Det behövs nya jobb för att ersätta basindustrins rationaliseringar. En ny struktur måsteskapas för att kunna ta hand om de nya förutsättningarna för svenska företag. De storautmaningarna för stålindustrin generellt är att fortsätta utveckla sina nischstrategier ochäven fortsatta FoU-satsningar för att stimulera kunskapsutveckling och nya innovationer som gör det möjligt att fortsätta utveckla kundanpassade produkter medhögt förädlingsvärde. Detta innebär att de stora företagen måste samarbeta med de små och medelstora företagen för att överföra sin kunskap om sina material till de små ochmedelstora företagen som de i sin tur förädlar, vilket i förlängningen ger de storaföretagen fler kunder.Syftet med denna studie är att använda det höghållfasta stålet, tillverkat av SSAB, somett exempel på en materialutveckling och undersöka vilka konsekvenser det höghållfasta stålet har gett på förädlande företags produktionsprocesser, derasprodukters tekniska egenskaper, designen på produkten, tillverkningskostnad ochmiljöaspekter och även undersöka om det finns några hinder för att skapa nya produktermed höghållfast stål och hur SSAB ska få ut det höghållfasta stålet i större utsträckningtill de små och medelstora företagen. Fallstudier har använts som undersökningsmetod och tre företag, Dellner Couplers AB,Hydroform Design Light AB och ME Racing Service AB har intervjuats.

Vid SSAB EMEA i Luleå framställs råstål i syrgasugnar (LD) där kolhalten i råjärn reduceras till en nivå under 2 % genom reaktion med syrgas. Under processen bildas en slaggfas bestående av oxiderade orenheter från metallfasen och slaggbildare. För att förhindra att slagg rinner ned i skänken efter att ugnen tömts på råstål använder SSAB EMEA ett slaggstopparsystem som kan delas upp i två olika funktioner; detektion av slagg följt av mekanisk blockering av tapphål där slagg tvingas tillbaka in i ugnen genom ett högt kvävgastryck. Systemet introducerades våren och hösten 2010 vilket medförde att en bättre styrning av medföljande slagg kan möjliggöras. För att uppnå en optimering av tappningsförfarandet med minskad medföljande slagg och maximalt stålutbyte utfördes en metallurgisk processtudie av tappningsförloppet på LD under våren 2011.

SSAB Tunnplåt i Luleå har ett integrerat ledningssystem för kvalitet, miljö, arbetsmiljö och säkerhet. De är certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001. Interna revisioner genomförs regelbundet på alla enheter och utförs av företagets verksamhetsutvecklingsgrupp, VU-gruppen, samt ett tiotal andra interna revisorer. I detta arbete har de interna kundernas syn på och förväntningar av interna revisioner analyserats med hjälp av intervjuer. Efter genomförd analys kan två inriktningar urskiljas bland de intervjuade: de som ser de interna revisionerna som ett förbättringsverktyg och de som ser revisionerna som en hjälp för att klara de externa revisionerna.

Tillgången på metallurgiskt kol och koks har under de senaste åren minskat kraftigt p.g.a. en kraftig efterfrågan, främst i Ostasien. För att hålla nere kostnaderna behöver SSAB se över sina kvalitetskrav på kol och koks och en viktig parameter i detta samband är fosforhalten. Om företaget väljer att höja den tillåtna halten på fosfor i kol och koks genom billigare inköp av råvaror kan detta resultera i en ökad fosforhalt i råjärn, vilket kan leda till negativa konsekvenser vid stålframställningen. Samtidigt har kraven på tillåten fosforhalt i färdigt ämne för vissa av specialstålen blivit hårdare, vilket ytterliggare ökar behoven på uppföljning av ståltillverkningen med avseende på fosfor.

