Förskolan kan vara en fantastisk arena för barn att lÀra kÀnna andra barn pÄ och fÄ möjlighet att skapa sig kunskap och förstÄelse för andra mÀnniskor. NÀr barn trÀffas börjar de oftast leka pÄ olika sÀtt, vilket utvecklar deras sociala samspel. Under vÄr utbildning som blivande förskollÀrare har vi problematiserat kring vilken roll pedagoger har i barns lek för att pÄ bÀsta sÀtt stödja barnen i deras samspel. Syftet med studien Àr sÄledes att skapa en förstÄelse för vad pedagogerna anser vara lekens styrkor, hur pedagoger ser pÄ sin nÀrvaro och hur de kan stödja och stimulera det sociala samspelet i leken. Metoden som anvÀnts har varit kvalitativ med intervjuer av sex pedagoger pÄ tre olika förskolor.

Sammanfattning:AllmÀnheten har pÄ senare tid kritiserat revisorsyrket för de granskningsinsatser som har gjorts med anledning av att revisorer inte slagit larm nÀr det gÄtt dÄligt för ett företag (Ruiz-Barbadillo et al., 2003, s. 597). Den bedömning som revisorer gör om företags fortlevnad Àr av betydelse för att företags intressenter och allmÀnheten ska fÄ rÀtt information om företagens ekonomiska tillstÄnd (Fant, 1994, s. 14). FrÄgan gÀller en framtidsbedömning om verksamhets fortsatta drift och utgör dÀrför en för revisorer svÄr uppgift (Johnsson, 2005, s.

Under min praktikperiod pÄ en skola har jag sett att det finns elever som har det svÄrare Àn andra elever med sin utbildning och jag blev intresserad redan dÄ av att försöka hjÀlpa dem, men hur? Med detta arbete vill jag försöka fÄ kunskap om vad som gör att elever som gÄr pÄ ett yrkesprogram hoppar av sin utbildning. Genom denna kunskap kan jag som yrkeslÀrare ha bÀttre beredskap att hjÀlpa de elever som har det svÄrt i skolan. Denna kunskap har jag skaffat med hjÀlp av intervjuer och litteraturforskning. Inledningsvis presenterar jag de ?omdöpta? fyra eleverna som har gett mig ett underbart material för att börja litteraturforskningen.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Denna fallstudie Àr en undersökning om lÀrande vid arbetsplatsförlagd undervisning i den yrkesförberedande gymnasieskolan. Undersökningens syfte vara att studera hur samspelet mellan handledare och elev pÄverkar elevens lÀrande, vad handledaren ser som viktigt att bedöma och vilken betydelse elevens egen drivkraft och intresse har för utfallet. Informationen samlades in via systematiska observationer, anteckningar, samtal, ostrukturerade intervjuer, analys av bÄde muntliga och skriftliga omdömen samt elevers loggböcker. Undersökningens slutsatser handlar i stort om att ett bra samspel mellan handledare och elev Àr en absolut avgörande faktor för att ett lÀrande ska ske och att handledaren formulerar ett omdöme. Vidare handlar det om att utformandet av och innehÄllet i omdömet stÄr i relation till bÄde elevens och handledarens egen drivkraft och intresse för vald yrkesinriktning..

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

NyanlÀnda elever Àr, pÄ grund av sin sÀrskilda levnadssituation som Àr full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förstÄelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie Àr att vÀnda uppmÀrksamheten mot de vÀsentliga faktorerna, som inverkar pÄ förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lÀrare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten Àr att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lÀrare och elever Ä ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever Ä andra sidan, har stor pÄverkan pÄ nyanlÀnda elevers psykiska mÄende, som i sin tur har sin pÄverkan pÄ dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlÀnda elever som lever under speciella omstÀndigheter krÀvs det av skolledningen ÄtgÀrder för ett gott bemötande för dem.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur not- och gehörsspelsmetodik ser ut och anvÀnds pÄ olika kulturskolor idag, samt utforska eventuella skillnader i metodikval mellan elgitarr- och trumpetpedagoger. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallÀrare pÄ olika kulturskolor i Sverige, tvÄ elgitarr- och tvÄ trumpetpedagoger i olika Äldrar. Resultatet visar att det Àr större skillnader i metodikval mellan de yngre och de Àldre lÀrarna Àn mellan elgitarr- och trumpetlÀrarna. Samtliga lÀrare menar att gehöret Àr det viktigaste elementet i samspel medan noter anses sÀrskilt betydelsefullt för de elever som vill studera vidare inom musikomrÄdet. Undersökningen visar att de bÄda metoderna berikar elevernas musikaliska utveckling pÄ varsitt sÀtt och dÀrför kan de fungera som komplementÀra metoder i instrumentalundervisningen..

Syfte: Syftet med min uppsats har varit att försöka upptĂ€cka faktorer pĂ„ en skola som möjliggjort godkĂ€ndnivĂ„ för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Är det möjligt att kombinera strĂ€van att nĂ„ godkĂ€ndnivĂ„ för alla med intentionerna i en skola för alla? Mitt andra syfte var att undersöka om en skola dĂ€r alla nĂ„r mĂ„len ocksĂ„ lyckats med att bibehĂ„lla och öka elevers sjĂ€lvkĂ€nsla. UtifrĂ„n detta har jag stĂ€llt följande frĂ„gor.? Vilka faktorer bidrar till mĂ„luppfyllelsen?? Vilka arbetssĂ€tt Ă€r synliga?? Vad har klasstorleken för betydelse?? Specialpedagogiskt synsĂ€tt - hur omsĂ€tts det i praktiken?? Finns det nĂ„got speciellt arbetssĂ€tt som frĂ€mjar mĂ„luppfyllelsen?? Vilken syn har skolan kring elever, lĂ€rande och kunskap?? RĂ„der det en samsyn i skolan pĂ„ eleverna?Teori:Undersökningen grundar sig pĂ„ systemteorin.

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och med fokus pÄ att förÀndra den traditionella höglÀsningen i grundskoleverksamheter med hjÀlp av observationer. Jag har upplevt att den traditionella höglÀsningen inte har varit planerad utifrÄn rÄdande styrdokument. Med höglÀsning och ordbank som metod ges eleverna möjlighet att samspela och vara delaktiga i höglÀsningssituationen vilket gynnar deras sprÄkutveckling. Genom att arbeta med ordbank utmanas Àven elevernas sprÄkliga förstÄelse. Resultatet av min studie pÄvisar att höglÀsning kan ske med hÀnsyn till rÄdande styrdokument.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Examensarbetets fokus Àr hur smÄ barn mellan ett till tre Är interagerar och samlÀr tillsammans i svensk förskola. Det övergripande syftet var att undersöka hur de yngsta förskolebarnens samspel, samlÀrande, kommunikation samt kamratrelationer gestaltas i lek och vardagliga situationer pÄ förskolan. Detta för att öka kunskapen om de yngsta barnens sociala vÀrld tillsammans med andra barn och vuxna i förskolan. En kvalitativ undersökning genomfördes pÄ en smÄbarnsavdelning med 16 barn, dÀr 7 var flickor och 9 var pojkar. 14 av de 16 barnen var Àven nyinskolade pÄ avdelningen.