Lagen om anmälningsplikt
vilken är revisorernas inställning till lagen och hur påverkas deras yrkesroll?
En revisors arbete regleras av en mängd olika lagar, regler och rekommenda- tioner. År 1998 lade Aktiebolagskommittén fram ett förslag till ändring av Aktiebolagslagen, vilket innebar att revisorer skulle ha skyldighet att anmäla brottsmisstanke till åklagare. Förslaget antogs och innebar att lagregeln om anmälningsplikt vid misstanke om brott trädde i kraft den 1 januari 1999. Sedan anmälningsplikten trädde i kraft har revisorer fått ytterligare en förebyggande uppgift utöver kontrollfunktionen: att förebygga brott. Förändringen som skedde hade sin grund i den ökade ekonomiska brottsligheten där revisorer sågs som en potentiell men till viss del outnyttjad brottsförebyggande resurs. Tidigare har tystnadsplikten hindrat revisorer från att självmant anmäla misstanke om brott till polis eller åklagare. Anmälningsplikten innebär dock ett avsteg från tystnadsplikten som av många anses vara en av revisorernas viktigaste regel. Syftet med denna uppsats är att belysa hur revisorns yrkesroll, samt förhållande till klienter och intressenter påverkas av lagregeln om anmälningsplikt vid misstanke om brott. Vi vill även undersöka revisorers förhållningssätt till lagen. För att uppnå vårt syfte har vi utfört intervjuer med fem auktoriserade revisorer på olika revisionsbyråer i Luleå. Resultatet av vår undersökning visar att yrkesrollen inte förändrats markant i och med införandet av lagen då endast ett fåtal anmälningar gjorts. Revisorerna förhåller sig positiva till syftet med lagen då de gärna hjälper till i kampen mot den ekonomiska brottsligheten men de är dock negativt inställda till den ökade ansvarsbördan som ålades dem i och med lagens införande.