Den regionaliserade rovdjursförvaltningen
Om demokratisk legitimitet
Under det senaste decenniet har en förändring skett i formerna för samhällsstyrning, vilket ofta beskrivs som en övergång från government till governance (Hill, 2007: 18-20). De governancebetonade styrprocesserna vilar på andra demokratiideal än det traditionella representativa, nämligen det deliberativa ? vilket i praktiken innebär såväl begränsningar som möjligheter för demokratin. Ett brett deltagande, närhet till medborgarna och effektivitet tycks vara de nya ledorden för statlig styrning (Ostrom, 1994; Carlsson & Berkes, 2005; Píriz, 2005), samtidigt som forskare befarar att andra demokratiska kärnvärden såsom ansvarsutkrävande och politisk jämlikhet riskerar att hamna i skymundan (March & Olsen, 1989: kap 7). Hur övergången till nya styrformer påverkar demokratin, ur en legitimitetsaspekt, är en aktuell fråga i Sverige då governancepräglade styrprocesser såsom samförvaltning blivit ett vanligt inslag i den svenska förvaltningsmodellen. Förvaltandet av rovdjur har länge varit en infekterad politikerfråga och det starka motståndet från olika intressegrupper har försvårat beslutsprocesserna och implementeringen av beslut. Lösningen kom slutligen 2009 i och med införandet en ny regionaliserad rovdjursförvaltning, som bär på många deliberativa drag. I samband med beslutet bildades viltförvaltningsdelegationer, bestående av deltagare från olika intresseorganisationer samt politiska representanter. Dessa har i uppgift att samverka kring frågor rörande förvaltandet av rovdjur (SFS, 2009: 1474). Om förverkligandet av den nya förvaltningsmodellen är framgångsrik har icke-folkvalda aktörer, som i flera fall representerar särintressen, fått ett stort inflytande över svensk rovdjurspolitik. I och med den nya rovdjursförvaltningen har processerna för beslutsfattande förändrats. Syftet med studien är att undersöka hur den demokratiska legitimiteten kommer till uttryck i den svenska rovdjursförvaltningen samt vilka konsekvenser detta kan ha på förvaltningssystemets framtida utformning. Genom att tillämpa av en analysmodell, som tar fasta på de centrala värdena för det deliberativa samt representativa idealet, undersöktes processerna inom viltförvaltningen. Det empiriska materialet består främst av formella styrdokument som reglerar viltförvaltningens verksamhet och data som samlats in inom ramen för projektet "Legitimate institutions for carnivore management", ett forskningsprojekt vid Luleå Tekniska Universitet, som finansieras av Naturvårdsverket. Undersökningen pekar på att försök gjorts att förena representativa och deliberativa kärnvärden i skapandet av den nya rovdjursförvaltningen. Problemet med ansvarsutkrävande har mötts genom att involvera politiker i styrprocesserna samtidigt som deltagandet har ökat. Likväl finns det en rad brister i det nya systemet sett ur ett demokratiskt perspektiv ? vilket gör att förvaltningen tappar i legitimitet. Resultatet indikerar att det inte varit fullt enkelt att införa en deliberativ styrprocess i ett system som vilar på det representativa idealet. I ett försök att kombinera de två demokratimodellerna blir istället inget kärnvärde, förutom representativitet, uppfyllt på ett tillfredsställande sätt.