kunskap en viktig variabel. Vi kan dÀremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för smÄbolag har inneburit fler konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sÀnkningen av aktiekapitalkravet har nÄgon inverkan pÄ antalet konkurser för smÄbolag.Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny konkursmodell som Àr applicerbar för smÄbolag, studien har Àven lyft fram revisorns roll i samband med konkurser.Vidare forskning: Förslag pÄ vidare forskning Àr att genomföra samma studie men utifrÄn andra yrkesrollers perspektiv. Det vore Àven intressant att forska kring vilken yrkesroll som Àr mest lÀmpad att hantera konkurser i framtiden. .

Kunskap Àr en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher sÄ som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en mÀnniska utgörs av den tysta kunskapen, som Àr den kunskapen som Àr personlig och svÄr att uttrycka. Genom att skapa en bÀttre förstÄelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser pÄ ett bÀttre sÀtt. DÀrför krÀvs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ vad den tysta kunskapen Àr och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen.

SammanfattningI enlighet med förskolans lÀroplan (Skolverket, 2010) ska förskolan lÀgga grunden för det livslÄnga lÀrandet. Ett lÀrande som ska frÀmja barns utveckling samt ge barnen möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsÀttningar. Arbetslagen ska aktivt diskutera begreppen kunskap och lÀrande.Syftet med denna undersökning var att se hur nÄgra utvalda förskollÀrare och förskolechefer som Àr verksamma inom förskolan ser pÄ begreppen kunskap och lÀrande, med lÀroplanen som utgÄngspunkt. Vilken innebörd de intervjuade lÀgger i begreppen, hur de synliggör barnens lÀroprocesser och vilken roll de sjÀlva har för att hjÀlpa barnen i deras utveckling.Genom intervjuer har de intervjuade fÄr dela med sig av sina erfarenheter, tankar och konkreta exempel. Grunden för att det ska ske ett lÀrande Àr att barnen Àr trygga, vilket samtliga intervjuade var ense om.

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anstÀllningsintervjun, i egenskap av socialinteraktion, kan tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den frÄga som styrt arbetet Àr: ?Hur kandet sociala samspel som uppstÄr och framskrider i anstÀllningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstÄs socialpsykologiskt med utgÄngspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta pÄ rollframtrÀdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former??Genom att anvÀnda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjÀlp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att bÄde anstÀllningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv..

Arbetet behandlar barns tankar och kĂ€nslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem dĂ„ de befinner sig i en svĂ„r situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta pĂ„ vĂ€ldigt olika sĂ€tt. Detta innebĂ€r att man som pedagog mĂ„ste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt vĂ„ga bryta den vardagliga verksamheten..

Undervisning i lÀsförstÄelse Àr i flera avseenden av stor betydelse och forskning har genomförts i syfte att undersöka vad som behöver ingÄ i undervisning. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utveckla kunskap om hur undervisning kan utformas för att stÀrka elevers lÀsförstÄelse genom samspel och samtal. Den litteratur som behandlas i arbetet beskriver dels lÀsförstÄelse ur ett allmÀnt perspektiv och dels ur ett vetenskapligt perspektiv. I resultatet besvaras följande frÄgestÀllningar: Vilka delar Àr centrala i nÄgra utvalda arbetssÀtt, hur anvÀnds de i undervisning och vad Àr effekten av dem? Vad har samtalet för betydelse i arbetssÀtten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan arbetssÀtten? LÀsförstÄelsestrategier, frÄgor, samtal och lÀrarens uppdrag att utforma undervisning och stötta elever har visat sig vara centrala delar i de arbetssÀtt som beskrivs.

Flera forskare gÄr sÄ lÄngt att de sÀger att kunskap kan vara den enda bestÄende konkurrensfördelen ett företag har i dagens förÀnderliga omvÀrld. Knowledge Management som begrepp tog fart i början av 1990-talet och har sedan dess varit föremÄl för omfattande forskning. Samtidigt sÀgs det att kunskap kan vara svÄr att kommunicera och överföra. Vi började fundera pÄ vilka företag som kan tÀnkas anvÀnda strategier för att hantera kunskap, och om Knowledge Management Àr sÄ utbrett bland företagen som forskarna ger sken av, Àr det en sÄ betydelsefull komponent i utvecklandet av företags konkurrensfördelar? Vi valde att undersöka Saab Barracuda AB som Àr vÀrldsledande inom signaturanpassning och titta pÄ hur de, som svenskt multinationellt företag, hanterar tillvaratagande och överföring av kunskap.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva hur grupparbete upplevs som undervisningsform och grupprocess av studenter och lÀrare pÄ institutionen för socialt arbete. För att fÄ en djupare förstÄelse för hur grupparbete gÄr till och hur det pÄverkar studerandes lÀrande valde vi att anvÀnda oss av följande frÄgestÀllningar: ? Hur har studenterna upplevt grupparbete under utbildningen?? Har kunskaper om grupp och grupprocesser nÄgon betydelse för genomförande av grupparbete?? Hur upplever lÀrarna studenternas grupparbete? Metoden för studien Àr kvantitativ och som undersökningsinstrument har vi anvÀnt oss av tvÄ olika enkÀter. Med hjÀlp av statistik försöker vi att testa hypoteser utifrÄn den empiri vi inhÀmtat med hjÀlp av enkÀt och webbenkÀt frÄn studenter och lÀrare vid institutionen för socialt arbete. Analysen utgÄr ifrÄn Lennéer-Axelsson och Thylefors teorier om grupper och Svedbergs psykodynamiskt perspektiv.Resultatet visar att studenter överlag upplever grupparbete pÄ utbildningen som nÄgonting positivt, Àven om det relativt ofta förekommer konflikter.

