Under de senaste decennierna har det vuxit fram en allmän förväntan om att företag ska betjäna både aktieägare och allmänheten. Det ställer i sin tur krav på Revisorerna som måste vara medvetna om vilka förväntningar de olika intressenterna har. Olika intressenter har dessutom olika förväntningar på revisionen vilket inte förenklar situationen för Revisorerna. Ett av kommunikationsmedlen som ett företag har idag med sina intressenter är den externredovisning som upprättas av Revisorerna. Den allmänna opinionen har under den senaste tiden dock fört allvarlig kritik mot Revisorer och hela revisionssystemet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka huruvida Revisorer, från befattning revisorsassistent till delägare, på revisionsbyråer i Sverige upplever att arbetsplatsen är hierarkisk samt hur de ställer sig till den hierarkiska strukturen. Vidare är syftet att undersöka huruvida hierarkin påverkar revisorns professionalism. Metoden har en kvantitativ inriktning med en deduktiv ansats. Examensarbetet består av åtta hypoteser. Information till studien samlades in genom en webbenkät.

Uppsatsen syftar först till att identifiera den inställning som de auktoriserade Revisorerna har till Svensk kod för bolagsstyrning och vilka förtroendeskapande åtgärder de auktoriserade Revisorerna arbetar med. Uppsatsen syftar vidare till att visa att dessa faktorer påverkar Revisorernas uppfattning om förtroendet för professionen. Då vi studerar ett fenomen har vi haft ett fenomenologistiskt perspektiv. För att kunna uppfylla studiens syfte har ett antal respondenter intervjuats om inställning, förtroendet för professionen och förtroende-skapande åtgärder. Vår undersökning visar att Revisorer med en positiv inställning till Svensk kod för bolagsstyrning samt att de Revisorer som uppfyller kraven och arbetar med rätt åtgärder har en uppfattning om att ett förtroendegap mellan professionen och marknaden inte existerar..

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Den nya revisionsstandarden i Sverige (RS) är en översättning av International Standards on Auditing (ISA). Den innebär en rad nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förändrats genom att Revisorerna ska granska och uttala sig om fler förhållanden än tidigare. Företagen är mer komplexa idag och det ställer krav på revisionen. Idag räcker det inte med en revision som enbart baseras på principer.

Revision innebär att revisorn med betryggande säkerhet granskar aktiebolags årsredovisning, bokslut samt styrelsens och VD:s förvaltning. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka förväntningar småföretag har på revisorn och revision samt ta reda på vad Revisorer anser att de ska tillföra småföretag i samband med revision. Detta för att sedan jämföra om småföretagens och Revisorernas uppfattningar om revision överensstämmer eller ifall ett förväntningsgap existerar, samt identifiera vad som kan reducera ett eventuellt förväntningsgap. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en kvalitativ fallstudie med två Revisorer och tre småföretag inom Luleå Kommun. En slutsats som vi kom fram till i samband med undersökningen var att småföretag förväntar sig betydande rådgivning av sin revisor.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera erfarna Revisorers uppfattning om ettstrukturellt arbetssätt i form av checklistor för både erfarna och mindre erfarna Revisorer.Empirisk metod: Studien bygger på en kvantitativ metod i form av en enkätstudie utskickadtill alla Sveriges auktoriserade Revisorer. Svarsfrekvens var 4,8 procent. Svaren analyseradesgenom Pearson korrelationsmatris, multipel linjär regression och t-test.Resultat: Resultatet visar en generell positivitet till checklistanvändande, dock är Revisorersuppfattning att de är mer positiva till att de mindre erfarna Revisorerna använder sig avchecklistor.Teoretiskt perspektiv: Applicerar teori om professioner, struktur och omdöme på Revisorermed olika erfarenhet..

Bakgrund: Revisorernas tjänsteutbud till revisionsklienter består även av rådgivningstjänster inom områden såsom rekrytering och företagsvärdering. Verksamhet som sträcker sig utöver det vanliga revisionsarbetet ger anledning till att ifrågasätta revisorns oberoende ställning gentemot klienten. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Revisorer fördelar sin tid mellan revision och konsultverksamhet samt att utreda inom vilka områden som revisorn kan utföra konsultverksamhet utan att den oberoende ställningen påverkas. Vi skall dessutom beskriva hur revisorn hanterar situationer som påverkar den oberoende ställningen. Avgränsningar: Endast auktoriserade Revisorer från Stockholm och Östergötland.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet,FED 334, System för redovisning, revision och ägarstyrning, VT 2007Författare: Sandra Johansson och Sofie LanérHandledare: Karin Jonnergård och Ola NilssonTitel: Uppdragsbrevets påverkan på förväntningsgapet: En studie av Revisorer och deras klienterRevisorns roll och ansvar: Revisorernas roll har på senare tid uppmärksammats alltmer och nya lagar och regler har införts för att förtydliga revisorns ansvar. Kravet på ett skriftligt uppdragsbrev, är det första steget för att leva upp till den nya revisionsstandarden (RS) i Sverige. En standard som infördes med start i januari år 2004. FAR SRS förhoppning är att uppdragsbrevet ska vara ett stöd både för Revisorerna och för deras klienter, bland annat eftersom åtgärderna klargör parternas rättigheter och skyldigheter i uppdraget. Uppdragsbrevet kan sannolikt också bidra till att det så kallade förväntningsgapet minskar.Syfte: Att undersöka om uppdragsbrevet har påverkat förväntningsgapet mellan Revisorerna och deras klienter samt jämföra eventuella skillnader i uppfattningar mellan Revisorer inom ?The Big Four? och Revisorer på övriga revisionsbyråer.Metodval: En kvalitativ studie genomfördes där en matchning gjordes mellan Revisorer och deras klienter för att kunna undersöka båda sidor av samma förhållande.

