Kan herbivorer begränsa fröetablering av fjällbjörk, tall, gran och sibirisk lärk i norra Fennoskandien?
Energiflöden mellan terrestra och akvatiska ekosystem har uppmärksammats mycket den senaste tiden. I den här studien undersöker jag betydelsen av ett terrestert djur, älgen (Alces alces), som dör i vattendrag och avger näring till vattnet. Genom litteraturstudier och teoretiska beräkningar uppskattade jag hur vanligt det är att älgar dör i vattendrag och om dessa älgar har någon inverkan på vattendragets totala näringsbudget. Jag fann att drunkning hos älgar tas upp som en parameter för naturliga dödsorsaker i flera artiklar från USA, Canada och Polen. Orsakerna till att älgar drunknar, trots att de är duktiga simmare, kan vara t.ex. att stranden är för brant, att de tvingas ner i vattnet av rovdjur, att skadeskjutna älgar söker sig till vatten på grund av törstkänningar i samband med blodförlust eller att de går igenom svaga isar. Utifrån teoretiska beräkningar fann jag även att en älg som dött i ett vattendrag bidrar till mycket liten del av den totala näringsbudgeten. Min hypotes är att det endast blir en lokal påverkan nedströms djuret. Hur denna påverkan ser ut och om den kommer primärproducenter och fiskar tillgodo är mycket komplext och undersöks inte i denna studie.