Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) har flertalet varningstjänster som via Internet levererar prognoser till myndigheter, som exempelvis räddningsverket (SRV), och allmänhet där det ställs extra höga krav på tillgänglighet.I strävan att öka driftsäkerheten är man på SMHI intresserade av att införa lastbalansering av olika kritiska tjänster. Man ser flertalet fördelar med en sådan lösning, bland annat ökad driftsäkerhet, minskad känslighet för belastningstoppar, ökade möjligheter till service och underhåll av systemen samt ett mindre behov av akutinsatser från systemadministratör.Detta examensarbete har inom SMHI resulterat i ökad förståelsen för olika lastbalanseringsteknikers möjligheter och begränsningar. Vidare har det gett rekommendationer vad gäller införskaffande av lastbalanseringsprodukter samt tagit fram en lösning för enkel serverlastbalansering som skall kunna integreras med SMHI-Linux (SMHI:s standardiserade Linuxplattform med en definierad uppsättning applikationer och verktyg).Den framarbetade lösningen har på prov implementerats tillsammans med den nya webbplattform som är under framtagande. För att undersöka detta systems prestanda, skalbarhet och robusthet har det genomförts ett antal tester..

Detta examensarbete behandlar framtidens busslinjenät i Luleå tätort, och har utförts på uppdrag av Luleå Lokaltrafik AB. Kommunfullmäktige i Luleå har i över 10 år önskat en utveckling och effektivisering av busstrafiken för att få fler att åka buss, både för att uppfylla kommunens miljömål och för att minska underskottet i Luleå Lokaltrafiks ekonomi. För närvarande täcks bara 43% av bolagets utgifter av biljettintäkter. Syftet med detta projekt var att förbättra ett konsultförslag till nytt linjenät från Trivector Traffic AB. Förslaget hade några problem, främst att driftskostnaderna skulle öka kraftigt, men också att tidtabellerna var för stressiga för förarna och att det skulle bli väldigt trångt på ett par linjer i morgonrusningen.

Den växande konkurrensen mellan företag har medfört att dess försörjningskedjor blivit ett medel för att erhålla konkurrensfördelar. Genom ökat fokus på lägre kostnader, förkortad livscykel på företagens produkter samt en ökad efterfrågan har resulterat i att försörjningskedjan hos företag ökat i komplexitet. Denna ökande komplexitet har skapat ett behov av att identifiera problem i försörjningskedjan. Vidare har den ökande konkurrensen medfört att ett företags ledtid blivit en viktig parameter. Hos Make-to-Order (MTO, tillverka-mot-order)-företag kan en kort ledtid vara en avgörande faktor för att bli ordervinnare.

Allteftersom den internationella konkurrensen ökat har det blivit viktigare för svenska företag att titta på de interna kostnaderna för företagen. Hägglunds Drives AB i Mellansel är ett företag som tillverkar hydraulmotorer och hela drivsystem till olika sektorer inom industrin. Deras kunder finns över hela världen och denna rapport behandlar de emballage som produkterna fraktas i/på. Syftet med studien har varit att standardisera emballagesortimentet på packningsavdelningen som är slutstationen innan leverans till kunderna. I studien har det även ingått att undersöka skillnaden mellan att packa produkterna i låda eller på pall som är de två sätt som används vid packningen idag.

Mätrummet på Bosch Rexroth Mellansel har till uppgift att kontrollmäta artiklar innan de monteras ihop till en radialhydraulmotor. Mätrummet upplevs idag som en flaskhals för fabriken, men detta arbete antyder att mätrummet inte är överbelagda och därmed inte bör vara en flaskhals. Mätrummet koordinerar ett 30-tal oberoende flöden och cirka 500 olika artiklar. Analyser av flödet gav att:?Artiklarnas kontrollfrekvenser kan delas in i: mängd-, tid- och omställsbaserade kontroller.?Av tillgänglig tid i mätrummet upptar CA-motorn 35 %, CB-motorn 35 %, MA 14 % och VI 10 %, och resterande 6 % består av ankomst-, R&D-kontroller samt underhållsarbete.?Artiklarnas processtid genom mätrummet varierar från 10 min till 3 h.

I detta examensarbete utvärderas väggreppsmätaren RT3 Curve som tillverkas av Halliday Technologies Inc. RT3 Curve kan liknas vid en liten släpvagn som kopplas bakom en bil. Den mäter friktionen mellan två ytor genom två mätdäck som är monterade med fasta slipvinklar. Den fordonsdynamiska termen slipvinkel är vinkeln mellan ett rullande hjuls färdriktning och den riktning som hjulet pekar i. Detta gör att sidkrafter uppstår när släpvagnen dras bakom bilen.

En stor del av jordbrukets växthusgasutsläpp kommer från nötköttssektorn. Dess produktion påverkas i Sverige och EU av EU:s jordbrukspolitik. En större del av jordbrukssubventionerna var tidigare kopplade till produtionen vilket gav incitament att öka produktionen. 2003 infördes en reform med gårdsstöd som var frikopplat från produktionen. I uppsatsen studeras litteraturen kring hur nötköttsproduktionen påverkas av gårdsstödet, och utifrån detta görs egna beräkningar om förändringar i växthusgasutsläpp.

Ericsson AB i Borås är en del av Business Unit Transmission & Transport Networks (BTTN), en affärsenhet inom Ericssonkoncernen. Enheten tillverkar och tillhandahåller trådlösa och optiska transmissionssystem. På grund av häftiga marknadssvängningar, som stundtals genererar så pass hög orderinläggning att vissa underleverantörer har svårigheter att leverera enligt överkommelse, uppstår materialbrist och leveransförseningar. Denna omständighet och det faktum att vissa kunder inte tillhandahåller Ericsson några prognoser, leder till omfattande omplaneringar som i sin tur medför extra arbete som inte tillför kunden något mervärde. Syftet med examensarbetet har därför varit att kartlägga kundorderprocessen samt huvudplaneringens arbetsrutiner för att sedan analysera och framställa eventuella förbättringsförslag för att reducera antalet omplaneringar.

