Sökresultat:
47854 Uppsatser om Samspel mellan lärare-elever - Sida 4 av 3191
St?det p? eftermiddagen
Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar:
-
Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet?
-
Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare?
Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.
Mellan marknad och profession : En studie av hur la?rare upplever marknadsreformer inom gymnasieskolan
Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.
?r f?rskoleklassen f?r alla barn? - En kvalitativ forskningsstudie av l?rares uttryckta uppfattningar om hur f?rskoleklassens obligatoriska etablering i grundskolan p?verkat skolg?ngen f?r elever som har koncentrationssv?righeter
F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng
f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla
barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara
en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger
vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser.
Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p?
sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r
barn som har koncentrationssv?righeter.
BlÄs bort dammet frÄn de Àldre boksamlingarna! : En studie om folkbiblioteks bevarande av bokligt kulturarv
The aim of this study is to examine Swedish public libraries preservation of rare book collections. In this study a rare book is rare when it become over a hundred years. I will investigate if libraries have any written policies or plans when it comes to preservation and also what the librarians? opinion about rare book collections are. This is of interest because public libraries have a lack of responsibility when it comes to preservation.
Hur arbetar n?gra speciall?rare efter l?sscreening f?r att elever i ?rskurs F-3 ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga? En kvalitativ intervjustudie.
Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att
skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att
unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som
arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer
upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r
att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar
studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att
planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser
samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.
?Jag kan orden men jag vet inte n?r jag ska anv?nda dem? - Muntliga kommunikativa aktiviteter i spanskundervisning
Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig
kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas
muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan
l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i
undervisningen.
Pedagogers syn pÄ hur de frÀmjar barns samspel och kommunikation
Syftet med den hÀr studien Àr att med utgÄngspunkt frÄn tio pedagogers berÀttelser beskriva hur de bemöter barn och deras arbetssÀtt för att frÀmja samspel och kommunikation. Det Àr pedagoger frÄn förskoleklass till högstadiet som har intervjuats. Studien Àr ingen jÀmförande studie utan en beskrivning av olika förutsÀttningar för samspel och kommunikation bÄde inom sÀrskola,sÀrskilda undervisnings grupper och grundskola. Studien pÄvisar att trygghet, förebilder, reflektion och bra kommunikation mellan hem och skola Àr viktiga förutsÀttningar för utvecklande av ett bra samspel..
Uppdrag: Dans : En kvalitativ intervjustudie om förskollÀrares syn pÄ dans i förskola och förskoleklass.
Denna studie har som syfte att utreda hur fo?rskolla?rare ser pa? dans inom fo?rskolans och fo?rskoleklassens verksamhet, att o?ka kunskapen om vilka fo?rutsa?ttningar som skapas fo?r dansen inom ramen fo?r fo?rskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har a?ven avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika fo?rutsa?ttningar och mo?jligheter fo?r att dansa. Vi har anva?nt oss av intervjuer fo?r att uppna? detta syfte, och har intervjuat 11 fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskola och fem fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskoleklass.
? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?
Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25)
Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.
Störande elever eller samarbetande kamrater? : En jÀmförelse av elevers sociala samspel i tvÄ olika miljöer, utomhus och inomhus.
Syftet med föreliggande studie Ă€r att undersöka om elever agerande skiljer sig beroende pĂ„ vilken miljö de befinner sig i. Ă
tta elever videoobserverades i tvÄ olika miljöer, inne i klassrummet och ute pÄ skolgÄrden, vid totalt tvÄ lektionstillfÀllen. De redskap som anvÀndes i analysen var Michel Focaults tankar kring subjektspositioner och makt. Vi kunde i analysen se att skolans makt genom miljön hade stor inverkan pÄ elevernas sociala samspel. Det framkom Àven att subjektspositionen pojke och flicka spelade en stor betydelse.
?MÄnga tror att ICDP bara handlar om sunt förnuft, men det Àr sÄ mycket mer Àn sÄ? : En kvalitativ intervjustudie om hur lÀrare och rektorer pÄ tvÄ F-6 skolor upplever och tillÀmpar programmet VÀgledande samspel
I kommunen X skolplan stÄr det skrivet att VÀgledande samspel Àr ett arbetsverktyg för ökad mÄluppfyllelse bland eleverna. VÀgledande samspel Àr ett program vars mÄl Àr att öka lÀrarnas medvetenhet om sina egna roller och om det betydelsefulla samspelet med barnen. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur lÀrare och rektorer pÄ tvÄ F-6 skolor upplevde VÀgledande samspel. Via Ätta kvalitativa intervjuer har vi fÄtt svar pÄ hur lÀrarna och rektorerna upplever VÀgledande samspel, hur VÀgledande samspel kan tillÀmpas under skoldagen och vilka begrÀnsningar som upplevs med VÀgledande samspel. Respondenterna Àr alla positivt instÀllda till VÀgledande samspel.
"Det hÀr Àr sÄ mycket mer Àn bara en skola" : En studie om lÀrares upplevelser om att vara en del utav en mÄngetnisk skolkontext
Vi lever idag i ett ma?ngkulturellt samha?lle som a?r i sta?ndig ro?rlighet, na?got som gjort att ocksa? den svenska skolan ser annorlunda ut a?n fo?r bara na?gra a?r sedan. Mitt i denna ro?rlighet sa? har ocksa? la?rarnas uppgift vidgats och satt de i en kontext som kra?ver mer, men kanske ocksa? a?ven ger mer? Denna uppsats a?r en studie om la?rarnas upplevelser om att vara en del utav en ma?ngkulturell skolkontext. Hur upplever de sin arbetsplats, hur ter sig bemo?tandet mellan la?rare och elev, och vilka konsekvenser talar de om vad ga?ller ungdomarnas integreringsprocess? .
Datorn som hjÀlpmedel - Ett kreativt reskap, en distraktion eller en vÀldigt dyr skrivmaskin?
Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.
Migratiionspolitik pÄ EU-nivÄ : Med Sveriges och Italiens syn pÄ migration som fallstudie
I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.
Anpassad undervisning för alla? : En studie utifrÄn fyra lÀrares erfarenheter om inkluderande undervisning för elever med autismspektrumstörning
Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.