Två policys på kollisionskurs?
en kvalitativ undersökning av grundskolans miljöpolicy
En central fråga som hela tiden har återkommit är: hur ska staten
organiseras för att på bästa möjliga sett ta tillvara på demokratins
fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s
miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till
att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida
vid sida. På den teoretiska nivån finns stora konflikter mellan den
liberala demokratin och ekologismen.
Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och
liberalismens rättigheter är uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa
konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir
relevant att studera dels på grund av att Agenda 21-handlingsplanen
tillskriver skolan ett stort ansvar när det gäller att utbilda
miljömedvetna medborgare och dels på grund av att begreppet hållbar
utveckling fått allt större prioritet på den politiska dagordningen i de
liberala demokratierna. Ett rimligt antagande då en policy ska
implementeras är att få konflikter mellan olika policys är en förutsättning
för ett gott resultat.
Uppsatsens metod som är en textanalys av kvalitativ form använder en
idealtypsanalys för att analysera det empiriska materialet, som består av
både formell och informell policy, den nationella skolplanen samt
intervjuer med pedagoger och skolledare. Tre skolor som är
miljöcertifierade av stiftelsen Håll Sverige Rent väljs ut för att ingå i
intervju urvalet, där sedan rektorerna och miljöansvariga pedagoger
intervjuas.
Slutsatserna visar en aning splittrade resultat. Samtidigt som den
empiriska analysen visar på stora empiriska konflikter mellan den liberala
demokratin och den politiska ekologismen, finns samtidigt andra faktorer
som gör dessa slutsatser obetydliga. Det visade sig att skolans policy
tillskriver eleverna både liberala rättigheter och ekologiska skyldigheter.
Denna slutsats går naturligtvis emot den i syftet uppställda preliminära
slutsats att få konflikter mellan olika policys är en förutsättning för att
uppnå ett gott resultat av implementeringen. Teoretiska faktorer som
försvårar för denna slutsats är frågan hur mycket rättigheter barnen
egentligen har enligt den liberala teorin, vilket också går igen i den
empiriska analysen. Även om det alltså finns empiriska konflikter mellan
den liberala demokratin och ekologismen är det avslutningsvis svårt att dra
några generella slutsatser eftersom det finns en svårighet att avgöra hur
mycket rättigheter som tillskrivs barnen från första början.