Samförvaltning inom den nya viltförvaltningen?
Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för en lyckad samförvaltningsprocess i de nya viltförvaltningsdelegationerna (VFD). Vad som gör detta ämne särskilt intressant är att det existerar en komplexitet kring intresset av viltförvaltning. Denna komplexitet inrymmer olika åsikter om hur vilt bör/skall förvaltas och grunden till problemet är människans samexistens med först och främst rovdjuren. Metoden för att göra detta utgörs av en undersökande flerfallstudie där en kvalitativ innehållanalys utförs på redan insamlat intervjumaterial inom forskningsprojektet Legitimate institutions for carnivore management. Föremål för analys är även det formella regelverk som delegationerna har att förhålla sig till i form av; Förordning (2009:1 474) om viltförvaltningsdelegationer. För att testa om förutsättningar finns för en fungerande samförvaltning används Elinor Ostroms designprinciper med ett tillägg om deltagarnas förtroende för processen. Resultatet av analysen utgörs av att förutsättningarna för en samförvaltande process ser förhållandevis goda ut. Respondenterna är övervägande positivt inställda till den nya förvaltningen och har tämligen stor tilltro till att hitta lösningar kring det komplexa intresse som viltförvaltning innebär. Utifrån tolkningen av intervjumaterialet anser 27 av 43 respondenter att det komplexa intresset till trots finns förutsättningar för delegationerna att lösa aktuella problem och frågor kring förvaltandet av rovdjur. De allra flesta känner förtroende för den nya förvaltningsprocessen och det samarbete som denna typ av förvaltning innebär. Fördelen som de flesta respondenter lyfter fram med den förnyade förvaltningen är ?närmare? beslutsfattande. Men även den nya möjligheten för de som verkligen berörs i frågorna kring viltförvaltning att få vara med att påverka hur denna resurs bör eller skall förvaltas.