Lättvårdsambulansen, ett sätt för ambulanssjukvården i Kronobergs län att anpassa vårdnivån vid överflyttningar mellan vårdenheter och öka tillgängligheten av ambulanser för akuta uppdrag. Sedan våren 2010 finns ett fordon placerat i Ljungby och ett i Växjö. Det som skiljer detta fordon från en traditionell ambulans är att det är bemannat med endast en personal, en ambulanssjuksköterska. Lättvårdsambulansen saknar mellanvägg, personalen finns på verbalt avstånd och patienten kan påkalla uppmärksamhet med hjälp av en larmklocka. Den medicinska utrustning som går att finna i en ambulans finns även tillgänglig på lättvårdsambulansen.

Ambulanssjukvården i Sverige är en föränderlig verksamhet som under de senaste åren inneburit utveckling från en ren tranportorganisation till något som kan jämställas med ett rullande sjukhus. Avancerad sjukvård erbjuds redan i hemmet och detta har succesivt höjt kraven för både den formella kompetensen hos vårdteamet men även den reella kompetensen att bedöma och behandla patienter med olika besvär. Förändringen har inneburit att ambulansverksamheten i många distrikt satsat stort på att vidareutbilda egen personal för att möta de rådande kraven. En av dessa satsningar är AMLS®, som innebär ett sätt att implementera strukturerat arbetssätt även för patienter med medicinska problem. Frågan kvarstår om denna satsning gett någon förändring i vårdteamets arbetssätt.

I dagens samhälle är det viktigt för företag att ha en effektiv försörjningskedja. En kedja blir ineffektiv när den innehåller mycket osäkerhet som t.ex. brister i informationsflöden, vid lagerhantering, skapandet av prognoser eller produktion. IT stöd finns, vilka ger möjlighet att minska dessa osäkerhetsfaktorer. Automatik i form av mjukvaruagenter är ett sätt att bidra till minskad osäkerhet.

En av de största förändringarna som har skett i det moderna Sverige är att invandrarna har blir allt fler. Statistik visar på att invandrarnas position på arbetsmarknaden har försämrats under åren och prognoser visar på att nedåtkurvan lär fortsätta. Därför har något som kallas för instegsjobb införts för att förbättra positionen på arbetsmarknaden för grupper som står utanför. Enligt arbetsförmedlingen är antalet deltagare inom instegsjobb lägre än vad som förväntades. Syftet med vår uppsats är att förstå de möjligheter eller hinder en arbetsförmedlare i Malmö har när det gäller att få ut de nyanlända i arbetsmarknaden. Vi vill också veta hur processen ser ut från den dag personen skriver in sig i instegsprogrammet till den dag det slutförts och om det lett till nya möjligheter.

Sedan bytet av växelkurssystem och introducerandet av inflationsmålsstyrning i slutet av 1992 respektive början av 1993 har Sveriges Riksbank bedrivit penningpolitik förankrad i ett räntestyrningssystem där låg och stabil inflation eftersträvas. Enligt makroekonomisk teori skapar ett sådant system med nödvändighet krav på kompromiss mellan å ena sidan liten variation i inflation och å andra sidan liten variation i BNP-gapet (konjunkturen). Som följd av en ökad trovärdighet för den nya penningpolitiken meddelade Riksbanken i början av 1999 officiellt att mer hänsyn ska tas till den reala ekonomin på bekostnad av något större variation i inflationen. I den här uppsatsen undersöks genom skattning av modifierade Taylorregler baserade på realtidsdata över Riksbankens prognoser på inflation och BNP-gap i vilken utsträckning penningpolitiken har blivit mer flexibel över tiden. Resultaten visar att BNP-gapets påverkan på reporäntan har varit i princip oförändrad mellan 1993 och 2005..

Fastigheter liknar mer och mer en handelsvara. En transparent marknad är därför ett måste för att skapa en effektiv marknad och för att locka internationella såväl som nationella investerare.Den svenska fastighetsmarknaden har länge kännetecknats för sin transparens, men den senaste tiden har utvecklingen gått i motsatt riktning. För att bibehålla transparensen behöver aktörer på fastighetsmarknaden tillräckligt med underlag för att fatta korrekta investeringsbeslut. Prognoser baserade på kvantitativ historisk data är ett verktyg som inte används i stor utsträckning idag, men som kan föra utvecklingen av investeringsunderlag framåt.Denna rapport beskriver en prognosmodell vilken kan användas för att prognostisera framtida potentiell värdeutveckling för kontorsfastigheter. Prognosmodellerna baseras på flertalet multipla regressioner över paneldata.

Syftet är att kartlägga ekonomistyrningen i stora svenska företag, som i olika utsträckning säger sig ha slutat att använda budget som styrverktyg, och speciellt analysera hur de ersatt budgetens traditionella roller och syften. Detta har gjorts genom fallstudier av Ahlsell, Alfa Laval, Atlas Copco, Bergman & Beving, Ericsson, Handelsbanken, Trelleborg och Vattenfall. Metoden har utgått från en deduktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Budgetens traditionella syften visar sig variera i betydelse och i den roll de ges mellan de olika företagen. Vissa framstår som enklare att ersätta i en del företag, medan de i andra fyller ett större behov och därför kan tänkas utgöra ett hinder för en styrning helt utan budget.