Inledning:Det är väl få människor som har kunnat undgå att på något sätt bli indragen i en konflikt. Framförallt gäller nog detta människor som dagligen arbetar i organiserat på arbetsplatser, Där ska många viljor mötas och förenas till en helhet för att nå de aktuella organisationernas uppsatta mål. Under vår utbildning så har det inte getts så stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter är. Detta väckte vårt intresse gällande konsultverksamhet inom ämnet.Syfte:Syftet med denna undersökning är att studera hur några inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med åtta stycken män och kvinnor som alla jobbar med någon form av konsultverksamhet beträffande konflikthantering. Det vi har grundat vår studie på är fenomenologi.

Denna C-uppsats har två syften. Det ena är att studera samrådsprocesserna i den svenska miljörätten och i plan- och bygglagen (PBL) för att se hur dessa samrådsprocesser i dagsläget tillgodoser allmänhetens möjligheter att medverka i och att påverka miljöärendena. Det andra syftet med uppsatsen är att studera hur olika alternativa konfliktlösningsmetoder (ADR) har tillämpats i USA vid konflikter med allmänheten och i synnerhet vid konflikter som rör miljön. Tanken är att därefter diskutera möjligheterna att implementera de amerikanska lärdomarna till svensk miljörätt. Metoden för att studera dels den svenska miljörätten dels de amerikanska ADR- metoderna har varit deskriptiv.

Uppsatsen behandlar den svenska säkerhetspolitiska diskursens normativa mönster samt ställningstagande i Kosovokonflikten år 1999, Afghanistankonflikten år 2001, Irakkonflikten år 2003 och den pågående Darfurkonflikten utifrån en realistisk förklaringsmodell. Syftet med uppsatsen är att pröva hypotesen att det förekommer paradoxer i den svenska säkerhetspolitiska retoriken kring normer som är stadgade för Sverige och att retoriken saknar intern konsistens. Uppsatsen syftar även till att undersöka huruvida den svenska statens normativa ställningstaganden styrs av en nyttomaximerande aspekt. Uppsatsen visar på att det i den svenska säkerhetspolitiska diskursen framhålls värdet i normer som underminerar varandra samt att Sveriges normativa mönster i uppsatsens valda konflikter är inkonsekvent. Uppsatsen för ett resonemang som visar på att paradoxerna i diskursen och Sveriges inkonsekventa normativa mönster bygger på en nyttomaximerande aspekt, det vill säga Sveriges normativa ställningstagande och agerande i uppsatsens valda konflikter är inte styrt av normerna i sig utan av Sveriges nationella intressen..

Sverige blir alltmer mångkulturellt. I dagens samhälle finns det många individer och grupper av olika härkomst. Detta har lett till många diskussioner kring integration samt konflikter mellan olika folkgrupper. Vad kan dessa konflikter mellan de olika folkgrupperna innebära för individernas identitetsskapande? Och hur kan vissa av dessa individers identitet och livsvillkor formas under en integrationsprocess?Denna antologi kommer att behandla identitet ur ett etnicitetsperspektiv.

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader ställer nya krav på ett internationellt ledarskap med kunskap angåendekulturella skillnader. Det ledare gör över hela världen är ungefär detsamma men dess utförandeskiljer sig åt mellan olika länder vilket kan leda till att missförstånd och konflikter uppstår, ettstörre fokus på kulturell kunskapsinhämtning kan leda till ökad effektivitet och underlättabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som är effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike är det land i Europa som länge dominerats av enbolagsform där familjägande är centralt, till skillnad från övriga länder organisationer i storutsräckning utgörs av större enheter, idag går dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus på effektivisering, konsekvensen av denna utveckling är att det ställs andra krav på ledarskapet.Lutz är en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet på den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader kräver förståelse förtvärkulturella möten därför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet är att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende på fem dimensioner som är centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.

Konflikten i Darfur påbörjades 2003 men först i mitten av 2004 började frågan på allvar att diskuteras i FN:s säkerhetsråd. När FN väl uppmärksammat problemen i Darfur gjordes ändå inget för att stoppa pågående massakrer på civilbefolkningen. I denna uppsats frågar vi oss vad som gick fel i FN och vad som kan reformeras i Säkerhetsrådet för att förhindra att denna situation uppstår igen i framtida konflikter. Vi gör en normativ och konstruktiv analys av befintliga reformförslag inom FN och presenterar också egna idéer.De problem vi har funnit som kan ha lett till denna handlingsförlamning är framförallt en orättvis maktstruktur i Säkerhetsrådet, det samtida Irak-kriget, stormakternas skilda egenintressen samt att konflikten i Darfur var komplicerad och inte alls ett traditionellt krig. Dessutom har vi funnit stora problem med suveränitetsprincipen och FN:s folkmordsdefinition.

