Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda om revisionskunder upplever att revisionen skapar ett vÀrde och vad som utgör detta eventuella vÀrde. Vi vill ocksÄ utreda om det finns skillnader mellan ett företags upplevda vÀrde beroende pÄ ÀgarförhÄllanden, revisionsbolag och kontakt med revisorn.Metod: Vi har gjort en kvantitativ undersökning genom att skicka ut en webbenkÀt till 540 aktiebolag. Den kvantitativa undersökningen kompletterades med semistrukturerade intervjuer med ekonomichefen pÄ tvÄ företag i Kristianstad för att fÄ djupare förstÄelse för aktiebolagens uppfattning av revision som vÀrdeskapande.Empiri: WebbenkÀten besvarades av 139 företag. Flertalet av respondenterna anser att revisionen ger ett ekonomiskt vÀrde, mÄnga har uppgett att de anser att revisionen fungerar som en kvalitetsstÀmpel och att reviderad finansiell information Àr mer kvalitativ Àn ej reviderad finansiell information. Resultaten pekar Àven pÄ att relationen med revisorn Àr betydande för företagens uppfattning om revisionens vÀrde.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

RevisionsberÀttelsen Àr ett standardiserat dokument dÀr revisorn presenterar de resultat som framkommit i revisionen. Syftet med revisionsberÀttelsen Àr att ge företagets finansiella information en ökad trovÀrdighet och utgör tillsammans med Ärsredovisningen ett underlag för beslutsfattande rörande företaget. Utan revisionsberÀttelsen Àr det svÄrt för anvÀndare av Ärsredovisningen att avgöra om den Àr fullstÀndig och rÀttvisande. Uppsatsens syfte Àr att genom enskilda anvÀndares uppfattningar synliggöra och ge en djupare förstÄelse för revisionsberÀttelsens betydelse för anvÀndarna. Uppsatsen behandlar Àven revisionsberÀttelsens betydelse för anvÀndarnas förtroende till företaget.

Syfte: Med start Är 2009 genomförde den svenska regeringen flera ÄtgÀrder för att minska de administrativa kostnaderna för företagen, varpÄ revisionsplikten för mindre aktiebolag upphörde. Finansieringen för de mindre företagen Àr en viktig frÄga för ekonomisk tillvÀxt i Sverige, och för att kunna utöka verksamheten krÀvs kapital. Det vanligaste i Sverige Àr att all expansion sker med lÄnade pengar. För dessa företag Àr det av yttersta vikt att kreditprövningen sker med stor aktsamhet för att undvika framtida förluster. Vi stÀller oss dÀrför frÄgande till hur den frivilliga revisionen pÄverkar företagets möjligheter till lÄn och i förlÀngningen den expansion som Àr viktig ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv.

SammanfattningTitel: Hur pa?verkar Gerillamarknadsfo?ring Generation Y? A?mne/Kurs:  Fo?retagsekonomi - KandidatuppsatsHandledare:  Lars HaglundNyckelord: Marknadsfo?ring, Gerillamarknadsfo?ring, Generation Y, Annonsering, Word-of-mouth, Buzz- marknadsfo?ring, varuma?rkesattityd, varuma?rkesengagemang, engagemang online, kommunikation.Bakgrund: Marknadsfo?ring handlar om att skapa och utveckla lo?nsamma kundrelationer. I dagens samha?lle sa? sker marknadsfo?ring runtom omkring oss hela tiden. Pa? grund av detta har Generation Y utvecklat strategier som automatiskt sorterar bort o?verflo?dig och ono?dig information.

Denna studie undersöker nÄgra yrkesverksamma i offentliga myndigheter (LÀnsstyrelsen, polisen, elevhÀlsan) och en frivillighetsorganisations (RÀdda Barnen) definition och förestÀllningar om "hedersrelaterat" vÄld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrÄgan" initierades Är 2002. Studien tar sin utgÄngspunkt i det intersektionella perspektivet. För att fÄ svar pÄ de yrkesverksammas definitioner och förestÀllningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehÄllsanalys tillÀmpats. De centrala fynden av studien gÄr i linje med tidigare intersektionell forskning, dÀr en framtrÀdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" Äterfinns, dÄ den förknippas och förklaras utifrÄn kulturella aspekter.

Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i Europeiska unionen som fortfarande har kvar allmÀn revisionsplikt i samtliga aktiebolag. Detta innebÀr att alla aktiebolag, stora som smÄ, mÄste granskas av en kvalificerad revisor. Revisionen kan i mÄnga fall vara för omfattande och kostsam för det lilla bolaget. Den nya regeringen har dÀrför tillsatt en utredning som skall se över hur ett avskaffande av revisionsplikten i de smÄ aktiebolagen kan komma att ske. Revisorerna har idag mÄnga mindre aktiebolag som klienter.

Årsredovisningen Ă€r företagets mest vĂ€lrenommerade och viktiga kanal för att kommunicera med omvĂ€rlden och anvĂ€nds dĂ€rför nĂ€r externa intressenter skall fatta beslut rörande verksamheten. DĂ€rför Ă€r det viktigt att redovisningen Ă€r noggrant sammanstĂ€lld och ger en sĂ„ rĂ€ttvisande bild som möjligt av företagets stĂ€llning. För att intressenterna ska kunna lita pĂ„ att Ă„rsredovisningen Ă€r korrekt utförd mĂ„ste redovisningen granskas av en objektiv expert, det vill sĂ€ga en revisor, innan den godkĂ€nns. Revisorn har varken tid eller möjlighet att granska allt i en Ă„rsredovisning dĂ€rför mĂ„ste delar vĂ€ljas ut. Granskningen skall grunda sig pĂ„ de delar i Ă„rsredovisningen dĂ€r risken för vĂ€sentliga fel Ă€r störst, vilket bidrar till att revisorn mĂ„ste göra en vĂ€sentlighetsbedömning.

Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Internationella handelshögskolan i Jönköping, Revision, Magisteruppsats, VT 2011. Författare: Caroline Lillevang & Anna Norrsell Karlsson Handledare: Gunnar Rimmel & Fredrika Askenmalm Titel: Oligopolets fall? ? En analys av EU kommissionens förslag till att lösa upp revisions- och rÄdgivnings-branschens marknadskoncentration Bakgrund och Problem: Enligt den utgivna Grönboken Àr det nödvÀndigt för den finansiella stabiliteten att re-visions- och rÄdgivningsbranschen och dess marknadsstruktur utvecklas. EU kommissionen vill lösa upp mark-nadskoncentrationen och diskuterar bland annat ett införande av krav pÄ gemensam revision för större bolag samt krav pÄ byrÄrotation. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka huruvida Grönbokens förslag Àr rÀtt vÀg att gÄ för att uppfylla EU kommissionens önskan om att förÀndra revisions- och rÄdgivningsbranschens marknadsstruktur.

Aim: Earlier studies have investigated what impact the relationship between the auditor and their clients have on the auditor?s objectivity. There are different opinions about whether a close relationship harms or promote the auditors work. Furthermore there are studies that show what strategies the auditor (and client) tends to use in the negotiation between the two of them. On this basis we have chosen to study if there are any correlation between the nature of the auditor client relationship, the auditor?s negotiation strategy against the client and the auditor?s objectivity.Method: Because of our purpose to study if there is any correlation between the relationship, the negotiation strategies and the auditorÂŽs objectivity we have chosen to implement a quantitative survey.

Som en följd av de ekonomiska och politiska reformerna pÄ 1990-talet i Ryssland utökades möjligheterna för internationell handel och samarbete mellan Ryssland och andra lÀnder. NÀr lÀnder med olika nationella revisionssystem börjar samverka pÄ en internationell marknad förekommer kommunikations- och förtroendeproblem, vilka kan lösas genom tillÀmpning av ett dubbelt revisionssystem: nationellt och internationellt. De ryska lagarna om revisionsverksamhet ? 307-?3 7§ och ? 208-?? föreskriver vilka företag som Àr revisionspliktiga enligt bÄda standarderna. Det finns dock företag som inte Àr revisionspliktiga, men som frivilligt vÀljer att ha sin verksamhet reviderad.

