Beskattningsrättens anpassning till internationella redovisningsprinciper
BeskattningRedovisningSambandVerkligt värdeIASManagement of enterprisesFöretagsledningManagementBusiness and Economics
Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera huruvida det nuvarande nära sambandet mellan redovisning och beskattning kan fortsätta att existera om internationella redovisningsprinciper införlivas i svensk rätt. Vidare kommer olika skatte- och civilrättsliga förslag att analyseras utifrån ett statligt och företagsekonomiskt perspektiv. Våra empiriska studier utgår till stor del utifrån redan befintlig litteratur i ämnet och vår övergripande ansats är därmed deduktiv. Då våra problemformuleringar, och på dem förväntade svar, är väldigt komplexa, så har vi valt ett kvalitativt angreppssätt med personliga intervjuer som metod för insamling av empiri. Vår teoretiska referensram består av principer, lagar, normer och modeller som på något sätt behandlar sambandet mellan redovisning och beskattning. Dels vad som legat till grund för hur sambandet ser ut i Sverige idag, och dels vilka olika varianter av lösningar som finns. Vårt empiriska material består av information insamlat vid personliga intervjuer. Vi har intervjuat en auktoriserad revisor vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Malmö och två regionsspecialister vid Skatteverkets storföretagskontor i Malmö. De internationella redovisningsreglerna bör framförallt tillämpas av noterade bolag och bolag av stort allmänt intresse. De där av följande beskattningsmässiga problemen bör hanteras genom en frikoppling mellan redovisning och beskattning.