Denna rapport behandlar två teoriskolor ? Kosmopolitism och Kommunitarism ? vilka är sammanfattande modeller som omfattar flera olika teoriinriktningar. Anledningen till dessa teoriers inkludering i rapporten var avsikten att förenkla den internationella arenan till att enbart omfatta två olika inriktningar, och på så sätt utröna om någon av dessa kunde användas till att förklara fenomenet internationell aggression.Arbetet har strukturerats så att tre konflikter har studerats för att finna bevis för närvaro av sex indikatorer som karakteriseras av de av de två teoriinriktningarna.Främst tryckta verk har nyttjats, men även några digitala tidningsartiklar samt elektroniska databaser har också använts.Slutsatsen efter studiens genomförande är att ingen av de två teoriinriktningarna enskilt kan nyttjas för att djupanalysera konflikter på den internationella arenan. Dock har resultatet visat på att en kombination av de två effektivt ger relevanta verktyg till att förklara uppkomsten av internationell aggression..

Denna rapport behandlar två teoriskolor ? Kosmopolitism och Kommunitarism ? vilka är sammanfattande modeller som omfattar flera olika teoriinriktningar. Anledningen till dessa teoriers inkludering i rapporten var avsikten att förenkla den internationella arenan till att enbart omfatta två olika inriktningar, och på så sätt utröna om någon av dessa kunde användas till att förklara fenomenet internationell aggression.Arbetet har strukturerats så att tre konflikter har studerats för att finna bevis för närvaro av sex indikatorer som karakteriseras av de av de två teoriinriktningarna.Främst tryckta verk har nyttjats, men även några digitala tidningsartiklar samt elektroniska databaser har också använts.Slutsatsen efter studiens genomförande är att ingen av de två teoriinriktningarna enskilt kan nyttjas för att djupanalysera konflikter på den internationella arenan. Dock har resultatet visat på att en kombination av de två effektivt ger relevanta verktyg till att förklara uppkomsten av internationell aggression..

Undersökningen har utgått från frågeställningen ?hur arbetar företagsledningen med konflikthantering??. Syftet som ledde fram till frågeställningen var att få en djupare förståelse kring hur personer med ledningsansvar tänker kring och hanterar konflikter på sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgänglig litteratur på ämnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gällande olika typer av och olika synsätt på konflikter samt hanteringen av dem.

Denna studie fokuserar på konflikthantering och dess egenskaper. Jag har fördjupat mig i praktiska och teoretiska kunskaper i konflikthantering med eleverna. I denna studie kommer jag att intervjua fyra pedagoger, två erfarna lärare och två nyexaminerade pedagoger. Jag kommer också att förklara vilka känslor har för roll i konfliktlösning. Varför jag har valt att skriva om konflikten är på grund av min osäkerhet när det gäller att lösa konflikter med elever så jag har valt att intervjua två erfarna pedagoger.

En central fråga som hela tiden har återkommit är: hur ska staten organiseras för att på bästa möjliga sett ta tillvara på demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. På den teoretiska nivån finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rättigheter är uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels på grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar när det gäller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels på grund av att begreppet hållbar utveckling fått allt större prioritet på den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.

En central fråga som hela tiden har återkommit är: hur ska staten organiseras för att på bästa möjliga sett ta tillvara på demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. På den teoretiska nivån finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rättigheter är uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels på grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar när det gäller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels på grund av att begreppet hållbar utveckling fått allt större prioritet på den politiska dagordningen i de liberala demokratierna.

Denna studie behandlar hur frågor kring kusterosion hanterats inom förvaltning i Ystads kommun. Den behandlar även turerna kring den juridiska process som uppstod då Ystad kommun sökte tillstånd att utvinna sand vid Sandhammarens bank för strandfodring vid erosionsdrabbade områden. Syftet har varit att utreda vilka mål de olika aktörerna i frågan har haft, vilka konflikter som uppkommit och hur de har hanterats. Genomförandet av studien har i första hand bestått av en textstudie av material från tillståndsprocessen samt kvalitativa intervjuer med representanter från Länsstyrelsen i Skåne, Ystad kommun och Lunds Tekniska Högskola. Resultaten från studien visar att de olika aktörernas mål är förenliga men ofta otydligt preciserade. Tydligare mål och bättre samverkan mellan olika aktörer skulle förhindra konflikter och leda till en effektivare förvaltning av erosionsdrabbade kuster..

