Auktoriserad revisor måste känna till och uppdatera sina kunskaper i alla aspekter av revision. Ständiga uppdateringar vad gäller lag och etik gör det viktigt för Revisorerna att ständigt uppdatera sina kunskaper. Utifall auktoriserade Revisorer inte uppdaterar sina kunskaper finns risken för ett gap uppstår mellan vilka kunskaper revisorn har och vilka han behöver. Syftet med denna uppsats är att undersöka om revisorn vidareutbilda sig för att minska detta gap. Vi undersöker också vilken nivå vidareutbildningen skall bedrivas samt faktorer som påverkar vidareutbildningen.

Flera stora företagsskandaler har de senaste åren skakat finansmarknaden. Detta har skapat en debatt där revisorns trovärdighet ifrågasätts och då främst dennes oberoende. Att identifiera de specifika relationer som revisorn är involverad i kan hjälpa revisorn att hantera sitt oberoende. Vårt syfte med denna uppsats var att ur ett relationsperspektiv beskriva och jämföra hur Revisorerna kan hantera oberoendefrågan. Vi valde att göra personliga intervjuer med fyra erfarna Revisorer från två mindre och två större revisionsbyråer.

Forskningsfråga:Vilken inverkan har redovisningskonsulter på företagens utveckling och tillämpning av hållbarhetsredovisning?Syfte:Jag avser att undersöka hur större redovisningskonsulter påverkar sina klienter till att utveckla och använda hållbarhetsredovisning, som en form av rapportering av affärsrörelsen. Jag avser även att undersöka hur denna påverkan avspeglas i befintliga hållbarhetsredovisningar.Metod:För att svara på frågeställningarna i uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts. Studien har baserats på intervjuer och sammanställning av hållbarhetsredovisningar. Därmed har uppsatsen använt deskriptiv metod, för att beskriva ämnet.Slutsatser:Studien kommer fram till att Revisorer väljer att påverka de klienter som är intressanta.

Många skribenter har riktat hård kritik mot revisionsbranschen under senare år. Kritiken innefattar skilda områden men mycket av den kan härledas till revisionsbranschens incitamentsstruktur och detta aktualiserar frågan om vad som driver Revisorer.Denna uppsats grundar sig i motivationsteori och syftar till att studera vad som driver Revisorer. Vi studerar detta genom att undersöka varför de väljer att skaffa sig en professionell titel. Vi syftar även till att undersöka demografiska skillnader i Sverige för att se om Revisorer i olika sammanhang skaffar sin titel av olika skäl.Studien är en enkätundersökning som besvarats av cirka 30 procent av Sveriges auktoriserade eller examinerade godkända Revisorer. Vi ser att den viktigaste anledningen som Revisorer anger för att skaffa sig en titel är praktiska skäl.

Uppsatsens syfte är att undersöka Revisorers syn på vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna väger upp nackdelarna. I undersökningen användes kvalitativ ansats. Primärdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade Revisorer, både från stora och små revisionsbyråer. Materialet analyserades utifrån en omarbetad Intressentmodell. Enligt Revisorer är den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i små aktiebolag.

SyfteSyftet med denna studie är att förklara hur auktoriserade Revisorer upplever att de senaste förändringarna inom revisionsbranschen påverkat samhällsnyttan av revision.Metod En kvantitativ undersökning genomfördes via en elektronisk enkät som skickades ut till svenska auktoriserade Revisorer, varpå en statistisk analys av 130 svar var möjlig.Resultat Resultatet visade att medlemmarna av den svenska revisorsprofessionen är enade. Revisorer identifierar sig både professionellt och organisatoriskt. Svenska Revisorer upplever att rådgivning är positivt för samhällsnyttan, de upplever även att ISA har en positiv inverkan på samhällsnyttan. Äldre Revisorer är dock negativa till internationella regelverk. En stark revisorsidentitet visade sig vara avgörande för uppfattningen om förändring ökar eller minskar samhällsnyttan.Praktiskt bidrag och sociala aspekter Studien har visat att professionell identitet och organisatorisk identitet kan mätas som ett samlat begrepp, kallat revisorsidentitet.

Ungefär 50% av de Revisorer som avlägger revisors- och högre revisorsexamen blir godkända, vilket ledde till att syftet med uppsatsen var att undersöka hur kompetensen byggs upp hos Revisorer från högskole-/universitetsexamen fram till högre revisorsexamen. Därigenom var förhoppningen att kunna hitta faktorer som påverkar kompetensen för att bidra till att Revisorer klarar revisors- och högre revisorsexamen.I uppsatsens teoriavsnitt behandlas olika kompetensutvecklingsfaktorer nämligen utbildning, socialisationsprocess, mentorskap, uppdragsfördelning, feedback och plats samt även faktorer som en individ besitter nämligen kön, etnicitet och ålder. Storleken på revisionsbyråer finns också med som en faktor som kan påverka Revisorers kompetensutveckling. En auktoriserad revisors kompetens kan bestå av kunskaper, färdigheter, förmågor och nätverk.Undersökningen genomfördes genom 17 kvalitativa intervjuer samt kompletterande information om hur många som blir godkända på revisors- och högre revisorsexamen av Revisorsnämnden.I analysen jämfördes kompetensutvecklingsmodellen som utvecklades i teoriavsnittet med de kompetensutvecklingsmodeller som fanns i de undersökta revisionsbyråerna. Kompetensutvecklingsmodellen visade sig i stora drag stämma överens med hur revisionsbyråerna utvecklar kompetensen hos sina Revisorer, vilket innebär att faktorerna som beskrevs i teoriavsnittet påverkar Revisorers kompetens på olika sätt..

