Revision innebär att ett företags redovisning och förvaltning granskas. Revisionsarbetet och revisorns roll förändras och utvecklas ständigt. Revisorer har existerande lagar och normer till hjälp för att genomföra revision i ett företag. Revisionen gör att den finansiella informationen kan anses som trovärdigt. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad företagen förväntar sig av en revision och vad som är en revision enligt revisorns syn.

Problemdiskussion: Revisorer riskerar att stöta på penningtvätt i allt större omfattning då kriminella hittar nya vägar för att undkomma upptäckt. Trots detta står Revisorer endast för ett fåtal av de totala anmälningarna som görs årligen. Två viktiga faktorer som har uppmärksammats i problemdiskussionen är kunskap om penningtvätt och kundrelation som båda kan påverka revisorns anmälan av penningtvätt.Problemformulering: Vilka är de främsta faktorerna till att Revisorer anmäler få fall av penningtvätt?Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen till varför inte Revisorer anmäler fler fall av penningtvätt och vilka faktorer som kan orsaka detta. Utifrån våra iakttagelser vill vi belysa problematiken Revisorer står inför när dessa ska hantera detta brott.

Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder har utvecklats och förändrats i och med förändringar i omvärlden. Undersökningar som gjorts i USA visar att redovisningsutbildningen inte förbereder studenterna för dagens revisorsarbete, och att antalet redovisningsstuderande har minskat under senare år. Ett annat problem som uppmärksammats i USA är att många redovisningspraktiker slutat arbeta med redovisning och revision. Syfte: Syftet är att undersöka hur ekonomistuderande, kvalificerade Revisorer och redovisningsassistenter uppfattar redovisningsämnet på universitetsnivå och dagens revisorsyrke. Genomförandet: En enkätundersökning riktad till Revisorer och intervjuer med två av dessa, samt en enkät riktad till studenter vid Linköpings universitet.

En revisors arbete regleras av en mängd olika lagar, regler och rekommendationer. År 1999 lagstiftades anmälningsplikten, vilket innebär att en revisor som misstänker ett ekonomiskt brott ska anmäla detta. Tidigare kunde Revisorer inte agera mot oegentligheter och fel som de upptäckte i och med sitt revisionsarbete på grund av tystnadsplikten. Anmälningsplikten innebär ett avsteg från tystnadsplikten som av många anses vara en av revisorns viktigaste regler. Ett av skälen till att nya regler togs in i aktiebolagslagen var kampen mot ekonomisk brottslighet.

Bakgrund och problemdiskussion: Revisorer har en viktig roll som kvalitetsgranskare av ettföretags ekonomiska rapporter och syftet är att ge en ökad trovärdighet för den finansiellainformationen. De senaste åren har skandaler kring Revisorer uppdagats vilka har ifrågasattRevisorers roll. Trots detta har studier visat att Revisorer har ett stort förtroende att leva upp tilloch de ställs inför svåra val och frågeställningar som skapar osäkerhet. Tidigare forskningfinns angående olika sätt att minska osäkerheter för Revisorer. Där beskrivs exempelvis viktenav att ha ett väl fungerande team samt arbetssätt som kan minska osäkerheter.

I denna uppsats har genomslagskraften av den revisorslag som trädde ikraft år 2002, vilken medförde ett borttagande av behörighetsskillnaden mellan auktoriserade och godkända Revisorer med avlagd revisorsexamen, studerats. För att förklara omfattningen av lagändringens genomslagskraft har även professionens, organisationens och individens förändringsbenägenhet undersökts. Undersökningen har utgått från två egenkonstruerade förklaringsmodeller. Den första förklaringsmodellen visar på den förändring som lagändringen innebar och används för att undersöka lagändringens genomslagskraft. Den andra förklaringsmodellen beskriver olika bakgrundsfaktorer som kan ha påverkat professionen, organisationen och individen vilka i sin tur kan ha påverkat graden av förändringsbenägenhet.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån litteratur, lagar, rekommendationer samt en undersökning av Revisorer komma fram till vad som är en bra revision i teorin respektive praktiken. Vidare är syftet att undersökningen skall leda fram till vilka faktorer som har en påverkan på revisionens kvalitet. Metod: Uppsatsen utgår från den hermeneuitiska ansatsen. Informationsinsamlingen är kvalitativ till sin karaktär och består av litteraturstudier och en kompromiss mellan fallstudie och surveystudie. Fallstudien bygger på besöksintervjuer med Revisorer medan surveystudien bygger på en enkätundersökning av ett större antal Revisorer.