Eftersom många lagrum är tvetydiga leder det till att Revisorerna tvingas till subjektiva tolkningar. Syftet med denna uppsats var att utifrån den institutionella teorin belysa hur Revisorer agerar när de tar beslut om tvetydiga lagrum. För att besvara vårat syfte har vi intervjuat fyra Revisorer på två företag. Slutligen jämförde vi dessa resultat mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan Revisorerna. Vi kom fram till att Revisorerna alltid utgår från de lagar och regler som finns.

Titel: Redovisningskonsultens förändrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten Ämne: Företagsekonomi/Redovisning Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.seJohanna Johansson, jjn06004@student.mdh.seDiego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se Datum: 2009-05-29 Handledare: Ann-Sofi Paul Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll? Syfte: Uppsatsen ämnar ta reda på vilka förändringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, Revisorer samt SRF och FAR SRS. Slutsats: Förändringarna kommer förmodligen till en början att gå långsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses är att redovisningskonsulten kan även få en mer affärsrådgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan Revisorer och redovisningskonsulter då möjliga "jävsituationer" kan upphöra vilket leder till att Revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag.

Revisorn står inför ett fundamentalt dilemma, där oberoende måste prioriteras under revisionen samtidigt som konsulttjänster utgör en viktig inkomstkälla och kräver en god relation till klienten. Detta dilemma kan vara extra problematiskt i små bolag eftersom risken för socialt beroende antas vara större när färre individer är involverade. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur Revisorer resonerar kring gränsen mellan rådgivning och revision i små bolag. För att uppnå syftet med studien har sju Revisorer intervjuats och materialet har studerats utifrån social identitetsteori. Resultaten indikerar att Revisorer för små bolag har stark identifikation med klienten, vilket kan göra att deras oberoende riskerar att nedprioriteras till förmån för klientens behov.

Revisorer skall ta hänsyn till många områden när de utför sitt arbete. Sammantaget uttrycker etiken för revisorskåren den allmänna uppfattning som finns inom gruppen angående vad som är ett riktigt handlande i yrket. Detta involverar således revisionsbranschens egna värderingar och självkritik inom områden som rör oberoende, oförenlig verksamhet, upplysningsplikt samt tystnadsplikt. Genom kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma Revisorer i Varbergs kommun besvaras syftet med rapporten, som är att undersöka revisorns roll med hänsyn till branschens egna etiska regler och normer, skandaler och dess konsekvenser samt revisionspliktens vara eller icke-vara. Vidare är syftet att se om Revisorernas svar kan förklaras utifrån Ferdinand Tönnies teori om samhället och utifrån teorier om roller samt grupptillhörighet.

En revisors arbete regleras av en mängd olika lagar, regler och rekommenda- tioner. År 1998 lade Aktiebolagskommittén fram ett förslag till ändring av Aktiebolagslagen, vilket innebar att Revisorer skulle ha skyldighet att anmäla brottsmisstanke till åklagare. Förslaget antogs och innebar att lagregeln om anmälningsplikt vid misstanke om brott trädde i kraft den 1 januari 1999. Sedan anmälningsplikten trädde i kraft har Revisorer fått ytterligare en förebyggande uppgift utöver kontrollfunktionen: att förebygga brott. Förändringen som skedde hade sin grund i den ökade ekonomiska brottsligheten där Revisorer sågs som en potentiell men till viss del outnyttjad brottsförebyggande resurs.

Budgetstyrning är ett vanligt styrverktyg som tillämpas utav de flesta organisationer. Många tidigare studier visar på fördelar och positiva beteendeeffekter med budgetstyrning men minst lika många visar på nackdelar och negativa beteendeeffekter. Majoriteten av alla tidigare studier om budgetstyrning är gjorda utifrån ett internt perspektiv. Men eftersom ett externt perspektiv och en extern part ofta bidrar med nya idéer och en holistisk syn kan det bidra med nya infallsvinklar på hur budgetstyrning ska ge positiva beteendeeffekter. Syftet med den här fallstudien var därför att skapa en förståelse för hur Revisorer jämfört med chefer på strategisk nivå anser att budgetstyrning kan tillämpas för positiva beteendeeffekter.