Två policys på kollisionskurs?
en kvalitativ undersökning av grundskolans miljöpolicy
En central fråga som hela tiden har återkommit är: hur ska staten organiseras för att på bästa möjliga sett ta tillvara på demokratins fördelar, utan att riskera att jordens resurser blir överexploaterade? FN:s miljökonferenser, i exempelvis Stockholm och Rio de Janerio har lett till att ekologismen och den liberala demokratin varit tvungen att existera sida vid sida. På den teoretiska nivån finns stora konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen. Med bakgrund av konflikten mellan ekologismens skyldigheter och liberalismens rättigheter är uppsatsens syfte att undersöka huruvida dessa konflikter existerar och utgör ett problem i skolans verksamhet. Detta blir relevant att studera dels på grund av att Agenda 21-handlingsplanen tillskriver skolan ett stort ansvar när det gäller att utbilda miljömedvetna medborgare och dels på grund av att begreppet hållbar utveckling fått allt större prioritet på den politiska dagordningen i de liberala demokratierna. Ett rimligt antagande då en policy ska implementeras är att få konflikter mellan olika policys är en förutsättning för ett gott resultat. Uppsatsens metod som är en textanalys av kvalitativ form använder en idealtypsanalys för att analysera det empiriska materialet, som består av både formell och informell policy, den nationella skolplanen samt intervjuer med pedagoger och skolledare. Tre skolor som är miljöcertifierade av stiftelsen Håll Sverige Rent väljs ut för att ingå i intervju urvalet, där sedan rektorerna och miljöansvariga pedagoger intervjuas. Slutsatserna visar en aning splittrade resultat. Samtidigt som den empiriska analysen visar på stora empiriska konflikter mellan den liberala demokratin och den politiska ekologismen, finns samtidigt andra faktorer som gör dessa slutsatser obetydliga. Det visade sig att skolans policy tillskriver eleverna både liberala rättigheter och ekologiska skyldigheter. Denna slutsats går naturligtvis emot den i syftet uppställda preliminära slutsats att få konflikter mellan olika policys är en förutsättning för att uppnå ett gott resultat av implementeringen. Teoretiska faktorer som försvårar för denna slutsats är frågan hur mycket rättigheter barnen egentligen har enligt den liberala teorin, vilket också går igen i den empiriska analysen. Även om det alltså finns empiriska konflikter mellan den liberala demokratin och ekologismen är det avslutningsvis svårt att dra några generella slutsatser eftersom det finns en svårighet att avgöra hur mycket rättigheter som tillskrivs barnen från första början.