Syftet med studien är att söka förklaringar till varför svenska organisationer inte har inrättat heltäckande konflikthanteringssystem och/eller uttalade strategier för konfliktförebyggande. Jag har sökt förklaringarna genom HR-chefers synsätt på konflikter, konflikthantering och konfliktförebyggande arbete. Jag ville också försöka finna vilka eventuella hinder som kan finnas och vilka nödvändiga förutsättningar som är förknippade med utvecklingen av konflikthanteringssystem. Hur resonerar HR-chefer kring frågan om det är möjligt eller önskvärt att ha ett konflikthanteringssystem?Jag har valt att studera synsätt hos HR-chefer/strateger på olika typer av arbetsplatser, såväl privata som offentliga.

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader ställer nya krav på ett internationellt ledarskap med kunskap angåendekulturella skillnader. Det ledare gör över hela världen är ungefär detsamma men dess utförandeskiljer sig åt mellan olika länder vilket kan leda till att missförstånd och konflikter uppstår, ettstörre fokus på kulturell kunskapsinhämtning kan leda till ökad effektivitet och underlättabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som är effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike är det land i Europa som länge dominerats av enbolagsform där familjägande är centralt, till skillnad från övriga länder organisationer i storutsräckning utgörs av större enheter, idag går dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus på effektivisering, konsekvensen av denna utveckling är att det ställs andra krav på ledarskapet.Lutz är en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet på den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader kräver förståelse förtvärkulturella möten därför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet är att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende på fem dimensioner som är centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.

Detta är en empirisk studie som handlar om relationen mellan arbetsliv och privatliv. Det som beskrivs i studien är innebörden av att ha ett serviceyrke samt att arbeta på obekväma tider. Är de två sfärerna, arbetssfären och familjesfären, relaterade till varandra eller är de två helt skilda sfärer? Kan det uppstå konflikter mellan arbetsrollen och familjerollen?Syftet är att undersöka hur relationen mellan arbetsliv och privatliv fungerar för flygpersonal och butiksbiträden. Olika teoretiska perspektiv presenteras på aspekterna av samspelet av arbete och familj.

Syftet med den här studien är att ta reda på om det förekommer konflikträdsla mellan individer i en organisation, och i så fall vad det skulle kunna bero på. Efter sökning av artiklar och genomgång av litteratur i ämnet gjordes en enkät- och intervjuundersökning bland ett urval av undersköterskor på Universitetssjukhuset i Örebro. Bland cirka 630 anställda undersköterskor lämnades 100 stycken enkäter ut, varav 60 stycken besvarades. Parallellt med enkätundersökningen har fem av de anställda undersköterskorna på USÖ intervjuats. Två av dem valdes ut på grund av att de redan vid utlämnandet av enkäterna muntligen uttryckte egen erfarenhet av konflikträdsla.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Vi redogör för psykologiska förklaringar till hur identiteter påverkar gruppers benägenhet att sluta sig samman under yttre hot. Vad vi intresserar oss för är vad detta har fått för resultat i väpnade konflikter. Många bedömare menar att de väpnade konflikterna efter det kalla krigets slut uppvisar en aldrig tidigare grymhet människor emellan. Hur är denna möjlig?Med resonemangen om gruppidentiteter som utgångspunkt söker vi utreda vad forskningsvärlden säger om möjligheterna till försoning mellan tidigare fiendegrupperingar.

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader ställer nya krav på ett internationellt ledarskap med kunskap angåendekulturella skillnader. Det ledare gör över hela världen är ungefär detsamma men dess utförandeskiljer sig åt mellan olika länder vilket kan leda till att missförstånd och konflikter uppstår, ettstörre fokus på kulturell kunskapsinhämtning kan leda till ökad effektivitet och underlättabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som är effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike är det land i Europa som länge dominerats av enbolagsform där familjägande är centralt, till skillnad från övriga länder organisationer i storutsräckning utgörs av större enheter, idag går dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus på effektivisering, konsekvensen av denna utveckling är att det ställs andra krav på ledarskapet.Lutz är en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet på den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader kräver förståelse förtvärkulturella möten därför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet är att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende på fem dimensioner som är centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.

Denna uppsats behandlar hur trafikplanering möter olika mål, vilka konflikter som kan uppstå samt hur trafiksäkerheten kan öka. Arbetet är upplagt som en fallstudie och undersökningen har ägt rum i Växjö tätort.Det finns flera olika mål som står i konflikt med varandra i samhällsplaneringen och dessa konflikter kan även ses i trafikplaneringen. De mål som har granskats i denna uppsats är trafiksäkerhet, miljö och estetik. Fokus har legat på hur trafiksäkerheten påverkas när det estetiska och miljöfrågorna ska involveras i planeringen. Det finns risk att trafiksäkerheten hamnar i skymundan av de andra målen, särskilt när det kommer till miljöfrågor.I Växjö kommun arbetas det aktivt med trafikfrågor, både ur ett miljöperspektiv som ett säkerhetsperspektiv.

Sexual violence in armed conflict is not a new phenomenon. Although it has a long history, it's only in recent years from 1990 that is has been given more attention in science and media. I will in my thesis look at the conflicts of former Yugoslavia and Congo (DRC) and I will use two theories to investigate how the use of conflict-related sexual violence best can be explained. The two theoretical frameworks I have chosen are Feminist theory and Rational Choice theory. The conflicts will be at the center of analysis.