På SSAB i Borlänge har man upptäckt att avgaser från färgen förorenar ugnarna vid härdning. Avgaserna består av lösningsmedel och andra flyktiga föreningar som sedan förkolnas och faller ner på lackerade plåtband. För att komma runt det här problemet har SSAB tillsammans med Akzo Nobel Industrial Finishes AB, i Gamleby, tillverkat en färg som inte ska ge ifrån sig något lösningsmedel och på så sätt minska bildandet av föroreningar i ugnarna. Färgen heter NOVA GreenCoat och innehåller rapsmetylester, RME, som är ett reaktivt lösningsmedel och ska binda till bindemedlet i färgen och på så sätt hindras från att avgå vid härdning.Syftet har varit att undersöka om en viss metod fungerar bra för att samla upp avgaser vid härdning. Avgaserna analyserades med GC-MS och härdningen studerades med FTIR.

Detta examensarbete är skrivet på uppdrag av SSAB Tunnplåt AB i Finspång. Syftet är att, för en framtida produktionskapacitetsökning, utreda konsekvenser på materialflöde och lagerbehov i lagren för förvaring av råmaterial, färg och färdigt material. Examensarbetet skall också ge förslag på åtgärder för att, ur lagringssynpunkt, klara av kapacitetsökningen. Produktionstakten är idag 110 000 ton plåt per år och ökningen kommer att ske linjärt, med ett delmål vid 150 000 ton per år och en slutlig toppkapacitet på 170 000 ton per år. Inventeringen av råmaterialförrådet visar att materialet har en genomsnittlig liggtid på sex dagar och att lagernivån varierar mycket över veckan.

SSAB-koncernens övergripande arbetsmiljömål är att ingen anställd, besökare eller entreprenör, ska utsättas för olycksfall, skada eller arbetssjukdom. Man arbetar systematiskt med arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor genom att undersöka och följa upp verksamheten. Syftet med examensarbetet var att ta fram en allvarlighetsgradering för tillbud och olycksfall för att underlätta prioriteringen av de viktigaste åtgärderna samt att ge en nyanserad bild av statistiken. Hur stor andel av de inträffade händelserna är egentligen allvarliga respektive mindre allvarliga? Nuvarande måltavla mäter endast frekvens (antal olycksfall per miljoner arbetade timmar) och gör inte skillnad på exempelvis mindre olyckor och allvarliga klämskador.

Detta examensarbete är framtaget av SSAB:s ingenjörer i fabriken SSAB Oxelösund. Uppdraget består i att konstruera en ny hård- och mjukvara för en befintlig valsningsklocka.Examensarbetet består av flera delar, där den första delen är att konstruera och välja komponenter till en prototyp av ny hårdvara till klockan. När delarna är valda kommer dem att testas med ett laborationskort med den valda processorn för att utvärdera att delarna är kompatibla innan den slutliga hårdvaran beställs.Den andra består i att programmera mjukvara till processorn som kommer att vara kärnan till klockan. Processorn kommer att styra samt beräkna alla in- och utsignaler till alla komponenter som finns i klockan.Den tredje och avslutande delen består av konstruera den slutgiltiga produkten med hjälp av CAD-verktyg. En layout med alla valda komponenter produceras.Tanken med projektet är att man ska uppdatera äldre komponenter till nyare som är lättillgängligare att införskaffa.

Vanadin i konverterslagg är idag ett växande problem i Sverige. Framförallt på grund av att det inte finns någon verklig avsättning för slaggen då den förbjudits som jordförbättringsmedel och då förväntade gränsvärden gällande utlakning förhindrar att den används inom andra områden såsom vägbyggnation. Det finns idag flera vanadinproducenter som använder sig av förblåsning av råjärn för utvinning av vanadin, bland andra Pan Steel i Kina och Nizhniy Tagil Iron and Steel Works i Ryssland. Det koncept som framförallt studerats i detta examensarbete bygger på att först reducera den varma LD konverterslaggen från SSAB till en vanadininnehållande metallfas. Därefter skall en vanadin-fosfor och vanadin-järn separation ske genom att selektivt oxidera vanadinet till en vanadinrik slaggfas.

