Uppsatsen har syftat till att undersöka den praktiska hanteringen av dagvattenfrågor i förhållande till den rättsliga regleringen av dessa frågor, med utgångspunkt från tre viktiga aktörer inom Lule älvs vattenområde: Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, Luleå kommun och SSAB Tunnplåt AB. Undersökningen har genomförts genom att vi har intervjuat representanter för respektive aktör och sedan bearbetat materialet för vårt syfte. Utöver intervjuerna har vi använt oss av lagtext, förarbeten, doktrin, rapporter och utredningar från myndigheter samt universitetspublikationer. Resultatet har visat att kunskapen om och medvetenheten kring dagvattenfrågor är skiftande hos de olika aktörerna, men gemensamt för samtliga aktörer är dock dels att de inte ser dagvattenfrågorna som något trängande problem att komma till rätta med i nuläget och dels att dagvattenfrågorna generellt har låg prioritet i de olika verksamheterna. Brister i lagstiftningen tillsammans med en svag nationell styrning samt osäkerhet kring ansvarsfördelning och befogenheter i vattenförvaltningen, innebär att det praktiska genomförandet av ramvattendirektivet försvåras, samtidigt som hänsynen till dagvattenproblematiken och dess inverkan på möjligheterna att nå kvalitetskraven för Bottenvikens vattendistrikt är praktiskt taget obefintlig idag..

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga faktorer av betydelse för beskrivning av ett företags position i en affärsmiljö. Detta syfte har sedan brutits ned i fyra forskningsfrågor med avseende att var och en fylla delar av syftet för att tillsammans skapa en helhet där syftet fylls. De olika forskningsfrågorna handlar om: makrofaktorer på marknaden, karaktäristiska drag på marknaden, aktörerna på marknaden och företagets prestation på en given marknad. Detta examensarbete har genomförts på Plannja AB med utgångspunkt från företagets verksamhet i Luleå. Plannja AB tillverkar takplåt, väggplåt och andra kreativa lösningar i tunnplåt.

Dagens företag befinner sig i en föränderlig omvärld som kräver flexibilitet, kreativitet och innovationsförmåga från dess aktörer. Bland annat utifrån den kritik som framkommit mot traditionell ekonomistyrning, har ett flertal prestationsmätningssystem vuxit fram, varav det balanserade styrkortet är ett. Att utforma och implementera ett balanserat styrkort är ett komplext och resurskrävande arbete som är mycket avgörande för funktionen. Men att följa upp och uppdatera det är än betydelsefullare. Ett balanserat styrkort som inte följs upp, är till slut ett balanserat styrkort utan funktion.

Som slutdel inom utbildningsprogrammet ?Arbetsledning inom bygg och anläggning? ingår kursen verksamhetsförlagd utbildning. Kursen handlar om ett praktiskt lärande inom ett mark-, byggentreprenadföretag. De viktigaste uppgifter som kursen omfattar är en analytisk undersökning om företagens sätt att utföra nya projekten, deltagande vid förberedande och utförande delen. Som ett resultat av undersökningen skulle en rapport skrivas där ett problem skulle lokaliseras och eventuella förbättringar föreslås.

Syftet med detta arbete är att kartlägga ytjämnheten på stålbanden efter kallvalsning samt hur den erhålla ytjämnheten påverkas av trimvalsningen. Detta för att undersöka om det är möjligt att minska ner användandet av någon valsyta i Tandemverket vid SSAB Borlänge. Genom att mäta ytjämnheten på stålband av olika kallvalsade kvalitéer efter kallvalsning och trimvalsning, mäta ytråheten på texturerade valsar före och efter användning samt genomföra test med nya ytkombinationer har ett antal resultat genererats. Två test där Docol 200 band som skulle levereras med bandyta 23 valsades med en grövre yta i Tandem (valsyta 48 istället för 34) än vad som är brukligt och sedan trimvalsades med ordinarie valsyta visade att det är möjligt att klara kraven på Ra-värde för bandyta 23 även på band som kallvalsats med en grövre valsyta än i vanliga fall. Dock är det inte säkerställt att kraven för yta 23 alltid kan uppnås på band kallvalsade med grövre valsyta.

