Antalet björnar i landet har under drygt 20 år konstant ökat, bara under åren 1996-2004 ökade björnstammens tillväxttakt med 44 %. En tillväxt som invånarna i de björnrika länen fått känna av då björnen har närmat sig människan allt mer. Syftet med uppatsen är därför att beskriva grunderna för svensk jaktpolitik och viltskadeersättning med avseende på björn, samt aktörernas (riksdagsmän, bofasta, jägareförbundet, lantbrukarnas riksförbund och världsnaturfonden) inställning till skyddsjakt på den växande björnstammen. För att besvara syftet har jag använt följande frågeställningar: På vad grundar sig skyddsjakten av björn? Vad krävs för att erhålla viltskadeersättning? Vilken syn har aktörerna på den rådande Rovdjurspolitiken? Vilken åsikt har aktörerna om jaktlagstiftningens utformning? Rätten att få utfärda skyddsjakt baseras på EU:s art och habitatdirektiv, vilket godkänner skyddsjakt då det inte finns någon annan lämplig lösning på ett björnproblem.

Det är vedertaget att Rovdjur påverkar bytesdjurs val av område och beteende. Syftet med det här arbetet var att undersöka om Rovdjurs användning av habitat har någon påverkan på svenska älgars födobeteende. I denna studie undersöks brunbjörnens påverkan på älg och datainsamlingen utfördes i björnrika områden i Dalarna och Gävleborgs län. De data som samlades in var data som rör bete (andel och höjd över marken) och habitatets egenskaper (sikt), därefter undersöktes om det förekom skillnader i andelen betat beroende på habitatanvändning av predator och habitatets egenskaper. Resultatet visade på tydliga skillnader i älgens betesmönster beroende på om det var hög eller låg predatoranvändning av habitat. Student tvåsidiga T-test och regressionsanalys användes för att ta reda på hur tillförlitliga resultaten var. Resultatet visade att det är en signifikant skillnad i älgens betesmönster (beteshöjd) beroende på i vilken utsträckning björnar använder habitatet. Älgens bete påverkades också av sikt från betesplatsen, vilket i sin tur var beroende av predatoranvändning inom habitatet, men den skillnaden var inte signifikant..

Energiflöden mellan terrestra och akvatiska ekosystem har uppmärksammats mycket den senaste tiden. I den här studien undersöker jag betydelsen av ett terrestert djur, älgen (Alces alces), som dör i vattendrag och avger näring till vattnet. Genom litteraturstudier och teoretiska beräkningar uppskattade jag hur vanligt det är att älgar dör i vattendrag och om dessa älgar har någon inverkan på vattendragets totala näringsbudget. Jag fann att drunkning hos älgar tas upp som en parameter för naturliga dödsorsaker i flera artiklar från USA, Canada och Polen. Orsakerna till att älgar drunknar, trots att de är duktiga simmare, kan vara t.ex.

Sälpopulationerna i Östersjön består av tre arter: gråsäl, vikare och knubbsäl. Sälarna befinner sig som Rovdjur högst upp i näringskedjan och livnär sig till största delen på fisk. Detta gör att de i hög grad utsätts för de miljögifter som finns både i vattnet och i fisken. Under 1970-talet såg man en en kraftig nedgång av sälpopulationerna. Detta fanns vara delvis orsakat av reproduktionsstörningar som manifesterades som ocklusioner och stenoser av uterus med missade dräktigheter som följd.

Under det senaste decenniet har en förändring skett i formerna för samhällsstyrning, vilket ofta beskrivs som en övergång från government till governance (Hill, 2007: 18-20). De governancebetonade styrprocesserna vilar på andra demokratiideal än det traditionella representativa, nämligen det deliberativa ? vilket i praktiken innebär såväl begränsningar som möjligheter för demokratin. Ett brett deltagande, närhet till medborgarna och effektivitet tycks vara de nya ledorden för statlig styrning (Ostrom, 1994; Carlsson & Berkes, 2005; Píriz, 2005), samtidigt som forskare befarar att andra demokratiska kärnvärden såsom ansvarsutkrävande och politisk jämlikhet riskerar att hamna i skymundan (March & Olsen, 1989: kap 7). Hur övergången till nya styrformer påverkar demokratin, ur en legitimitetsaspekt, är en aktuell fråga i Sverige då governancepräglade styrprocesser såsom samförvaltning blivit ett vanligt inslag i den svenska förvaltningsmodellen.

Varje år skadas eller dödas hundar av Rovdjur i samband med framförallt jakt. Olyckorna leder till debatter angående Rovdjurens vara eller inte vara. Detta arbete utreder möjligheterna till skydd för dessa hundar. Skyddsmetoden som utreds är en väst som utlöser en elektrisk puls vid ett angrepp. Tanken är att oavsett var på västen ett angrepp sker så ska en spänningsstöt utlösas vilket ska få angriparen att släppa taget.

Energiflöden mellan terrestra och akvatiska ekosystem har uppmärksammats mycket den senaste tiden. I den här studien undersöker jag betydelsen av ett terrestert djur, älgen (Alces alces), som dör i vattendrag och avger näring till vattnet. Genom litteraturstudier och teoretiska beräkningar uppskattade jag hur vanligt det är att älgar dör i vattendrag och om dessa älgar har någon inverkan på vattendragets totala näringsbudget. Jag fann att drunkning hos älgar tas upp som en parameter för naturliga dödsorsaker i flera artiklar från USA, Canada och Polen. Orsakerna till att älgar drunknar, trots att de är duktiga simmare, kan vara t.ex.