Är det sĂ„ att revisorer och firmatecknare upplever att villkoren för revisionsuppdraget har definierats tydligare p.g.a. införandet av uppdragsbrev? Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om auktoriserade och godkĂ€nda revisorers uppfattning skiljer sig frĂ„n firmatecknares för de smĂ„ aktiebolagen, med avseende pĂ„ uppdragsbrevets innebörd. Slutligen förklara de faktorer som möjligen pĂ„verkar.Uppsatsen genomfördes med ett positivistiskt synsĂ€tt och en deduktiv undersökningsansats. MĂ„lsĂ€ttningen var att hela tiden förhĂ„lla oss objektiva och pĂ„ ett öppet och oberoende sĂ€tt samla in kunskap.

Uppsatsen handlar om den ekonomiska brottsligheten i nÀringslivet med fokus pÄ penningtvÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för de senaste Ärens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvÀtt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssÀtt och metoder.Förutom att studera lagstiftningen pÄ omrÄdet har vi Àven utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fÄtt en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten.Ekonomisk brottslighet Àr ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott Àr svÄra att upptÀcka och de kostar samhÀllet mycket pengar.

Jag valde att i min uppsats behandla den svenska Koden för bolagsstyrning(Corporate Governance) och mitt syfte var att göra en jĂ€mförelse mellan Kodensoch Aktiebolagslagens regler för bolagsstyrning För att lyckas med detta har jaganvĂ€nt mig av den traditionella juridiska metoden och utgĂ„tt frĂ„n denrĂ€ttsdogmatiska ansatsen.Bolagen ska, enligt Koden, offentliggöra tid och plats för stĂ€mman i sambandmed att tredje kvartalsrapporten lĂ€mnas. I god tid ska bolaget pĂ„ sin hemsidainformera om aktieĂ€garnas rĂ€tt att fĂ„ Ă€rende behandlat av stĂ€mman och Kodenhar Ă€ven noterat ett ökat internationellt Ă€gande i svenskt nĂ€ringsliv och dĂ€rförska bolaget övervĂ€ga om stĂ€mman ska simultantolkas. Även regeln om att manska kunna delta i bolagsstĂ€mma frĂ„n annan ort underlĂ€ttar för utlĂ€ndska Ă€gare.En av de stora nyheterna i Koden Ă€r att bolagen ska ha en valberedning meduppgift att nominera kandidater till styrelsen, ge förslag till arvodering avstyrelsen, nominera revisor och föreslĂ„ arvode till revisorn. Bolagen ska Ă€ven haett revisionsutskott, med ansvar för kvalitetssĂ€kra den finansiellarapporteringen, och ett ersĂ€ttningsutskott med ansvar för att bereda förslag tillprinciper för ersĂ€ttningar och andra anstĂ€llningsvillkor för bolagsledningen.Utöver att stĂ€rka Ă€garnas position Ă€r informationsgivning Kodens nyckelord. PĂ„bolagets hemsida ska en speciell plats skapas dĂ€r all information som krĂ€vsenligt Koden ska vara lĂ€tt tillgĂ€nglig.

UtifrÄn den existerande lagstiftningen Àr det krav pÄ att alla aktiebolag ska ha en revisor. PÄ revisionsmarknaden föreligger en speciell marknadssituation dÄ 99% av alla revisionsbolag har mindre Àn tio anstÀllda men samtidigt sÄ har de smÄ revisionsbyrÄerna en minoritet avmarknadsandelen. Detta gör att en stor mÀngd företag konkurrerar om en relativt sett litenmarknad. Den rÄdande marknadssituationen gör det intressant att undersöka hur smÄrevisionsbyrÄer anvÀnder marknadsföring för att skaffa nya kunder. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur smÄ revisionsbolag anvÀnder sig avmarknadsföring för att rekrytera nya kunder. I studien anvÀnds ett hermeneutiskt synsÀtt ochen undersökningsmetod bestÄende av tre kvalitativa intervjuer anvÀnds för datainsamling.