Koksverksgas har en carcinogen verkan och det är pga. sitt innehåll av Polyaromatiska kolväten (PAH=PolycyclicAromaticHydrocarbons) därför viktigt att begränsa exponeringenför individen. Syftet med undersökningen är biologisk monitorering av exponering för PAH hos koksverksanställda samt att ge personlig återkoppling. Resultaten ger de anställda en möjlighet att påverka sin egen exponering, risk och därigenom även minska den oro som framkallas i denna arbetsmiljö. Den valda undersökningsgruppen arbetar vid Koksverket SSAB i Luleå.

Syftet med detta arbete har varit att ta fram material till en elförbrukningsplan för SSAB i Luleå. Till grund för förbrukningsplanen har en rad effektiviseringsåtgärder undersökts för företagets olika hjälpsystem. Hjälpsystemen som berörts i detta arbete är motorvärmare, belysning, ventilation, pumpar, fläktar, transformatorer och till viss del elmotorer. En viktig avgränsning i arbetet har varit att studera enheter som kan fungera som ledande exempel vid framtida effektiviseringsarbete. Projektet resulterade i en mängd lämpliga effektiviseringsåtgärder med stor besparingspotential och kort återbetalningstid.

Miljöarbetet inom svenskt näringsliv har under det senaste decenniet kommit att handla om miljöledningssystem och främst då om den internationella standarden ISO 14001. Syftet med miljöledningssystem är att ge ett strukturerat arbetssätt som leder till ständig förbättring och ökar företags potential att nå miljöförbättringar. Den centrala delen inom ISO 14001 är identifiering och värdering av miljöaspekter. Genom att värdera miljöaspekterna fastställs vilka aspekter som är betydande miljöaspekter och vilka företag bör arbeta med i sitt miljöprogram. SSAB Oxelösund AB certifierades enligt ISO 14001 år 2004.

Arbetsuppgiften var att ta fram rekommendationer på driftpraxis gällande argonspolning vid en efterbehandlingsstation på SSAB Tunnplåt AB i Luleå. Rekommendationerna skulle gälla tiden för slutspolningen efter att behandlingen av stålet, såsom tillsatser av råmaterial för att uppnå rätt kemisk analys samt temperaturjusteringar för att optimera gjutningen, var färdig. Syftet var att minska mängden oxidinneslutningar i EHS-stål som orsakar igensättning vid gjutningen, samt uppnå kundens förväntningar på rent stål. Insamling av prover (Total Oxygen Sample) och mätningar (syresond) har gjorts vid efterbehandlingsstationen, CAS-OB, och i gjutlådan. Med hjälp av proverna har syrehalten beräknats vid noterade spoltider.

Denna rapport behandlar stoftproblematiken i stränggjutningshallen på SSAB Tunnplåt AB i Luleå. Besvärande stoftkoncentrationer i luften har länge varit ett problem för personalen. Syftet med detta examensarbete var att beskriva den nuvarande situationen samt att kartlägga luftflöden med hjälp av CFD (Computational Fluid Dynamics). Även experimentella metoder ingick som en del i arbetet. I ett inledande skede intervjuades personalen för att författarna skulle få ta del av deras förslag och erfarenheter.

Managementmodeller med inriktning mot processorientering blev populära i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet och ett flertal olika modeller togs fram, marknadsfördes ivrigt av konsulter samt implementerades i många företag. Några av dessa modeller fick större genomslagskraft än andra. Många av dessa modeller blev så kallade managementtrender som fick stor uppmärksamhet under en period men sedan försvann. Litteraturstudier förde oss in på att Total Quality Management (TQM) och Business Process Reengineering (BPR) är två modeller som rönt stor uppmärksamhet. Det som intresserade oss vid litteraturstudierna var att studera hur dessa modeller upplevs i näringslivet idag, 10-15 år efter att de slagit igenom.