Den hÀr studien handlar om hur surfplattor anvÀnds pÄ förskolor. Syftet med undersökningen Àr att fÄ insikt i hur pedagogerna pÄ förskolorna integrerar surfplattorna för att frÀmja och utveckla barns lÀrande. Det Àr en studie med kvalitativt metodval, dÀr observationer och intervjuer har varit metoder för att samla in mitt empiriska material. Studien Àr gjord pÄ tvÄ förskolor med sammanlagt sex pedagoger. Det empiriska materialet analyseras utifrÄn teorier kring implementering av teknik i förskolan med hjÀlp av begreppen innehÄllskunskap, didaktisk kunskap och teknisk kunskap.

I Sverige drabbas 60-70 % av befolkningen nÄgon gÄng i livet av lÀndryggssmÀrta, av dessa blir 90 % besvÀrsfria inom tre mÄnader medan resterande fÄr bestÄende eller Äterkommande problem. Patienters förestÀllningar om lÀndryggssmÀrta Àr viktiga för hur de förhÄller sig till och hanterar sin smÀrta, förestÀllningar i sin tur har visats kunna pÄverkas av information. Syfte: syftet med studien var dels att undersöka och beskriva aspekter av förestÀllningar om lÀndryggssmÀrta och dels kunskap om ryggens struktur/funktion samt erhÄllen/sökt information om lÀndryggssmÀrta, hos patienter med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta som har sjukgymnastkontakt. Metod: i studien inkluderades 49 patienter med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta som sökt sjukgymnastkontakt pÄ öppenvÄrdsmottagningar. MÀtinstrument: svensk version av Back Beliefs Questionnaire (S-BBQ) anvÀndes för att mÀta förestÀllningar om lÀndryggssmÀrta och dess konsekvenser för det fortsatta livet.

Telecom, Internet och TrÄdlös datakommunikation utgör tillsammans en ny nisch; mobilt bredband/3G. Mobilt bredband Àr förknippat med osÀkerhetsfaktorer, vilka frÀmst kretsar kring marknadens utveckling. I syfte att utveckla konkurrensfördelar via produkterna/tjÀnsterna inom 3G, krÀvs integration mellan branscherna och det stÀlls nya krav pÄ högteknologiska företags resurser och management. Syftet Àr att identifiera och analysera processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar. ForskningsfrÄgorna lyder som följer; Hur kan man identifiera de aktiviteter och analysera de processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar? Hur kan man tydliggöra processerna dÀr kunskap skapas, sprids, överförs för att utveckla konkurrensfördelar och nÄ framgÄng, ur ett intra- och interorganisatoriskt perspektiv? Hur kan ett företags materiella och immateriella resurser samverka för att utveckla konkurrensfördelar? Studien bedrevs via kvalitativ metod med abduktivt angreppssÀtt.

Vi har i vÄrt examensarbete undersökt olika arbetssÀtt och kompensatoriska lÀromedel som kan underlÀtta lÀrandet för elever i lÀs-och skrivsvÄrighter / dyslexi i gymnasiet. Genom en intervju med ÀmneslÀrare i gymnasiet och specialpedagoger i grundskolan, undersökte vi ocksÄ om de arbetar ur ett relationellt eller kategoriskt perspektiv, för att underlÀtta lÀrandet för dessa elever. VÄr slutsats Àr ÀmneslÀrare i skolorna i undersökningen arbetar ur ett relationellt perspektiv, medan specialpedagogera arbetar ur ett kombinerat, bÄde relationellt och kategoriskt perspektiv..

I denna studie var syftet att bidra med kunskaper om pedagogers mÄl med utevistelsen i förskolan. Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer och observationer. I studien har tvÄ respondenter deltagit i de kvalitativa intervjuerna. Under observationerna har flera arbetslag varit delaktiga. De resultat vi fick visade att kunskap, hÀlsa och delaktighet Àr tre viktiga faktorer som pÄverkar barnens lÀrande i utevistelsen.

SAMMANFATTNINGI Sverige Àr trauma den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 Är. Fler Àn 4500 mÀnniskor avlider i Sverige varje Är pÄ grund av yttre skador. PÄ samhÀllsnivÄ genomförs förebyggande ÄtgÀrder för att minska morbiditet och mortalitet orsakad av trauma. Under 2005 uppgick kostaderna till 21 miljarder kronor, i denna siffra ingÄr enbart vÀgtrafikolyckor. I Stockholms lÀns landsting finns ett traumacenter, situerat pÄ Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.