The agricultural plantingmachines are used just a few weeks every year. That means that the supply of service and spare parts have to be good to make the timeliness costs low at the agricultural hard working periods. The machines wear down successivly when they are used. The wear is harder on some parts than the others on a machine. Spare parts can be dicided into consumables.

Borrare/sprängare blir man genom att välja inriktning Anläggning på gymnasieskolans treåriga byggprogram eller genom godkända utbildningsgivare inom olika företag. Utbildningarna finns spridda över hela Sverige. Organisationer/föreningar som Sveriges Bergmaterialindustri (SBMI), Bergsprängningsentreprenörernas förening (BEF) och Rådet för sprängteknisk utbildning fyller en viktig funktion för att stärka och följa säkerhet, kvalité, kostnad och därmed ge stöd att följa de lagar och förordningar som gäller för borrnings- och sprängningsarbeten. Framtidsutsikterna för yrkena är goda, eftersom Sverige har god tillgång på bergmaterial och vår produktion är stor i förhållande till övriga Europas. Dessutom behöver vägnätet underhållas och förbättras.

Inom större delen av norra Sverige verkar renskötsel och skogsbruk på samma marker, denna kombination av markutnyttjande kan i vissa fall leda till konflikter på grund av skogsbrukets påverkan på renens vinterbete. För att föra fram samernas talan har Svenska Samernas riksförbund gett ut policyprogrammet ?Ett renskötselanpassat skogsbruk? som ger förslag till anpassningar av skogsbrukets skötselåtgärder. Syftet med denna studie var att undersöka hur enskilda skogsägares ekonomi och möjligheter att producera virke påverkades vid en anpassning till detta policyprogram. Arbetet utfördes med hjälp av Heurekas applikation BeståndsVis genom att jämföra tre olika scenarier, med olika anpassningsgrad till policyprogrammet, på en lavrik tallmark med ståndortsindex T16 över en omloppstid. Beståndet ansågs återspegla en typisk vinterbetesmark för ren längs Öreälven inom Lycksele kommun. Det intensiva skogsbruket med contortatall gav den högsta avkastningen, men det renskötselanpassade skogsbruket lönade sig ändå bättre än det standardiserade, samt gav det högsta nettot vid föryngringsavverkning. Man kan däremot ifrågasätta föryngringskostnaderna i det renskötselanpassade skogsbruket, i och med att plantering utan markberedning inte gav en lägre plantöverlevnad, vilket inte framkommer i prognoser med BeståndsVis..

Varje företag har sitt eget sätt att ta fram sin budget. Controllern har ofta en central roll vid budgetarbetet och ser till att budgeten sammanfaller efter de mål som företaget satt upp. Företag använder sig av olika IT-system i sina verksamheter och dessa kan vara till hjälp vid framtagningen av budgeten. Syftet med denna studie är att studera hur företag framställer sin budget ur controllerns synvinkel. Vi kommer även att se hur IT-system kan stödja controllern och medarbetarnas verksamhet.

Trenden inom systemutveckling och programutveckling går mot ett mer användande av multiprogrammeringsparadigmer.Funktionell programmering har fått mer uppmärksamhet på senare tidoch utvecklingen tycks över lag gå än mer åt detdeklarativa hållet där programmeraren fokuserarmer påvad som skall utföras och inte lika mycket på hur. Under en tid har det objektorienteradeparadigmet varit dominerande, kommer det vara så i framtiden? Funktionell programmering skiljersig från imperativ programmering, speciellt i abstraktionsnivå.Microsoft har implementerat programmeringsspråket F# i Visual Studio 2010. F# är ett funktionelltprogrammeringsspråk som även stödjer objektorienterad och imperativ programmering. Kan F# fåfunktionell programmering som paradigm att växa? Kommer F# få något genomslag iprogrammeringsvärlden? Genom att höra experter och företags åsikter vill vi framställa en prognosför F#.