Bakgrund: Revisorerna har under de senaste åren vid flertalet tillfällen hamnat i rampljuset efter att olika så kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvärjt kritiken genom att hänvisa till vad som ingår i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga uppfattningen hos Revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi även försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar.

Av de ekobrottsmisstankar som varje a?r la?mnas till a?klagare sta?r Revisorer fo?r ungefa?r 1,4 procent. Detta anses vara remarkabelt med tanke pa? att Revisorer a?r den externa part med mest insyn i ett bolags verksamhet. Tidigare forskning menar att den la?ga andelen rapporterade brott av Revisorer kan fo?rklaras av att Revisorer a?r beroende av ett fo?rha?llande till sina klienter ur ba?de ett socialt som ett affa?rsma?ssigt perspektiv.

Bolagsstyrningen har förändrats på grund av vissa negativa företagshändelser som inträffade under 2000-talet. Det har blivit ett större fokus på internkontroll och etik. Som ett led i detta har även betydelsen av internrevision ökat. För att öka effektiviteten och kvaliteten på revisionen måste en samverkan mellan interna och externa Revisorer äga rum. Förhållandet mellan parterna är avgörande för att fastställa styrningen av företaget.

Förväntningsgapet är sedan länge ett definierat fenomen som kvarstår trots upprepade försök att minska det. En anledning till att gapet kvarstår påstås vara att Revisorer själv har introducerat det. Detta i kombination med att förväntningsgapet troligtvis kommer att fortsätta att existera, medför att det finns anledning att undersöka om Revisorer kan dra nytta av det i sitt dagliga arbete.Syftet med den här studien är att utifrån Revisorers perspektiv undersöka förväntningsgapet och Revisorers möjlighet att med hjälp av gapet utöva inflytande över klienter. Undersökningen är baserad på intervjuer med Revisorer från olika byråer.Studiens teoretiska referensram är baserad på antaganden från professionsteori för att beskriva Revisorers kunskap, vilket är väsentligt för att undersöka om Revisorer har ett kunskapsövertag de kan nyttja för att utöva inflytande. I detta avseende presenteras även antaganden från agent-teorin för att beskriva den informationsasymmetri som kan förekomma.

En oberoende ställning är en förutsättning för att bedriva revisionsverksamhet. En revisor konfronteras dagligen inför ställningstaganden som kan påverka dennes oberoende. Revisorns arbete utgörs idag av revision samt fristående rådgivning, en kombination som kan medverka till att hota revisorns oberoende. De små revisionsbyråernas klienter består till största delen av små företag, ett klientel som i stor utsträckning efterfrågar fristående rådgivning. Syftet med denna uppsats var att undersöka och analysera hur Revisorer verksamma vid små revisionsbyråer upplever och verkar för att säkerställa oberoendet samt att kartlägga Revisorernas åsikter om dagens och framtida utveckling inom oberoendet.

Revisionsbranschen har fått utstå mycket kritik, kritikerna hävdar att Revisorer inte fullföljer sina åtaganden om oberoende granskning. Revisorerna å andra sidan menar att de upprätthåller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprättade. Kan kritiken bero på ett förväntningsgap mellan intressenter och Revisorer avseende vad som faktiskt är revisorns roll?Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar mellan svenska Revisorer och mindre svenska investerare, och i så fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med Revisorer och mindre investerare.För att analysera det empiriska materialet har vi använt teoretiskt material från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning.

Uppsatsens syfte är att studera huruvida Revisorer i de fyra länderna Sverige, Norge, Danmark och Island samt Revisorer anställda inom BIG 4 ärrörliga. Vi har använt oss av kvalitativ metod, vilken har en analytisk utgångspunkt. En dokumentstudie samt semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av institutionell teori tillsammans med intressentteori. Uppsatsens respondenter är åtta till antalet.

Datum: 2011-01-13Titel: Lag (2007:592) om kassaregister m.m. En studie om effekterna av lagen för Revisorer inom Skatteverket och utvalda frisörer.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur två Revisorer inom Skatteverket och två frisörsalonger upplever förändringarna och konsekvenserna som kassaregisterlagen har medfört.Problemformulering: Hur uppfattar småföretagen i frisörbranschen att införandet avkassaregisterlagen kommer att påverka deras verksamhet?Hur bedömer Revisorer på Skatteverket att deras roll har påverkats av kassaregisterlagen?Metod: Studien har en explorativ ansats. Studien grundas främst på primärdata som samlas in via intervjuer med Skatteverkets Revisorer och utvalda respondenter inom frisörbranschen. Väsentlig information från respondenterna har sedan presenterats och legat till grund för analys.