De senaste decenniernas ökade globalisering har bidraget till behovet av en gemensam syn på bedömning och granskning av företagens redovisning. Europeiska Unionen och IFAC är två organisationer som arbetar för att föra samman kvalifikationerna hos Revisorer. EU verkar för en gemensam marknad med fri rörlighet av varor, arbetskraft och tjänster medan IFAC försöker få en konsistent hög kvalité på Revisorer globalt. En gränsregion som skulle dra nytta av en ökad harmonisering är Öresundsregionen där företag med Revisorer kan jobba över landsgränserna. För att öka förståelsen för de skillnader som finns i granskningen av företagens redovisning mellan Sverige och Danmark idag, är syftet med uppsatsen att jämföra kompetenskrav mellan svenska och danska Revisorer.

Revisorsyrket har traditionellt sett varit ett manligt yrke. På senare år har andelen kvinnor i branschen ökat markant, men fortfarande är det flest män som blir auktoriserade. Bland nyanställda assistenter utgör kvinnor cirka 50 procent men andelen kvinnor minskar ju högre upp i hierarkin man kommer. Andelen godkända kvinnliga Revisorer utgör år 2005 32% medan andelen auktoriserade kvinnor är cirka 27%.Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som är orsaken till att en del av de kvinnliga godkända Revisorerna fortsätter att arbeta som godkända Revisorer alternativt lämnar yrket innan de blivit auktoriserade.Med hjälp av befintliga teorier, framförallt genus- och karriärteorier har vi valt ut faktorer som vi tror kan påverka kvinnors karriärutveckling. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjälp av webbenkät och telefonsurvey.

Ett första och centralt steg för en revisor vid revision är att samla in allmän information om det företag som ska revideras. Med den informationen till grund ska revisorn bedöma risken för väsentliga fel i redovisning och förvaltning. Ju större betydelse en årsredovisning har för dess intressenter desto viktigare är det att den speglar verkligheten och ej döljer några oegentligheter. Revisorer i Sverige har tystnadsplikt vilket innebär att de inte får lämna uppgifter de fått reda på vid revisionen vidare. Reglerna om anmälningsplikt vid misstanke om brott har luckrat upp denna tystnadsplikt lite.

Förväntningarna på Revisorerna är många och höga. Flera intressenter har olika utgångsperspektiv och har därmed olika förväntningar på revisorn. Vi har i denna uppsats på c-nivån undersökt vad företagens förväntningar på revisorn är, vidare har vi även jämfört dessa förväntningar med det revisorn anser han skall tillföra företagen. Vi har också försökt identifiera om det förekom förväntningsgap mellan Revisorer och företagen samt gett förslag på hur dessa förväntningsgap skall kunna minskas. Ett annat syfte med denna uppsats var att undersöka huruvida det förelåg någon förändring i förväntningarna efter de så kallade redovisningsskandalerna i USA.

Revisorsyrket har traditionellt sett varit ett manligt yrke. På senare år har andelen kvinnor i branschen ökat markant, men fortfarande är det flest män som blir auktoriserade. Bland nyanställda assistenter utgör kvinnor cirka 50 procent men andelen kvinnor minskar ju högre upp i hierarkin man kommer. Andelen godkända kvinnliga Revisorer utgör år 2005 32% medan andelen auktoriserade kvinnor är cirka 27%. Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som är orsaken till att en del av de kvinnliga godkända Revisorerna fortsätter att arbeta som godkända Revisorer alternativt lämnar yrket innan de blivit auktoriserade. Med hjälp av befintliga teorier, framförallt genus- och karriärteorier har vi valt ut faktorer som vi tror kan påverka kvinnors karriärutveckling. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjälp av webbenkät och telefonsurvey.

Bolagsstyrningen har förändrats på grund av vissa negativa företagshändelser som inträffade under 2000-talet. Det har blivit ett större fokus på internkontroll och etik. Som ett led i detta har även betydelsen av internrevision ökat. För att öka effektiviteten och kvaliteten på revisionen måste en samverkan mellan interna och externa Revisorer äga rum. Förhållandet mellan parterna är avgörande för att fastställa styrningen av företaget.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om revisors anmälningsplikt vid misstanke om brott. Denna lag innebär att Revisorer är skyldiga att anmäla till åklagare eller polis om styrelseledamot eller verkställande direktör kan misstänkas för något av de i lagen uppräknade brotten. Syftet med lagen är att revisorn ska bli mer inställd på granskning. En revisor som dröjer med att anmäla vid misstanke om brott, utsätter sig själv för en risk. Han/hon kan nämligen bedömas vara ansvarig för medhjälp vid bokföringsbrott och kan även, i vissa fall, vara att betrakta som gärningsman.

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).