Nya fo?rutsa?ttningar pa? marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen bena?mns som Born Globals, och karakta?riseras av sma? och medelstora fo?retag som expanderar pa? den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-fo?retag o?kat genom a?ren.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Informationsso?kningar av olika slag sker dagligen va?rlden o?ver och so?kresultatet kan ma?nga ga?nger vara sa? stort att anva?ndarna har sva?rt att veta vilka so?kresultat som a?r relevanta. I denna uppsats har syftet varit att underso?ka hur so?kresultat kan filtreras och sorteras med hja?lp av platsbaserad so?kning fo?r att det ska bli mer relevant fo?r anva?ndaren. Genom litteraturstudie och intervjuer har det blivit mo?jligt att ta reda pa? hur ett so?kresultat skulle kunna filtreras och sorteras fo?r att mo?ta anva?ndarnas fo?rva?ntningar.

Denna underso?kning studerar specifika delar av spra?ket i sex av Sveriges sto?rsta bloggar. Bloggarna som utgo?r underso?kningsmaterialet a?r Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De spra?kliga fo?reteelser som underso?ks a?r icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspra?kliga ordformer, la?nord och fo?rkortningar.

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

I denna text behandlas tillkomsten av, inspelningen av och efterarbetet av la?tarna Do?dskyss och Min gud min gud varfo?r har du o?verdrivit mig. Under en begra?nsad tidsperiod har jag skrivit och spelat in la?tar till mig sja?lv som artist. En betydande stor del av projektets etapper har enbart kommit att genomfo?ras av mig sja?lv, dock med viss va?gledning fra?n utomsta?ende.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Denna uppsats underso?ker ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett neddragningsbeslut. Den kvantitativa underso?kningen genomfo?rdes pa? ett la?kemedelsfo?retags personalavdelning vars verksamhet delvis skulle outsourcas. Underso?kningens resultat ja?mfo?rs med resultaten fra?n en studie av Ha?sa?nen, Hellgren och Hanssons (in press) om ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett nedla?ggningsbeslut.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Tidspress existerar inom revisionsbranschen och vi vill genom denna underso?kning studera tidspressens pa?verkan pa? revisorns va?lbefinnande, om va?lbefinnandet tar skada. Syftet med uppsatsen a?r att fo?rklara hur tidspress pa?verkar revisorns va?lbefinnande och da?rtill utreda hur sambandet pa?verkas av olika revisor- och revisionsspecifika faktorer samt av revisorns professionsidentitet, organisationsidentitet och familjeidentitet. Fo?ljaktligen vill vi besvara fo?ljande fra?gesta?llning: Hur pa?verkar tidspress revisorns va?lbefinnande?Fo?r att besvara syftet och fra?gesta?llningen har en kvantitativ enka?tunderso?kning genomfo?rts.

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Uppsatsen underso?ker ko?nsfo?rdelningen bland ideologiska personbaserade gatunamn i Uppsala och Ga?vle. Den utga?r fra?n teorier om att gatunamn vidmaktha?ller sociopolitiska maktstrukturer och har en normerande effekt pa? historieskrivningen. Fo?r att underso?ka om tidens mer ja?msta?llda samha?lle pa?verkat namngivningen indelas det totala gatunamnsbesta?ndet i tva? perioder med bryta?ret 2000 da?r den tidigare perioden ja?mfo?rs med den senare na?r ja?msta?lldhets- medvetenheten fo?rva?ntats o?kat.Uppsala som under 2000-talet debatterat fra?gan uppvisar en o?kad andel kvinnonamn pa? 30 procentenheter mot Ga?vles o?kning pa? 16 procentenheter da?r man heller inte har na?gra ja?msta?lldhetsstadgar vid namngivningen.Namnberedningarnas sammantra?desprotokoll granskas i syfte att underso?ka genusanknytande resonemang da?r fallet Fadimes plats belyser en a?ldre och uteslutande kulturva?rdande politik som format namnbesta?ndet.

Syfte med mitt arbete var att underso?ka hur fem yngre grundskolebarn sa?g pa? sin tva?- eller flerspra?kighet. Ett annat syfte var att fo?rso?ka dra na?gra slutsatser om barnens uppfattning om sin kulturella identitet och sja?lvka?nsla i fo?rha?llande till sin tva?- eller flerspra?kighet. Jag ville underso?ka vilken uppfattning de fem barnen har om sin modersma?lsundervisning och vilken betydelse den har fo?r barns tva?- flerspra?kighet.

Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.