Under det gångna århundradet ökade den förväntade livslängden avsevärt såväl i Sverige som i övriga världen. 1900-talets förbättrade livslängd drevs inledningsvis av en minskad barnadödlighet medan de senare årtiondena kännetecknades av minskad dödlighet i höga åldrar.En åldrande befolkning innebär ökade krav på sjukvård, äldreomsorg och inte minst pensionssystem. Pålitliga prognoser för vår framtida livslängd behövs för att beräkna de resurser som nämnda verksamheter kommer att ta i anspråk och utgör förutsättningen för en rättvis prissättning av försäkringsprodukter med levnadsrisk.Lee-Carter-modellen är en av vår tids tongivande modeller för mortalitetsprognostisering. Modellen används här för att göra livslängdsprognoser utifrån svenska mortalitetsdata; prognoserna jämförs sedan med observerade utfall.Mot bakgrund av resultatet diskuteras levnadsrisk med fokus på pensioner.Inte oväntat presterar prognoserna ingen felfri bild av verkligheten och prognosfelet varierar i storlek mellan skattningarna; att använda dem som underlag för pensionsberäkningar hade i förlängningen varit ohållbart. Exemplet illustrerar på samma gång vår osäkerhet inför framtidens livslängdsutveckling och svårigheten i att prognostisera den..

Sveriges befolkning ökar, men ökningen sker mycket ojämnt över landets olika delar. Främst ökar befolkningen i storstadsregionerna och i anslutning till högskole- och universitetsstäder, detta samtidigt som stora delar av landets gles- och landsbygd istället har en negativ befolkningsutveckling. Mer än hälften av Sveriges kommuner har idag en negativ befolkningstrend. Dessa kommuner, här kallade krympande kommuner, präglas inte sällan bara av ett minskat invånarantal utan även av låga födelsetal och en åldrande befolkning. Trenden och den ojämna fördelningen av Sveriges befolkning förväntas fortsätta, och enligt prognoser kommer en allt större andel av Sveriges invånare även fortsättningsvis bosätta sig kring landets större städer.Planering uppkom ursprungligen som ett verktyg för att hantera tillväxt och inflyttning till urbana områden.

SAMMANFATTNINGSyftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan behandlingsinsatser ätstörningspsykopatologi och sjukdomsförlopp i relation till behandlingseffekt hos ätstörningspatienter. Även skillnader i behandlingseffekt med hänsyn till diagnos undersöks. Forskningen pekar på bristfälliga prognoser gällande tillfriskning för ätstörningspatienter, endast omkring 50 procent av ätstörningspatienter i behandling tillfrisknar. I den aktuella studien ingår 232 diagnostiserade ätstörningspatienter, som behandlats antingen i öppenvård eller slutenvård på nio specialenheter i SUFSA projektet. Datainsamling utgjordes av enkäter för självskattning, intervjuer, behandlingsdagböcker samt ett utfallsmått beskrivande patientens nivå för ingående variabler.

Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för delaktighetens betydelse vid användning av budgetstyrning i en föränderlig miljö. Forskningsfrågorna utformade för studien är hur företag anpassar sin budget vid omvärldsförändringar samt om delaktighet vid budgetstyrning är viktigt bland ledning och anställda i en föränderlig miljö, och i så fall på vilket sätt. En fallstudie har genomförts på två kommunikationsbyråer i Luleå som båda använder budgetstyrning och befinner sig i en konkurrensutsatt miljö där utvecklingen går snabbt framåt. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respektive ekonomiansvarig och två anställda på varje företag. Genom den insamlade empirin undersöktes om delaktigheten i budgetarbetet har betydelse för lyckad budgetstyrning.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur framtidsbeskrivningen ser ut i böcker om journalistik. Blandannat ställs frågor kring hur framtidsbeskrivningen ser ut, vilka hot och möjligheter som finns samtvilka kärnvärden som lyfts fram i diskursen. Eventuella motsättningar inom diskursen kartläggsockså.Uppsatsen använder sig av diskursanalys som metod för att frilägga de element som nämnts ovan.Diskursen antas vara en specifik sådan som rör just ?journalistikens framtid?.Materialet som undersökts är fyra böcker som främst riktar sig till journalister, forskare ijournalistik eller studenter i journalistik.I den aktuell litteraturen kan man identifiera tre teman i diskursen:1) Man upplever att det kommer ske en grundläggande förändring av journalistiken och helamediesystemet.2) Det finns en ovilja och osäkerhet när det gäller att göra prognoser eller tydliga uttalandenom hur framtidens journalistik kommer se ut.3) Man identifierar ett antal hot mot journalistiken i framtiden, men också ett antal möjligheter.Dessa hot, och möjligheter, är ofta kopplade till den tekniska utvecklingen.I den efterföljande diskussionen förs det fram ett antal olika möjliga förklaringar till varför dessateman dominerar diskursen Några förklaringar kan vara: positionering av journalister i förhållandetill en uppfattat hotande framtid, en ovilja att gissa om en framtid som upplevs som mycket osäkeroch att de senaste årens förändringar för första gången inneburit ekonomiska hot mot journalisterna..

Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för delaktighetens betydelse vid användning av budgetstyrning i en föränderlig miljö. Forskningsfrågorna utformade för studien är hur företag anpassar sin budget vid omvärldsförändringar samt om delaktighet vid budgetstyrning är viktigt bland ledning och anställda i en föränderlig miljö, och i så fall på vilket sätt. En fallstudie har genomförts på två kommunikationsbyråer i Luleå som båda använder budgetstyrning och befinner sig i en konkurrensutsatt miljö där utvecklingen går snabbt framåt. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respektive ekonomiansvarig och två anställda på varje företag. Genom den insamlade empirin undersöktes om delaktigheten i budgetarbetet har betydelse för lyckad budgetstyrning.

Syftet med vår uppsats var att med hjälp av Model Confidence Set (MCS) finna de bättre presterande modellerna bland de mest ?kända? och undervisade volatilitetsmodellerna. Vidare har vi även rankat dessa modeller inbördes. Eftersom prognoser om volatiliteten är mycket viktigt vid prissättningen på derivat, i detta fall ett räntederivat, är ämnet ständigt intressant. Med Model Confidence Set fann vi ett set av bättre presterande modeller utifrån vårt urval av ursprungliga modeller.

Denna uppsats har som syfte att beräkna omfattningen och värdet av icke-marknadsarbetet i Sverige samt hur det skulle sättas i relation till nationalräkenskaperna. Som grund till beräkningarna ligger SCB: s tidsanvändningsstudie 2000/2001 samt statistik på löner och befolkningsmängd från SCB från det aktuella året. Uppsatsen fokuserar även på hur individer i Sverige har valt att fördela sin tid mellan marknadsarbete, icke-marknadsarbete och fritid. Två tidsallokeringsmodeller utarbetade av Becker respektive Gronau diskuteras. Uträkningarna av värdet på icke-marknadsarbetet beräknas enligt tre olika metoder: den generella metoden, specialistmetoden och alternativkostnadsmetoden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga som ger omsorg till sin partner med demenssjukdom upplever sin situation utifrån stöd och information. De sista åren har antalet makar som ger omsorg ökat och prognoser visar att ökningen kommer att fortsätta. Antalet äldre personer kommer de närmaste åren att öka vilket innebär att antalet personer med demenssjukdom också ökar. Metoden som har använts har kvalitativ ansats där fyra intervjuer är gjorda med anhöriga vilka ger sin partner omsorg på grund av demenssjukdom. Tidigare forskning har visat på stöd och information som två viktiga källor för att ge anhöriga som ger omsorg möjlighet att fortsätta med denna omsorg.

Syftet är att beskriva och analysera dels hur svenska börsföretag redovisar uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag enligt RR 9 och vilka problem som denna redovisning innebär, dels hur användbar den information som redovisningen ger är för användarna av de finansiella rapporterna. Vidare avser vi att utreda huruvida skattemässiga underskottsavdrag är att betrakta som en tillgång i balansräkningen. Vår studie visar dels att de studerade företagens redovisningar av uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag skiljer sig betydligt i flera avseenden, dels att det finns betydande brister i den redovisade informationens användbarhet, vilket till stor del beror på de brister i tillförlitlighet som RR 9:s tolkningsutrymme ger upphov till. Många av de studerade företagen avviker från RR 9 främst genom att inte ge de upplysningar som rekommendationen kräver. Vidare anser vi att det värde som de uppskjutna skattefordringarna hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag tas upp till i balansräkningen inte bör begränsas av en i rekommendationen bestämd tidshorisont, eftersom detta inte skulle medföra en bättre redovisning.