Syftet med denna uppsats är att undersöka konsekvenserna för den svenska stålindustrin vid ett införande av utsläppshandel. Uppsatsen behandlar endast den inledande försöksperioden inom EU, det vill säga mellan åren 2005 till 2007. Under denna period omfattas handeln endast av koldioxid. Teorin för utsläppshandel, inklusive dess för- och nackdelar, beskrivs för att få en övergripande förståelse för problemet. För att utvärdera effekterna på den svenska stålindustrin genomförs fallstudier på SSAB Svenskt Stål AB och AvestaPolarit AB.

Detta examensarbete inleddes i januari 2008 och initierades av BDX Industri AB i Luleå. Beställarens önskemål var att ett värmekonduktivitetstal för hyttsten i fält skulle bestämmas. Hyttsten från SSAB i Luleå är ett relativt lite undersökt material trots att det använts som vägbyggnadsmaterial med goda erfarenheter i många år. Hyttsten liknar naturgrus och krossat berg men har några egenskaper som avviker. En av dessa är materialets goda isolerande förmåga.

Sedan 1993 har kallbundna restproduktsbriketter tillförts masugnarna vid SSAB Tunnplåt AB i Luleå. De ersätter en del järnbärare, slaggbildare, koks och kol, men medför också en något ökad slagg- och stoftmängd. Restprodukter som vanligtvis briketteras är hyttsot, filterstoft, brikettfines, LD- grovkorn, fines från stålskrot och avsvavlingsskrot. Brikettfabriken körs nu i det närmaste på maximal kapacitet men det har gjorts försök att injicera hyttsot direkt via formorna i masugn. Kontinuerlig injektion av hyttsot skulle medföra en möjlighet att genom brikettering recirkulera andra restprodukter.

Finland präglades under efterkrigsdecennierna av både ekonomiska och politiska problem. Finland hade ekonomiska problem efter att de varit med i Andra Världskriget, de skulle betala ett stort krigsskadestånd till Sovjetunionen och det krävdes stora summor för att återuppbygga landet. Det var på grund av de ekonomiska problemen stor politisk instabilitet i landet, Finland hade mellan 1950 och 1959 tretton olika regeringar. Push and Pull teorin användes till denna uppsats, Finland var ett typiskt push-land, det vill säga ett land med negativa förhållanden med hög arbetslöshet och stor bostadsbrist. Medan Sverige var ett pull- land alltså ett land som har ekonomiska framgångar och hög arbetslöshet och var därmed ett land som människorna från ett push-land flyttar till. Syftet med uppsatsen är att undersöka bakomliggande faktorer till varför människorna ville flytta från Finland och varför de flyttade just till Sverige.

SSAB EMEA är en av världens mest framstående industrier inom ståltillverkning. För att säkerställa en fortlöpande stålproduktion och en i övrigt fungerande verksamhet måste alla delar i ledet fungera. En mycket vital funktion är en fungerande eldistribution. Under jord på verksamhetsområdet går så kallade kabelkulvertar där kraft- och manöverkabel är förlagda. Dels strömförsörjer kablarna tillverkningsprocesser och anläggningar på området och dels finns manöverkablar för styrning av tillverkningsprocessen.

Rapporten är tänkt att fungera som ett informationsdokument för de företagen samt personer och funktioner som påverkas vid en eventuell olycka i Svartöstaden. Förhoppningen är att rapporten ska öka förståelsen för vilka risker som finns inom området. Vidare är det även önskvärt att densamma skall kunna fungera som ett styrdokument vid eventuell utökad bebyggelse utav Svartöstaden samt närliggande områden. När en av Norrbottniabanans föreslagna sträckor planeras i direkt anslutning till området, finns det därav ett behov av en sammanställning av de olika företagens specifika risker. Svartöstaden byggdes upp under slutet av 1800-talet, den malm som framställdes vid gruvan i Malmberget transporterades ner till Luleå för vidare transport via fartyg.

I denna studie undersöks möjligheten att ersätta en del av oljeförbrukningen på LULEKRAFT AB med naturgas. LULEKRAFT AB är ett kraftvärmeverk i storleksordningen 350 MW bränsle och 100 MW elkraft och 200 MW värme ut. Producerad elkraft säljs till närliggande SSAB och producerat hetvatten distribueras via ett fjärrvärmesystem. Som primärbränsle används en blandgas bestående av processgaser från SSAB:s metallurgiska enhet. Vid lågt värmevärde eller brist på blandgas, vid perioder av hög last samt vid uppstart av anläggningen används olja.

