Risker inom Svartöstadens industriområde
beräkning av individ- och samhällsrisk
Rapporten är tänkt att fungera som ett informationsdokument för de företagen samt personer och funktioner som påverkas vid en eventuell olycka i Svartöstaden. Förhoppningen är att rapporten ska öka förståelsen för vilka risker som finns inom området. Vidare är det även önskvärt att densamma skall kunna fungera som ett styrdokument vid eventuell utökad bebyggelse utav Svartöstaden samt närliggande områden. När en av Norrbottniabanans föreslagna sträckor planeras i direkt anslutning till området, finns det därav ett behov av en sammanställning av de olika företagens specifika risker. Svartöstaden byggdes upp under slutet av 1800-talet, den malm som framställdes vid gruvan i Malmberget transporterades ner till Luleå för vidare transport via fartyg. I området bildades en malmhamn, bostadsområdet kom att inhysa de arbetare som hade malmhamnen som arbetsplats. I dagsläget har området utvecklats till att innehålla en mängd olika aktörer, främst inriktade mot tung industri. SSAB Tunnplåt är huvudaktör på området, exempel på övriga företag inom området är AGA Gas, Shell Distribution, samt Duroc Special Steel. Riskgrupp Udden är ett samarbete mellan räddningstjänsten Luleå samt företagen vid Svartöstaden. Gruppen har gjort en beskrivning av de områdesspecifika riskerna. Man har även gett ut ett informationshäfte till allmänheten där man beskriver de olika företagen, dess risker samt vad man ska göra om en olycka inträffar. Den grovanalys som gjorts för respektive företag baseras på sedan tidigare framtagna säkerhetsrapporter och riskanalyser. Vidare har en viktning gjorts med syfte att få fram de risker som behöver analyseras vidare. För SSAB Tunnplåt har risken utsläpp av masugnsgas valts, vid Duroc Special Steel läckage på lagertank för ammoniak samt för Shell Distribution läckage på inpumpningsledning i samband med lossning från fartyg. Utav de vidarestuderade riskerna befinner sig de till största delen inom acceptabla nivåer. Utsläpp av masugnsgas var den risk vilken särskiljer sig ifrån övriga, denna hamnade inom det intervall för vilket risker anses acceptabla om de beaktas samt rimliga åtgärder vidtas för att minimera sannolikheten för densamma. För att risknivån i samhället skall kunna hållas på lägsta möjliga nivå, krävs det samarbete mellan de olika aktörerna. Myndigheter samt lagstiftare ställer krav på företagen gällande risknivåer samt hur man hanterar risker. Det förslag som dåvarande Räddningsverket aktualiserade har blivit en standard vid beräkning av individ- och samhällsrisk. Önskvärt vore någon form av lagstiftad acceptabel risknivå, vilket samhället ställer sig bakom. Detta skulle även underlätta för företagen, då de skulle veta vilken risknivå som är accepterbar eller ej.