En studie av sex vägsträckor med hyttsten
Luftkyld hyttsten används sedan mer än 30 år i stället för naturmaterial som förstärkningslager i vägar. Flertalet laboratorieundersökningar av hyttstens E-modul har utförts och visat på höga E-moduler. Som ett led i undersökningen av den E-modul materialet får i verkligheten har Vägverket Region Norr, samfinansierat med SSAB och BDX, låtit utföra fallviktsmätningar av sex vägar i Norrbotten. De valda vägarna skiljer sig åt i ålder och karaktär, från grusväg till högtrafikerad fyrfältsväg och från nybyggd till nästan 20 år gammal. Målet med detta examensarbete har varit att utvidga analysen av vägarna och söka samband mellan E-modulen och vägarnas skadebild, underhållsbehov och ålder samt mellan E-modulen och den nedkrossning av materialet som eventuellt skett på grund av den trafiklast det utsatts för. Genom skadeinventering, upptagning av materialprover från vägarna, siktning av materialproverna, litteraturstudie samt intervjuer samlades data om vägarna in. Utvärdering och analys av data från fallviktsmätningarna utfördes av en erfaren konsult. Analys av insamlad data och jämförelse med resultaten från fallviktsmätningarna resulterade i följande slutsatser. Det finns inget samband mellan E-modulen och det antal år materialet legat i vägen. Inte heller vägens skadebild eller underhållsbehov går att sätta i relation till E-modulen. Hur E-modulen beror av trafiklasten har inte kunnat undersökas eftersom trafikmätningar inte sker längs alla vägar. Hyttsten kan under vissa betingelser cementera och därmed bli styvare. I de två vägarna med högst E-modul återfanns ett tunt, fint och hårt, cementerat, lager överst i förstärkningslagret. Någon cementering kunde inte urskiljas i de övriga vägarna.