Fjärrvärmebehovet i Luleå förses till största delen av kraftvärmeverket LuleKraft som främst bränner processgaser från stålproducenten SSAB. Lågkonjunkturen i stålbranschen de senaste åren har gjort att gastillgången har minskat varpå start av spetslastanläggningar och användande av stödbränsle har ökat. Frågan om energilagring har därför blivit ytterst aktuell. Syftet med arbetet har därför varit att undersöka om en eller flera ackumulatortankar utplacerade i nätet är en fördelaktig investering.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie över Luleå fjärrvärmenät samt ackumulatortankar. Därefter undersöktes placeringen av ackumulatortanken.

Dennna rapport är resultatet av examensarbetet ?Metod för att säkerställa robust beteende vid krockberäkningar? som är utfört vid SSAB HardTech och Luleå tekniska universitet. Syftet var att utvärdera befintliga samt nya numeriska (LS-DYNA) metoder för att säkerställa att produkterna, i första hand stötfångarsystem, har ett robust deformationsbeteende. I första hand undersöktes en monoblockstötfångare, men senare undersöktes även en stötfångare med tredelade krockboxar. Problemet med monoblockstötfångaren var att den deformerade nedåt (z-led) i krocktest men inte i simulering.

Ett företag kan behöva förändra sin strategi för att bli mer effektivt. Vid förändring av ett företags strategi står företaget ofta inför ett förändringsarbete som kan påverka hela eller delar av verksamheten. Därav borde en analys av ett företags nuläge i förhållande till ett önskat läge göra att företag relativt enkelt skulle uppnå bättre resultat. Så enkelt är det emellertid inte: företag skall dessutom transportera sig från nuläget till önskat läge. Syftet med denna uppsats var att beskriva ett förändringsarbete och de kritiska framgångsfaktorerna vid byte av ekonomiskt styrsystem i ett storföretag.

Personalen på provhanteringen upplever idag en del belastningsbesvär på grund av den manuella hanteringen av L1-prover. Vissa besvär har upplevts under ett antal år och för att minska risken för belastningsbesvär måste arbetsmomenten förändras. Dessutom kommer SSAB:s planerade kapacitetsökning av höghållfasta stål att innebära fler provtagningar och därmed fler prover att hantera på provhanteringen.Projektet är avgränsat till att behandla de arbetsmoment som syftar till att förbereda L1-proverna för analys och som utförs i verkstaden på provhanteringen. Målet med projektet är dels att presentera ett antal koncept för hur arbetsmomenten på provhanteringen kan förbättras ur ett belastningsergonomiskt perspektiv, dels att kartlägga arbetsmiljön på provhanteringen vad avser belysning och buller.Arbetet på provhanteringen består av att förbereda utskurna prover för analys. Analyserna av proverna har två syften.

Environmental issues is now taking a growing place in society and to ensure that companies meet public expectations and do their part in working towards a sustainable development, environmental management system is said to be an effective tool (Almgren & Brorson, 2009).This case study has examined a company's environmental management system in order to find strengths and weaknesses within the ISO 14001 system. The work was carried out using interviews, document reviews and analyzes in which the three main concepts control the report ; "daily work", "audit" and "environmental aspects".The results shows that the daily work looks different depending on where you are; in the production or at the office. The audit examined all documents related to the environmental management system and the study showed that the biggest strengths was the commitment and waste handling while areas such as environmental goals and management review needed improvement. As a result of the deficiencies identified, suggestions for improvements was proposed. The investigation of the routine of the environmental aspects showed an incomplete routine where the red wire from identification to evaluation was missing.

SSAB Oxelösund producerar järn i masugnsprocessen. Som bränsle och reduceringsmedel av järnmalmen används koks. Koks bildas genom torrdestillering av stenkol, s.k. koksning. Som en biprodukt vid koksning bildas koksugnsgas.

SSAB Tunnplåt har i Borlänge en produktionsanläggning innehållande varmvalsverk, kallvalsverk, normaliseringsanläggning, betsträckor, spaltsträckor, klippsträckor och ytbeläggningslinjer m.m. Genom hela varmvalsningsprocessen bildas oxid på den varma stålytan s.k. glödskal. Under pågående processer avlägsnas glödskalet för att ej påverka slutproduktens ytfinish och materialegenskaper. Fastän ytan spolas ren från glödskal före varje valsning händer det att det finns glödskalsproblem i form av grov yta på de färdiga banden.

Den tilltagande internationella globaliseringen gör att företag ständigt möter ökande konkurrens. På grund av den ökade globala konkurrensen kan företag inte längre bara sätta försäljningspriser som täcker deras kostnader för produkten, utan i dagens läge måste de även se till vad de tänkta kunderna faktiskt är villiga att betala. Det finns olika metoder för att prissätta produkter, traditionell självkostnadskalkylering och det nya synsättet target costing. Det finns författare som anser att traditionell självkostnads¬kalkylering tillhör förfluten tid i och med den globala konkurrensen. Många författare menar att det istället är target costing som i dagens läge bör tillämpas, och då framförallt av masstillverkande företag.