Luftkyld hyttsten används sedan mer än 30 år i stället för naturmaterial som förstärkningslager i vägar. Flertalet laboratorieundersökningar av hyttstens E-modul har utförts och visat på höga E-moduler. Som ett led i undersökningen av den E-modul materialet får i verkligheten har Vägverket Region Norr, samfinansierat med SSAB och BDX, låtit utföra fallviktsmätningar av sex vägar i Norrbotten. De valda vägarna skiljer sig åt i ålder och karaktär, från grusväg till högtrafikerad fyrfältsväg och från nybyggd till nästan 20 år gammal. Målet med detta examensarbete har varit att utvidga analysen av vägarna och söka samband mellan E-modulen och vägarnas skadebild, underhållsbehov och ålder samt mellan E-modulen och den nedkrossning av materialet som eventuellt skett på grund av den trafiklast det utsatts för.

Kväve är ett element med både positiva och negativa effekter på ett kolståls egenskaper och det är därför av yttersta vikt att under tillverkningsprocessen kontrollera kvävehalten i stålet med hänsyn till kravet på slutproduktens egenskaper. Möjligheten att styra stålets slutliga kvävehalt påverkas i hög grad av förloppet i LD-processen, d.v.s. det processteg där högkolhaltigt råjärn konverteras till lågkolhaltigt råstål, i huvudsak genom tillförsel av ren syrgas. Både kol och syre har en stark inverkan på kvävets löslighet i flytande stål. Ett flertal planerade försök med provtagning under pågående LD-process och analys med LECO® har legat till grund för en kartläggning av kväveförloppet, särskilt med avseende på konvertering av stål som återanvänds i processen, s.k.

Med spårbarhet avses i detta arbete förmågan att följa en produkts väg från råmaterial till färdig produkt genom hela tillverkningen. Syftet är att göra en förstudie på Ferruforms förutsättningar att utifrån dagens situation införa spårbarhet på tillverkade produkter. Litteraturstudier, intervjuer och studier av tillverkning på Ferruform och andra företag har genomförts för att samla in information. Teorier som beskrivits är bland annat Just-in-time (JIT), Kanban, spårbarhet och produktmärkning. Den spårbarhet som finns på Ferruform i olika sammanhang har beskrivits och utvärderats.

Produktionen och distributionen av fjärrvärme i Luleå kommun sköts av två företag, LuleKraft AB och Luleå Energi AB. Under 2011 utökades samarbetet företagen emellan, med bland annat gemensam driftspersonal. Detta ger förutsättning för ett mer anpassat och optimerat produktionssätt. Med detta som bakgrund skapades en modell över fjärrvärmenätet och tillhörande anläggningar, för att kunna skapa riktilinjer för effektiv produktion vid olika driftförhållanden. Viktiga komponenter för systemet är? Lulekraft - ett kraftvärmeverk vilket eldar processgaser från SSAB och olja för att producera fjärrvärme och el? Fjärrvärmenätet - 42 mil långa ledningar förser i princip hela Luleå kommun med fjärrvärme? Hetvattencentraler - när LuleKraft inte räcker till för att täcka fjärrvärmebehovet finns möjligheten att använda dessa där bränslet är processgaser, olja, pellets eller elFjärrvärmenätet och hetvattencentralerna ägs av Luleå Energi AB men hela systemets drift sköts av personal på LuleKraft.

