Goodwill - Granskningsproblematik?
År 2002 antogs en förordning inom EU innebärande att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna från och med 1 januari 2005 måste upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Antagandet av förordningen har inneburit en förändring av hanteringen av goodwill för svenska börsnoterade företag.Goodwill uppstår vid företagsförvärv när köparen betalar ett överpris för förvärvet. Goodwill utgörs av värdedifferensen mellan vad köparen har betalat och det köpta företagets nettotillgångar. Det som köparen betalar överpris för är de immateriella tillgångar som inte finns med i det förvärvade företagets balansräkning. Dessa immateriella tillgångar förväntas ge goda framtida ekonomiska fördelar. Företag som omfattas av lagstiftningen i IFRS/IAS skall årligen pröva om återvinningsvärdet för goodwill är lägre än det redovisade värdet. Om så är fallet ska en nedskrivning av redovisad goodwill göras. I denna process uppkommer svårigheter både för företag och granskare. Reglerna kring IAS 36 medför att goodwillprövningen uppfattas medföra subjektiva antaganden och bedömningar. Det gamla sättet att hantera goodwill med både avskrivningar och nedskrivningar hade en annan påverkan på både resultat- och balansräkningarna. De nya reglerna lägger större tyngd på att ge en rättvisande bild jämfört med den tidigare lagstiftningen, därav vill man ha en värdering som bättre återspeglar det verkliga värdet. Men hur påverkas granskningen av goodwillposter när subjektiva bedömningar kommer in i bilden?Syftet med denna studie är att analysera revisorers förhållningssätt till företagens beslutsunderlag vid nedskrivningsprövningar av goodwill samt identifiera vilka svårigheter revisorer upplever i samband med granskning av goodwill. Vidare så undersöks bakomliggande orsaker till varför en nedskrivning görs eller uteblir. För att uppfylla syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat tre auktoriserade revisorer samt skickat ut ett frågeformulär till börsnoterade bolag som är noterade på OMX Stockholm Large Cap. Genom en undersökning av kvalitativ karaktär försöker vi skapa en djupare förståelse för hur praxis har utvecklat sig när det gäller goodwillprövningar efter det att IFRS/IAS började tillämpas av noterade svenska bolag.Vår undersökning visar att revisorer upplever svårigheter av olika slag vid granskning av goodwill. När goodwill ska granskas måste revisorn ta hänsyn till många olika faktorer som bland annat innefattar företagsledningars subjektiva bedömningar. Vanligt förekommande är att företagens upplysningar kring nedskrivningsprövningar av goodwill är bristfälliga. Det leder till att revisorernas granskning försvåras eftersom de inte får all nödvändig information som krävs för att bedöma huruvida en genomförd eller utebliven nedskrivning är korrekt bedömd. En annan svårighet med granskningen ligger i kunskapen om bolaget och dess marknad. Det tycks vara så att det är svårare för en revisor att granska ett nytt företag de första åren eller ett företag inom en bransch som de inte är insatta i. Den största svårigheten för en revisor i samband med granskning av goodwill, ligger i att ta ställning till framtidsbedömningarna vilka är baserade på företagsledningens subjektiva antaganden. Vår studie tyder dock på att även vissa andra faktorer såsom företagsledningars psykologiska och strategiska motiv i allra högsta grad påverkar huruvida en goodwillprövning resulterar i en redovisad nedskrivning eller inte. Vi finner att vår studie bekräftar att reglerna i IFRS/IAS gällande goodwill skapat en redovisningstekniskt svårare metod för revisorer att förhålla sig till.