Järv är en av de viktigaste predatorerna på semidomesticerad ren i Sverige idag och bevarandet av järv innebär en konflikt med rennäringen. I den här litteraturstudien undersöks järvens födosöksbeteende och hur det påverkas av närvaron av varg och lodjur samt om konflikten mellan järven och rennäringen kan minskas. Vilka andra faktorer är viktiga för bevarandet av järven? Järvpopulationen i Sverige har de senaste åren varit ganska stabil på drygt 600 individer men med liten genetisk variation. Järvens utbredningsområde är sträcker sig längst bergskedjan på gränsen mellan Norge och Sverige Under de senaste åren har järven börjat återetablera sig i skogslandskapet En låg årlig reproduktion gör järven beroende av hög överlevnad hos vuxna honor.

The European Brown bear (Ursus arctos) has gone from basically being extinct in Sweden to, 2008 being estimated to a total of 3298 individuals. When looking at the new Swedish moose management system it is important to have an ecosystem-based approach and therefore include all the parts that moose impacts on and from in the management, especially the brown bear. Primarily in the spring and early summer the brown bear is a significant predator on moose calfs which must be taken into account in moose management. When the bear recolonize areas that it has previously been eradicated from, it will once again come in contact with people who are not accustomed to the bear's role in the ecosystem. We studied three groups of moose management areas with different predation by bears.

Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för en lyckad samförvaltningsprocess i de nya viltförvaltningsdelegationerna (VFD). Vad som gör detta ämne särskilt intressant är att det existerar en komplexitet kring intresset av viltförvaltning. Denna komplexitet inrymmer olika åsikter om hur vilt bör/skall förvaltas och grunden till problemet är människans samexistens med först och främst Rovdjuren. Metoden för att göra detta utgörs av en undersökande flerfallstudie där en kvalitativ innehållanalys utförs på redan insamlat intervjumaterial inom forskningsprojektet Legitimate institutions for carnivore management. Föremål för analys är även det formella regelverk som delegationerna har att förhålla sig till i form av; Förordning (2009:1 474) om viltförvaltningsdelegationer.

I början av juni 1999 uppmärksammades spår av björn i skogsområde på Bergnäset i Luleå. Det berörda skogsområdet ligger i direkt anslutning till ett tätbebyggt bostadsområde. Skogsområdet innefattar motionsslingor och promenadstigar som möjliggör ett utbrett och innehållsrikt utnyttjande av området för diverse friluftsaktiviteter. Denna uppsats har med underlag av en enkätundersökning för avsikt att undersöka om, och i sådant fall hur, denna situation med björnförekomst påverkat de närboendes rutiner för friluftsaktivitet i det berörda skogsområdet, samt undersöka och analysera de närboendes attityder till björn. Resultat av enkätundersökningen påvisar att den uppmärksammade björnförekomsten inte har inneburit några dramatiska förändringar i närbefolkningens rutiner för friluftsaktivitet.

Den svenska vildsvinsstammen har under de senaste 20 åren växt på ett explosionsartat vis, vilket inneburit stora utmaningar för många aktörer på landsbygden. Brist på kunskap inom vildsvinsförvaltningen har medfört att vildsvinsskador i vissa regioner av landet varit stora, vilket lett till konflikter mellan berörda aktörer. Idag finns dock stora kunskaper efter att människor på många platser levt med vildsvin under lång tid. Den här studien utgår från intervjuer med aktörer på lokal nivå i området runt Järna, Södertälje kommun, som är ett av kärnområdena för den svenska vildsvinsstammen. Materialet i studien utgår således från erfarenheter och kunskaper om vildsvin sedan mer än 30 år tillbaka. Syftet med studien är att med utgångspunkt från dessa kunskaper och erfarenheter ta fram ett underlag för vidare kompetensutveckling inom vildsvinsfrågan.

Debatten kring vargens förekomst i Sverige är ett laddat ämne. Få ämnen skapar så heta diskussioner som när det tvistas om detta Rovdjurs existens. Tidigare undersökningar angående attityder till varg i Sverige har studerat vilka attityder hela den svenska befolkningen har och sedan jämfört resultatet mellan människor i Rovdjurslän och människor i län utan Rovdjur. Resultatet av jämförelsen visade att två huvudgrupper av åsikter uppmärksammats, del de negativa som ofta presenteras som gles- och landsbygdsbefolkning och dels de mer positiva stadsmänniskorna. I dessa undersökningar har inte människor som bor i tätortsnära landsbygd studerats enskilt.

Uttern (Lutra lutra), är ett Rovdjur som livnär sig mestadels på fisk därmed är en toppkonsument i näringskedjan. Detta gör arten extremt sårbar för miljöföroreningar som bioackumuleras. Under 1950-talet minskade utterpopulationen i Sverige kraftigt både i antal och i distrubution. Från att tidigare ha funnits i hela Sverige, med undantag av Gotland, fanns på 1980-talet utter bara på ett fåtal platser i Sverige. Även i andra delar av Europa minskade uttern dramatiskt i antal, medan populationer på andra platser verkade vara opåverkade.

Från att ha varit helt utrotade i Sverige har vargen återigen funnit vägar in i landet och etablerat en ny svensk vargstam. Vargangrepp på får blir ett allt större problem i och med det växande antalet vargar i Sverige. Problemen mellan människa och varg har påverkats av historiska och ekonomiska händelser. Den främsta orsaken till att konflikt uppstår mellan människa och varg är vargarnas predation på människans tamdjur. I en litteraturstudie har vi sammanställt vilka metoder som finns att tillgå och som fårägare använda sig av för att förhindra vargangrepp på får. Vilken metod som används beror bland annat på fårbesättningens storlek, betesmarkens storlek samt betesmarkens utseende men även vargtätheten i området. Några metoder som används för att förebygga vargattacker på får är bland annat olika sorters stängsel, boskapsvaktande hundar, ökad tillsyn, skyddshalsband samt sambete med nötkreatur eller annan art såsom häst och lama.