Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva hur grupparbete upplevs som undervisningsform och grupprocess av studenter och lÀrare pÄ institutionen för socialt arbete. För att fÄ en djupare förstÄelse för hur grupparbete gÄr till och hur det pÄverkar studerandes lÀrande valde vi att anvÀnda oss av följande frÄgestÀllningar: ? Hur har studenterna upplevt grupparbete under utbildningen?? Har kunskaper om grupp och grupprocesser nÄgon betydelse för genomförande av grupparbete?? Hur upplever lÀrarna studenternas grupparbete? Metoden för studien Àr kvantitativ och som undersökningsinstrument har vi anvÀnt oss av tvÄ olika enkÀter. Med hjÀlp av statistik försöker vi att testa hypoteser utifrÄn den empiri vi inhÀmtat med hjÀlp av enkÀt och webbenkÀt frÄn studenter och lÀrare vid institutionen för socialt arbete. Analysen utgÄr ifrÄn Lennéer-Axelsson och Thylefors teorier om grupper och Svedbergs psykodynamiskt perspektiv.Resultatet visar att studenter överlag upplever grupparbete pÄ utbildningen som nÄgonting positivt, Àven om det relativt ofta förekommer konflikter.

Den hÀr studien handlar om hur surfplattor anvÀnds pÄ förskolor. Syftet med undersökningen Àr att fÄ insikt i hur pedagogerna pÄ förskolorna integrerar surfplattorna för att frÀmja och utveckla barns lÀrande. Det Àr en studie med kvalitativt metodval, dÀr observationer och intervjuer har varit metoder för att samla in mitt empiriska material. Studien Àr gjord pÄ tvÄ förskolor med sammanlagt sex pedagoger. Det empiriska materialet analyseras utifrÄn teorier kring implementering av teknik i förskolan med hjÀlp av begreppen innehÄllskunskap, didaktisk kunskap och teknisk kunskap.

I Sverige drabbas 60-70 % av befolkningen nÄgon gÄng i livet av lÀndryggssmÀrta, av dessa blir 90 % besvÀrsfria inom tre mÄnader medan resterande fÄr bestÄende eller Äterkommande problem. Patienters förestÀllningar om lÀndryggssmÀrta Àr viktiga för hur de förhÄller sig till och hanterar sin smÀrta, förestÀllningar i sin tur har visats kunna pÄverkas av information. Syfte: syftet med studien var dels att undersöka och beskriva aspekter av förestÀllningar om lÀndryggssmÀrta och dels kunskap om ryggens struktur/funktion samt erhÄllen/sökt information om lÀndryggssmÀrta, hos patienter med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta som har sjukgymnastkontakt. Metod: i studien inkluderades 49 patienter med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta som sökt sjukgymnastkontakt pÄ öppenvÄrdsmottagningar. MÀtinstrument: svensk version av Back Beliefs Questionnaire (S-BBQ) anvÀndes för att mÀta förestÀllningar om lÀndryggssmÀrta och dess konsekvenser för det fortsatta livet.

Telecom, Internet och TrÄdlös datakommunikation utgör tillsammans en ny nisch; mobilt bredband/3G. Mobilt bredband Àr förknippat med osÀkerhetsfaktorer, vilka frÀmst kretsar kring marknadens utveckling. I syfte att utveckla konkurrensfördelar via produkterna/tjÀnsterna inom 3G, krÀvs integration mellan branscherna och det stÀlls nya krav pÄ högteknologiska företags resurser och management. Syftet Àr att identifiera och analysera processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar. ForskningsfrÄgorna lyder som följer; Hur kan man identifiera de aktiviteter och analysera de processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar? Hur kan man tydliggöra processerna dÀr kunskap skapas, sprids, överförs för att utveckla konkurrensfördelar och nÄ framgÄng, ur ett intra- och interorganisatoriskt perspektiv? Hur kan ett företags materiella och immateriella resurser samverka för att utveckla konkurrensfördelar? Studien bedrevs via kvalitativ metod med abduktivt angreppssÀtt.

I denna studie var syftet att bidra med kunskaper om pedagogers mÄl med utevistelsen i förskolan. Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer och observationer. I studien har tvÄ respondenter deltagit i de kvalitativa intervjuerna. Under observationerna har flera arbetslag varit delaktiga. De resultat vi fick visade att kunskap, hÀlsa och delaktighet Àr tre viktiga faktorer som pÄverkar barnens lÀrande i utevistelsen.

Vi har i vÄrt examensarbete undersökt olika arbetssÀtt och kompensatoriska lÀromedel som kan underlÀtta lÀrandet för elever i lÀs-och skrivsvÄrighter / dyslexi i gymnasiet. Genom en intervju med ÀmneslÀrare i gymnasiet och specialpedagoger i grundskolan, undersökte vi ocksÄ om de arbetar ur ett relationellt eller kategoriskt perspektiv, för att underlÀtta lÀrandet för dessa elever. VÄr slutsats Àr ÀmneslÀrare i skolorna i undersökningen arbetar ur ett relationellt perspektiv, medan specialpedagogera arbetar ur ett kombinerat, bÄde relationellt och kategoriskt perspektiv..

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

UtifrÄn att elever verkar ha en förmÄga till att endast söka svar pÄ uppgifterna de fÄr och inte vilja intressera sig för att förstÄ omrÄdet, sÄ uppkom iden om detta arbete. Syftet med arbetet Àr att studera vilken kunskap som mÀts i skolan. Begreppet kunskap beskrivs utifrÄn olika synsÀtt. OmrÄdet lÀrstil beskrivs i arbetet med en tyngd pÄ att beskriva ytinlÀrning och djupinlÀrning. Vidare beskrivs omrÄdet kunskapsbedömning dÀr olika frÄgetyper beskrivs.