Osynkroniserade processer samt för små gasklockor hos SSAB EMEA Luleå orsakar fackling av energirik gas och andra problem som exempelvis svängande värmevärde på blandgas. Med hjälp av waveletanalys, korskorrelation och autokorrelation har dynamiken i systemet energigaser kartlagts och analyserats. Utifrån det framarbetade resultatet har även åtgärdsförslag tagits fram.Resultatet visar bland annat på att masugnsgasen har regelbundna svängningar med 30 minuters intervall. Detta påverkar blandgasen som också svänger med 30 minuters intervall men fördröjt jämfört masugnsgasen. Detta beteende orsakar onödig fackling av masugnsgas om nivån i blandgasklockan är för hög.

I dagens samhälle råder hård konkurrens mellan företag på många marknader. För att klara denna konkurrens måste företaget ha klara och specifika mål. Om företag ska lyckas att uppnå dessa mål måste de beakta individerna i företaget. Det är ledningens uppgift att få de anställda att arbeta mot målen och ett styrmedel som går ut på att nå företagets mål genom de anställdas gärningar är belöningssystem. Belöningssystem är tänkta att skapa motivation och öka effektiviteten hos de anställda, blir de anställda mer produktiva är det lättare för företaget att nå de uppsatta målen.

Åren mellan 1950-1965 ses som första generationens innovationsprocess genom att allt fler företag ökade sin användning av innovationsprocesser i samband med den teknologiska utvecklingen i företagen som kännetecknas av den här perioden. Innovation innebär i korthet att något nytt åstadkoms eller att något redan existerande förnyas. Innovationer är ett måste att använda sig av för att företaget ska ha en chans att hålla sig kvar på markanden trots att konkurrensen bara blir starkare och starkare. Det finns flera typer av innovationer, två exempel är produktinnovation och processinnovation. Dessa två innovationstyper är ofta väldigt nära kopplat till varandra och svåra att skilja på.

Åren mellan 1950-1965 ses som första generationens innovationsprocess genom att allt fler företag ökade sin användning av innovationsprocesser i samband med den teknologiska utvecklingen i företagen som kännetecknas av den här perioden. Innovation innebär i korthet att något nytt åstadkoms eller att något redan existerande förnyas. Innovationer är ett måste att använda sig av för att företaget ska ha en chans att hålla sig kvar på markanden trots att konkurrensen bara blir starkare och starkare. Det finns flera typer av innovationer, två exempel är produktinnovation och processinnovation. Dessa två innovationstyper är ofta väldigt nära kopplat till varandra och svåra att skilja på.

Fjärrvärme är ett uppvärmningsalternativ framlyft som en  potentiellt  viktig beståndsdel för att lösa  EU:s satta klimatmål att minska koldioxidutsläppen, effektivisera energiförbrukningen och öka andelen  förnyelsebar  energi,  de  så  kallade  20-20-20-målen.  Detta  då  fjärrvärme  möjliggör tillvaratagandet av spillvärme från industrier och  centraliserade  förbränningar  vilka kan använda annars outnyttjade resurser såsom avfall och grot. Stora förbränningsanläggningar möjliggör även en förbättrad rening av rökgaser. Falun och Borlänge i Dalarna, Sverige, har  sedan 1984 och 1969 haft  fjärrvärmesystem  vilkadrivs av  Falu Energi & Vatten respektive  Borlänge Energi. I samband med att  de två bolagen skulle förbinda sina  vattensystem  togs även beslutet att bilda ett  gemensamt  fjärrvärmenät. Detta kommer förverkligas genom att Grundledningen  hösten 2014  kommer  att  färdigställas.

SSAB HardTech tillverkar säkerhetsdetaljer som till exempel stötfångare till fordonsindustrin. Verksamheten bygger på tekniken att härda borstål i samband med formpressning. Leverantörerna till fordonsindustrin måste kunna garantera att kunden får prima detaljer. Dugliga processer ger upphov till detaljer med rätt mått och därmed behövs inte efterhandskorrigeringar utföras. Då processerna inte är dugliga erfordras en kontroll av samtliga producerade enheter.