Vårt utvecklingsarbete syftar till att öka kunskap och förståelse gällande hur en organiserad rastverksamhet kan minska kränkande behandling och konflikter. Rasten utgör 20 % av elevers skoldag. Det är ett outnyttjad arena för pedagogiska möten med barnen. Vi har därför startat upp rastverksamhet som involverar hela skolan från årskurs 1-3. Skolan som utvecklingsarbetet utförs på visar en enkätstudie på barnen att det finns riks för utanförskap.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Syftet med studien var att undersöka förskolepersonals delaktighet i barns lek och hur barn uppfattade förskolepersonalens delaktighet i leken. Datainsamlingen genomfördes genom en kvalitativ studie med intervjuer av både förskolepersonal och barn i fyra förskolor. Barnintervjuerna gjordes i fokusgrupper och i par, för att barnen skulle få stöd av varandra och att svaren skulle bli mer utvidgande. Vårt resultat visade att förskolepersonalen ansåg att deras delaktighet i barns lek gynnade barnens sociala utveckling, genom att finnas tillhands och stötta vid barns konflikter men även att planera för miljön. Genom förskolepersonalens förhållningssätt uppfattade barnen förskolepersonalen som ett stöd vid konflikter med andra barn, men att barnen även ansåg att förskolepersonalen höll sig på avstånd genom att betrakta dem i deras lek.

Förändringar i den svenska säkerhetspolitiken under 2000-talet har gjort att Försvarsmakten i större utsträckning bidrar med trupp till internationella fredsfrämjande insatser världen över. Dessa har endast varit i konfliktområden med så kallade irreguljära aktörer. Förändringarna har gått fort och det finns delar av Försvarsmakten som inte hunnit med i omställningen. Reglementen och doktriner är ett av dessa områden. Arbetet med doktrinerna har precis börjats men det finns idag inget arbete som påvisar hur relevanta doktrinerna är för den verksamhet som Försvarsmakten bedriver i internationella insatser idag.Syftet med uppsatsen är att börja fylla detta kunskapshål och undersöka i vilken grad Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin är tillämpbar för irreguljära konflikter och besvara frågeställningen: Är Militärstrategisk doktrin relevant som vägledning för att lösa Försvarsmaktens uppgifter i irreguljära konflikter?I uppsatsen beskrivs irreguljära konflikters bakgrund och karaktär samt aspekter som anses viktiga för att insatser skall lyckas med att skapa fred i konflikterna.

Vår studie belyser hur en förskolepedagog handlar i konfliktsituationer samt hennes tankar runt dessa situationer och konflikter i allmänhet. Vi har även valt att belysa några förskolebarns tankar kring detta ämne. Vårt arbete kännetecknas av en kritisk ansats och vi diskuterar vårt resultat utifrån ett antal olika teoretiska perspektiv, behaviorism, kognitivism, sociokulturellt, makt och genus perspektiv. Vår studie inleds med en litteraturgenomgång som ligger som grund för vårt arbete. Vi har valt att använda intervjuer och observationer som metod i vår kvalitativa studie.

Syftet med detta arbete har varit att utreda vad skolmedling är och att visa hur den kan använ-das som en alternativ konfliktlösningsmetod i skolan. Jag har även gjort en granskning av rättsläge. Varför ska skolor eller någon annan använda medling? På denna fråga finns det flera svar. Medling är oftast ett snabbare sätt att lösa konflikter än den traditionella rättsprocessen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur konflikthanteringsarbetet fungerar vid SSAB i Luleå samt om mål och strategier för detsamma förmedlas på ett sätt som motiverar medarbetarna att arbeta målinriktat med konflikthantering. Examensarbetet fokuserar endast på mellanmänskliga konflikter inom en specifik arbetsgrupp. Genom abduktiv metod där halvstrukturerade intervjuer utgjorde en grund för en enkätundersökning till medarbetarna, besvarades frågorna: Hur upplever medarbetarna att konflikthanteringen fungerar? Är SSAB:s mål och strategier förmedlade på ett sätt som främjar medarbetarnas motivation att arbeta målinriktat med konflikthanteringen? Resultatet visade att SSAB inte har några mål eller strategier för konflikthantering som är gemensamt för hela organisationen. Ansvarig chef vid den arbetsgrupp som var mål för undersökningen visade sig ha en målsättning med konflikthanteringen samt en strategi för hur arbetet ska genomföras.

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.