SAMMANFATTNINGI Sverige Àr trauma den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 Är. Fler Àn 4500 mÀnniskor avlider i Sverige varje Är pÄ grund av yttre skador. PÄ samhÀllsnivÄ genomförs förebyggande ÄtgÀrder för att minska morbiditet och mortalitet orsakad av trauma. Under 2005 uppgick kostaderna till 21 miljarder kronor, i denna siffra ingÄr enbart vÀgtrafikolyckor. I Stockholms lÀns landsting finns ett traumacenter, situerat pÄ Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Varje dag utsÀtts vi för reklam frÄn företag som försöker nÄ ut med sina budskap. Det kan vara pÄ bussen, i pauserna under favoritprogrammet pÄ TV, i tidningen eller pÄ biografen. Konkurrensen om konsumenternas uppmÀrksamhet vÀxer stÀndigt (MÄrtenson, 2009; Parente, 2000). Vad ska dÄ företagare ta sig till för att ligga steget före sina konkurrenter? Gerillamarknadsföring Àr en relativt ny marknadsföringsmetod som Àmnar nÄ sina konsumenter genom okonventionella metoder.

Ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande Àr miljön och omgivningen en avgörande faktor för individers utveckling. Aktivitet och handling Àr centrala begrepp för att skapa en god undervisningsmiljö. Lev Vygotskij ? vars kulturhistoriska teorier och hela det sociokulturella perspektivet vilar pÄ ? ansÄg att det krÀvs en aktiv miljö för att skapa bra lÀrtillfÀllen. Hur tÀnker och arbetar bildlÀrare med rummet och dess resurser för att skapa bra lÀrmiljöer i skolan? Vilka eventuella problem eller svÄrigheter kan man eventuellt stÀllas inför i detta arbete? Genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre olika bildlÀrare, har jag fÄtt en empiri som jag kopplat till ett teoretiskt ramverk dÀr nyckelorden varit det fysiska rummet, artefakter, didaktisk design och ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Mitt resultat visar pÄ att samtliga informanter har tÀnkt mycket pÄ hur rummet och artefakterna kan hjÀlpa dem att skapa en bÀttre lÀrmiljö. TvÄ av mina informanter har haft stora möjligheter att pÄverka sina bildsalars utformning och alla tre har gjort medvetna förÀndringar, för att pÄverka lÀrmiljön i en positiv riktning.

Uppsatsen fokuserar pÄ Livrustkammarens utstÀllning Maktspel (13/3 2014 - 5/1 2015) och handlar om historiebruk i populÀrkulturen. Med utgÄngspunkt i den svenska renÀssansen görs kopplingar till Englands elisabetanska tid samt den fiktiva kontinenten Westeros i HBO:s tv-serie Game of Thrones. Intentionen frÄn museet Àr att besökaren ska ifrÄgasÀtta historiebrukets olika anvÀndningsomrÄden och samtidigt belysa historiens dramatiska inslag. Jag har intresserat mig för de parallella maktspelen som sker i utstÀllningsrummet utöver de berÀttelser som Livrustkammaren presenterar. Uppsatsen syftar till att lyfta fram museer och utstÀllningars iscensÀttningskaraktÀr och min ambition Àr studera den interna ordningen i iscensÀttningen. Uppsatsen Àr uppdelad i fyra tematiska huvudkapitel.

Vid hja?rtoperationer leder man bort blodet fra?n hja?rtat och kopplar upp patienten till en hja?rt-lungmaskin med tillho?rande beha?llare (kardiotomi-reservoar). I det o?ppna sa?ret tillfo?rs koldioxid kontinuerligt. Detta go?rs fo?r att avlufta sa?rha?lan och hindra luft fra?n att komma in i hja?rtat och de stora ka?rlen under kirurgi.

Syftet med studien av denna New Age grupp var att behandla begreppet helhet. Den allmÀnna frÄgestÀllningen var hur detta helhetsbegrepp skapades. I en mer avgrÀnsad frÄgestÀllning blev utgÄngspunkten erfarenhet, kunskap och insikt och pÄ vilket sÀtt detta skapade en koppling mellan den immateriella och materiella vÀrlden. I det undersökta materialet ingick litterÀra kÀllor för bakgrund och referens, men studien grundar sig pÄ intervjumaterial som dock inte presenteras i sin helhet.Materialet har delats upp i tre kategorier som kan spegla synen pÄ den immateriella och den materiella delen av respektive uppfattning, till detta har Àven ett etiskt perspektiv infogats, detta för att möjliggöra studiet av de faktorer som pÄverkar sambandet mellan den immateriella och materiella vÀrlden.Resultatet av studien visar att reinkarnationsidén var en bÀrande faktor, dÀr en orientering kring begreppen erfarenhet, kunskap och insikt hade en avgörande betydelse för reinkarnationstanken, vilket Àven skapade en sammanlÀnkning av den materiella och immateriella vÀrlden. Dessa begrepp var centrala element i skapandet av den helhetssyn man har pÄ tillvaron..

Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur kunskap, attityd och beteende samverkar kring begreppet jÀmstÀlldhet. En enkÀtundersökning genomfördes till ett specifikt utvald organisation. EnkÀten Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ. Resultatet visar att det inom denna organisation finns en kunskapsbrist av ett jÀmstÀlldhetsarbete, det gÄr Àven att se en koppling mellan attityder och den befintliga kunskapen. Kopplingen mellan attityd och beteende Àr dock svag.