Finsk arbetskraftsinvandring i Norrbotten
Finland präglades under efterkrigsdecennierna av både ekonomiska och
politiska problem. Finland hade ekonomiska problem efter att de varit med i
Andra Världskriget, de skulle betala ett stort krigsskadestånd till
Sovjetunionen och det krävdes stora summor för att återuppbygga landet. Det
var på grund av de ekonomiska problemen stor politisk instabilitet i
landet, Finland hade mellan 1950 och 1959 tretton olika regeringar.
Push and Pull teorin användes till denna uppsats, Finland var ett typiskt
push-land, det vill säga ett land med negativa förhållanden med hög
arbetslöshet och stor bostadsbrist. Medan Sverige var ett pull- land alltså
ett land som har ekonomiska framgångar och hög arbetslöshet och var därmed
ett land som människorna från ett push-land flyttar till.
Syftet med uppsatsen är att undersöka bakomliggande faktorer till varför
människorna ville flytta från Finland och varför de flyttade just till
Sverige. Regionalt har uppsatsen fokuserat på Norrbotten, mellan åren 1950
och 1980. För att besvara syftet har vi använt oss av forskning kring
finnar i Sverige och litteratur som behandlar den ekonomiska historian i
Sverige, Finland och Norrbotten. Vi har också använt oss av uppgifter från
Statistiska central byrån.
Norrbotten hade varit ekonomiskt beroende av Sveriges södra delar, med
Stockholm i spetsen, under en längre tid. Men 1939 bestämdes det att
järnverket skulle byggas ut i Luleå. Antalet anställda ökade mellan 1946
till 1952 från 329 anställda till 2000 anställda och 1966 var det 36 926
anställda. Detta bidrog till en folkökning i Luleå från 50 000 till närmare
70 000 mellan åren 1960 och 1975. Även LKAB i Kiruna och Gällivare hade en
positiv ekonomisk utveckling, ett pelletsverk sattes i bruk 1955 som det
första pelletsverket i Europa. År 1961 påbörjades exploateringen av
Leveäniemifältet, som var en stor malmkropp av 1200 meters längd och 100
meters bredd och järnhalten var där 60 procent.
I mitten av 1970-talet bildades SSAB i Luleå, det var en sammanslagning av
tre handelsstålverk i Sverige. År 1982 hade SSAB ett överskott på 23
miljoner, men år 1984 var vinsten 565 miljoner kronor.
Den finska arbetskraftsinvandring fick en dramatisk ökning under 1960-
talet. 1960 fanns det 74 936 finska medborgare i Sverige och 1970 hade de
ökat till 207 499, en bidragande orsak till detta var växande industrin. Av
dessa finska medborgare bodde 1960, 3372 av dem i Norrbotten och 1970 var
siffran uppe i 4749 personer. 1980 hade antalet finska medborgare i Sverige
minskat till 181 481. Norrbotten däremot fortsatte antalet finska
medborgare att öka, 1980 fanns det 8859 finnar bosatta i länet.